Att luras på 1:sta april har vi väl gjort åtminstone så länge jag kan minnas. Nu har vissa genuina stollar inom tidningsvärlden beslutat att sånt här går inte, det kan tas för fake news. Eller som bror duktig själv uttrycker det:
“We work with real news. Even on April 1st.” Säger Magnus Larsson chefsredaktör på Smålandsposten. Halleluja.
På något sätt blir en sådan här bagatell stor när man inser att inte ens ett litet aprilskämt är tillåtet i landet för dagisbarn. Och något aprilskämt från Breitbart kan det ju inte vara för det är väl fortfarande 31 mars.
Så till alla andra underligheter som numera grasserar i landet så kan vi nu lägga ordet humorbefriat. Och spritt i utlandet är det också — landet som nu snart börjar betraktas precis som så löjligt som det är.
Orbán i Ungern har en syn på livet (tillsammans med de övriga i Visegrad4-länderna) och EU en annan. Det smygs in islamfördelar lite här och där numera. Kanada har infört en "lag" som gör det omöjligt i praktiken att tala illa om islam. Då är man islamofob. Det finns specialregler för muslimer lite överallt.
Men de ovan nämnda länderna stretar emot. De vet vad det handlar om. Österrike intar även de en tuffare ställning. Tyskland och Frankrike är väl de som just nu nedmonterar Europa. I sin svans följer bland annat Sverige. Schweiz använder sina skyddsrum för att hålla koll på sina personer som fått avslag på sin asylansökan. Där får de vara tills de åkt ut.
Det verkar faktiskt bara ha börjat, nedmonteringen av det en gång så stolta Europa. Visst, det har varit mycket skit också men det är också demokratins vagga. Men vem bryr sig om Magna Carta och sånt skit nu för tiden.
Jag såg en lång intervju med Danmarks statsminister efter mötet med Trump. Det hade gått galant och de har mycket gemensamt, lilla Danmark och stora USA. Statsministern tyckte att Trump var mycket seriös. Mycket intresserad. Danmark är fjärde Europeiska land att besöka den nya presidenten. Löfven? Skulle inte tro det.
Så lämnar man då in dokumenten för att i skrift tala om att man lämnar EU. Tack britter! Och på min födelsedag och allting. Inga presenter i övrigt behövs.
Nu får vi dock snart se hur de andra EU-länderna börjar jäklas för att hälla så mycket grus man kan i maskineriet. De gör så, de totalitära. Det visar sig att förlorare nu för tiden har svårt att ta förluster. Vänsterextremisterna är alltid dåliga förlorare.
Nu skall man egentligen inte tala om vänsterextremister så slarvigt som jag gör. Men jag kommer att göra det framöver eftersom även den ljuvaste och mildaste konservativa människan idag klassas som högerextremist.
Ännu en gång protesterar dessa fyra länder mot EU:s utpressning. Tar ni inte emot de "flyktingar" som vi inom EU säger så drar vi in bistånd från EU till era länder; så lyder hotet. Utpressning så klart men jag tror de gett sig på fel länder — de här vet vad förtryck är och kommer inte att backa.
Ungerns Orbán skall man veta har slagits mot kommunismen i många långa år. Han har till och med åkt i finkan i samband med denna kamp. Han vet vad det handlar om när det gäller totalitärt folk. Han känner doften från dylikt folk på mils avstånd.
Gamla goa pensionärer har vinprovat i 15 år men nu har någon klåfingrig djävul fått för sig att det är olagligt. Och det i Göteborg, den korruptaste kommunen i landet genom många år. Eller kanske just därför. Se här:
Om detta kan jag åtminstone säga två saker: den där tipsaren skall hålla sig undan mig om jag kommer till Götet. Sådana personer skall ha en rejäl smäll på käften. Att sen dra till med "svartklubb" tyder på att den där Annelie Silvander borde ha precis samma behandling.
Det handlar så klart om tillståndspengar. Som om pensionärer inte har det knalt redan innan idioterna far fram.
Nikki Haley visar var skåpet skall stå. Vår Wallströmska palestinakramare lär få krupp. Den där sittningen i FN:s säkerhetsråd blev inte precis a walk in the park.
Jag njuuuuuuter!
Inslaget är 2.30 minuter långt så du kan njuta flera gånger utan att bli uttråkad. Nikki skall läggas på minnet. Det är andra gången hon är tydlig.
Det är dt som skriver. Kommunismen ses annorlunda i Danmark än i Sverige. Vi har inte ens närmat oss en uppgörelse. Kjell Albin Abrahamson kämpade stor del av livet i frågan men blev alltför ofta hånad. Men det finns de som har intresse i frågeställningen.
Ledaren är väl värt en läsning. Om man vill veta mer om de totalitäras framfart här på jorden. Varför kommunismen kommit undan i vårt land speciellt är mycket anmärkningsvärt. Och underligt minst sagt. Menså ser vårt politiska landskap också ut som det gör. Rödrosa längs hela linjen.
Det har blivit hart när omöjligt att hålla reda på vad alla partier tycker, de är helt enkelt för lika. Visst vi har vissa renodlade stollar som F! men de räknar jag inte alls med. Ingen sund människa kan rösta på stollar. Ej heller på gamla avdankade kommunister i "ny" skepnad.
Folkpartister är lite extra knepiga just nu för de kallar sig liberaler men är det inte. Centern handlar enbart för att suga åt sig avslagna Miljöpartister och vissa andra vilsna själar. De sistnämnda är också sämst när det gäller program; de har inget trovärdigt.
Så står man då där och skall välja så småningom. Alla har samlats på vänsterkanten utom SD som håller sig i mitten. Något konservativt parti finns inte på kartan. Till det skall läggas att allt man med säkerhet vet i svensk politik, och som det också talas om dagligen, är att SD vill ingen ta i med tång.
Just detta tjatande om SD och allt det partiet står för och inte står för gör att det är stört omöjigt att få en uppfattning på djupet om något parti. Jag blir lika vilse i pannkakan som partierna beviserligen är.
Ett mer andefattigt politiskt landskap än det som Sverige kan erbjuda för tillfället, måste vara någon form av rekord i ett historiskt perspektiv (även om det pågått ett tag).
Det verkar som om jag kommer att bli partilös. Soffans lock lockar inte alls men det är ta mig tusan inte mitt fel. Politikerna har brutit samhällskontraktet för länge sedan och ingen vill ta på sig jobbarkläderna och återupprätta det.
Jag får fortsätta gå all in när det gäller att smyga under den offentliga radarn. Hellre helt utanför än med när de som man vill gå med inte finns.
Jag ser vid en genomläsning att jag glömt att specifikt nämna vissa partier; så illa är det alltså att de är osynliga.
Några stollar har överklagat rivningenav svinstian. Så här står det i Expressen:
För det första så var marken privat och på privat mark skall inte främlingar fritt få husera bäst de vill. Det borde vara en självklarhet men tydligen inte i vårt land.
Bortsett från det så finner jag just detta läger intressant. Jag besökte nämligen lägret under många månader två gånger i veckan. Jag vandrande runt i misären, jag talade med folk som bodde där och en sak är klar, varken de boende eller vi som vågade oss in kan i någon som helst mening betrakta detta som "hem". Otroligt skitigt och ingen städade någonstans förutom då tv kom på besök. Då gjordes vissa tafatta försök till rensning.
Var åtgärden proportionelig frågas det? Självklart inte: åtgärderna kom alldeles för sent och var dessutom finansierade av de privata ägarna till stor del.
Jag har så våldsamt svårt att förstå varför sånt vi kämpat i många långa år för att få bort, taskigt boende och tiggeri, helt plötsligt blivit nästintill inne. Så dj...la populärt att man strider för att få återinföra det. För det måste väl vara det som är själva tanken. Varför annars bråka om denna självklara åtgärd.
Malmö gör inte mycket rätt men i denna fråga blev det till slut korrekt. Att sen Malmö tog en evighet på sig att genomföra denna nödvändiga rensning är — typiskt Malmö. Snackets huvudstad, handlingens avskrädeshög.
Förr kunde jag läsa vad hon skrev med viss behållning. Numera verkar något hänt. Hon förväxlar att medborgaren kan komma till tals via sociala medier med att vi medborgare faktiskt skulle lyssnas på. Självklart hör politiker och medierna vad Peter Springare säger. Men de lyssnar inte. Det är en gammal skillnad mellan att höra och att lyssna som Kjöller tappat bort. Hon avslutar artikeln så här:
[...]
När inte ens en som Tino Sanandaji, som verkligen kostat på sig att läsa in sig, blir tagen på allvar utan ständigt sablas ner så förstår kanske alla att Kjöllerskan tappat greppet. De politiska arenorna, och de mediala, har sällan varit så långt borta som idag. Att de själva nu börjar påstå motsatsen är ett tydligt tecken på det.
Att politiker och gammelmedierna dessutom i alla lägen avstår dialog framför konfrontation är ytterligare en egenskap som de får fila en hel del på för att bli trovärdiga.
Idag kallar man sånt här för fake news. På riktigt.
Det kommer dagliga rapporter från alltför många ställen att skolan är i fritt fall. Jag tillhörde en sån som klarade mig genom skolan trots lärare, men bra föräldrar. Men det som hände på min tid skulle idag inte ens uppmärksammas av den drabbade.
Här har vi nu ett antal rötägg som uppenbarligen får härja fritt. Det måste så klart bli ett omedelbart slut på det. De som skall gör’at är lärararna och föräldrarna.
Jag skulle som förälder aldrig ha accepterat att någon på skolan betedde sig som de uppenbarligen gör idag. Min unge eller andras är egalt. Jag hade ställt till ett herrans väsen och dessutom tagit mitt barn ur skolan och därefter polisanmält varenda lärare för misskötsel av sitt jobb. Vi talar misshandel och mobbing och det är faktiskt inte tillåtet.
När min son gick i åttan var det ett gäng gangsters som trodde de kunde köra med sonen. Det tog slut på en eftermiddag eftersom jag tvingade hem rötäggen i mitt vardagsrum och talade om vad som gällde framöver. Det gick galant och en blev till och med kompis med sonen.
Redan då var det problem med rektorns och lärarnas problemlösningsmodell. Det skulle sammankallas mobbinggrupper och föräldrar och fan och hans moster. Nu löste det sig med ett tydligt samtal. Tog två timmar.
Så kära lärare och föräldrar — ta tag i problemen och skicka hem de som inte vill fatta galoppen. Går inte det så håll era kids hemma så skall ni se att tomma skolor kommer att oroa politiker så pass att de gör på sig. Och kanske dönickarna också börjar göra något.
Våld bland kids och mot kids, oavsett vem som utövar detta våld, måste slåss ut med kraft. Det kan påverka ungarna för livet. Den framtida kostnaden kan bli mycket stor. Ansvaret och därmed ansvarsutkrävandet är tydligt så det kan inte vara världens största problem. Om man bara kavlar upp ärmarna lite grand.
Skuld skall alltid fördeles och de som har ansvaret skall så klart straffas. Om man har ansvar utan att dels ha befogenheter, dels kan straffas när man missköter sig är inget ansvar. Det är på sin höjd en tilldelad arbetsuppgift som man kan sköta lite som man vill, efter eget huvud, och det slutar alltid med en krasch.
Storbritannien har stora problem på många områden. Det rapporteras inte så mycket om det här men desto mer i UK. Deras polisstyrka verkar dock ha gott om folk. De kan sitta och glo på om folk talar i mobilen och de kan avsätta avsevärda resurser till dylikt trams.
Den här stollen vill inte ha beväpnade poliser utanför Parlamentet i London. Han tycker det ser våldsamt ut. Kan skrämma folk. Han vill ha obeväpnade poliser i första linjen och om det sen händer något så skall det finnas poliser bakom med vapen som kan gripa in.
Det var det som skedde nu när en av de där obeväpnade poliserna dog. De där bakom råkade bara vara på plats. Det vill stollen ändra på, de skall finnas där hela tiden. Som om det räddat livet på den nu mördade polisen.
Britter görs inte som förr uppenbarligen.
För övrigt skall man veta att, trots vad som sägs lite här och där, att terroristen var född i Storbritannien men inte brittisk medborgare.
Det förekommer inga underligheter alls i landet sägs det. Men varje dag bevisas motsatsen. Nu diskimineras synskadade av några underliga människor. Och det går alldeles bra. Som synes:
Nu återgår jag till bevakning av vad de utländska medierna håller fokus på. Härhemma är allt som vanligt.
Jag kommer ihåg när jag köpte min första mobil. Det var denna och som företagare var det rena rama revolutionen. Jag tjänade timmar dagligen och mina resor runt om i Norden blev inte stressmoment, jag kunde sköta all business där jag var. Ett par extrabatteri var dock bra att ha, de varade inte så där våldsamt länge.
Ljuset kommer numera inte från EU eller gamla väst, det kommer från Centraleuropa. Polackerna verkar inte vika ner sig för att EU hotar. EU har ju blivit något annat än det vi trodde och blev lovade. Vi blev bland annat lovade att närhetsprincipen skulle gälla; det har blivit precis tvärtom, EU skall reglera allt inklusiva antal W på dammsugare. Centralstyrt och totalitärt till sin läggning.
Jag glömde att sådana vänsterliberalextremister som Wikström också gillar hot. Hot som i civiliserade sammanhang anses höra till hemma på fulspelens arena, utövas nu i namn av "godhet/rättvisa/ansvar ...".
Men Polen ser annorlunda på saken tack och lov:
Jag är tämligen övertygad om att Polen med flera vinner denna kamp. EU är på bommen.
Den här sossen gör som de flesta politiker idag, hon svänger sig med ord som hon uppenbarligen inte har någon aning om vad de betyder. Och står för. Att dra till med gulag hade så klart inte väckt lika mycket uppseende. Gulag är ju inte så farligt tydligen enligt dessa vänsterextremister.
Men det här är minsann inte dåligt (jo det är det):
En inställning man får acceptera men jag tycker nog den är lite långsökt; lite hånfullt mot de människor som genomlevde Hitlers variant på koncentration av människor.
Hon kunde väl för övrigt lika gärna tagit Schweiz. Där samlas alla som fått avslag på asylansökan i skyddsrum med enbart fickpengar, och anmälningsplikt två gånger per dag samt obligatorisk vistelse i skyddsrummet nattetid. Allt tills de utvisats enligt gällande lag.
Men Schweiz kanske är ett för välordnat och demokratiskt samhälle för att platsa på hatlistan.
Här hemma skulle jag tro att grön sparris är det vanligaste som inmundigas. Tyskarna är mer eller mindre galna i den vita varianten. Jag är i denna fråga på tysk sida. Vita primörsparrisar är så nära ett mathimmelrike man kan komma. Så lätt att tillaga och så ända-in-i-hillvitte gott.
Det är Avpixlat som klargör. Den här kvinnan handlar det om:
En riktig terrorist som försökte profilera sig bland västerliberalfeministextremisterna i USA för att störa Trump. Hon hyllades så klart av de där synliga i det långa ordet ovan. Det har skrivits mycket om henne därute. Härhemma lär det väl inte ens bli en nyhet.
Nu blev det så: hon erkände sig skyldig för att slippa fängelse; hon utvisas och hennes amerikanska medborgarskap dras tillbaka. Svårare än så var det inte. Där borta. Här hemma är det annorlunda.
Det går lös en sexförbrytare i Sverige. Polisen vill snarast ha tag på svinet så de går ut med bilder. Svenska Expressen och Aftonbladet pixlar mannen så det blir totalt omöjligt att se vem det är frågan om. Man kan ju fråga sig varför.
Danska Ekstrabladet finner det mycket märkligt. Kort sagt de fattar inte ett jota.
Det skulle vara kul att sitta med på ett möte med dessa tidningar. Det går väl till som så här ungefär: vi har fått en begäran från polisen; de behöver hjälp; en sexförbrytare härjar på bygden; bra, vi skriver en artikel och lägger upp en bild; men då kan de ju se vem det är!; visst ja, inte bra och utländsk ser han ut; men vi kan maska bilden så ser ingen vem de söker; skitbra idé.
F! skall tydligen ha en ny partiledare. Intet kan intressera mig mindre men visst blir det lite underligt när hon säger att "vita svenskar ... " Mig veterligen utvisas inga svenskar oavsett vilken hudfärg de har. Att en sådan planta rent av skulle kunna hamna i riksdagen är direkt skrämmande.
Det står så på Times förstasida. Jag har inte läst vad de menar. Men jag kan ju förstå lite hur de funderar. Personligen ser jag inte att sanningen är död. Den är bara lite undertryckt av folk med makt. Sanningen finns där, i den mån den finns, idag mer än någonsin men man måste faktiskt leta lite för att finna den.
Att det skulle finnas "sanning" i de svenska totalitärmedierna är möjligt, men samtidigt får man se upp. De har gett upp sin roll som granskare av maktens folk, förutom gällande lite smaskiga detaljer som inköp av något på statens kort. Men den tunga bevakningen av riktiga problem har hamnat i skuggan.
Som farande runt på många olika medier, dagligen, så kan jag med bestämdhet säga att sanningen finns där någonstans. Men aldrig från en källa. Dessutom är sanningen som sagts ytterst relativ.
Problemet hos många idag är att vissa bestämmer vad som skall sanning vara. Jag tvekar inte en sekund att utnämna vänsterliberalextremisterna som de största syndarna när det gäller att begrava sanningen — i den mån den finns.
Så paradoxen är klar — sanningen finns men inte riktigt på riktigt. Men sanning finns!
Jag vet inte riktigt vad Löfven gör numera. Han är någonstans och uträttar intet. Danmarks statsminister vet dock vad han håller på med, just nu ser jag på dansk tv att han skall till USA för att träffa Trump. Rasmussen har säkert sina fel han också men det är ändå fel på ett högre plan, Löfven lattjar runt i källaren.
Lilla Danmark är just nu långt före Sverige (som alltid betraktat sig som storebror). Till och med Norge verkar gå före. Finland har alltid varit större än Sverige gällande rak rygg och handling.
Arabstaterna fortsätter att styra och ställa i den riktigt korrupta organisationen FN. I detta klipp hoppar de gemensamt på Israel och hävdar att de kör med apartheid. Precis som vanligt alltså. De har ingen skam alls i kroppen.
Men de får mothugg av en som kan sin sak och har sina siffror med sig.
Avslöjande. Och det börjar, även för oss, bli dags att välja sida. Wallströmaren och hennes feministiska regering vet vi var de står. Jag inser svårigheterna men jag väljer ändå att stå på den enda sida som har en demokrati — Israel.
Riktigt bra klipp faktiskt och inte så långt för er som tröttnar fort;-)
Man får från igår inte längre kritisera islam i Kanada. Det gäller bara den religionen och ingen annan. Det är islamofobi. Islamofobi finns för övrigt inte förklarat i den nu införda "lagen". När man i en undersökning frågade folket om man tyckte en liknande lag var okey sa 71 % nej.
Det är egentligen inte en lag men det ger myndigheterna rätt att instifta olika organ för att övervaka vad som sägs. Om just islam. Sen blir det att jaga de som uttalat sig för typ hets mot folkgrupp (hate speech). Det är så klart en muslim som drivit frågan — Muslim liberal MP Iqra Khalid.
Nu lever vi farligt vill jag lova. Svenska politiker gillar ju snart sagt allt Kanada gör så det lär komma hit. Skall bli intressant för då blir det till att blogga som tusan och kritisera islam så det står hela härliga till.
Men att märka, nu införs begränsningar i små steg för att förändra samhället i en totalitär riktning.
Du får gå till denna länk för att spela upp hans 1.52 minuters dialog. Och som sagt, tänk er att någon i svensk tv skulle dra på i en fråga som denna och dessutom bli hyllad av många. Inte vänsterliberalextremisterna så klart, men kölhalad blev han inte.
Även om yttrandefriheten i UK är under stor press så är den likväl, ännu så länge, verklig. Här hemma är den de facto död. Det blir så när demokratur råder.
... att titta på och läsa om händelser i världen utan att lilla Sverige nämns. Det är farligt för det kan till slut bli en sanning att svensken är ding i bollen. I denna korta video nämns vi också, om än ytterst marginellt.
Det sker lite då och då. Journalister hackar på varandra och pekar finger. Nu har en mycket duktig journalist (Gad) som är ofta vid fronten i Irak fallit i fällan, tagit någon form av bete. Jag är i Irak, Nya Tider (tidningen) är det inte går snacket. Nu har Nya Tider reporter Sanna Hill varit där ett antal gånger och då kommer nästa del — inte vid fronten. Att Expressen (Gads tidning) har helt andra resurser än lilla Nya Tider nämns det inte ett ord om.
Jag finner dylik pajkastning trist. Att bloggare och Twittrare svingar hej vilt gör mig inget, men de som skall vara professionella kan gott hålla en anständig nivå. Käbbel leder ingenvart.
Vissa av de sociala medierna är för övrigt underliga platser att vistas på. Behovet av kommentarer och tryck på gillaknappen eller retweetknappen synes oändligt. Det gäller inte bara vanligt folk. Det gäller nästan i lika hög grad journalister och kändisar. Jag vet journalister som inte svarar på synnerligen vettiga inlägg med motiveringen: denne person har enbart 995 följare; alltför lite för att jag skall kommentera eller svara.
När dessa lite överlägset, mellan skål och vägg, erkänner att de resonerar så sjunker min aktning för personen i fråga, de blir helt plötsligt nästan icke-personer.
Suget efter bekräftelse, även på skitsaker, synes fullständigt omättbart.
Jag börjar inse varför mitt umgänge är tämligen snävt. Det lär för övrigt inte bli större efter att jag framöver kommer att ha små lådor, vi större fester, i hallen. För mobiltelefoner som skola avlämnas innan inträde i välkomstdrinkens rike. Förhoppningsvis fattar de galoppen så det blir en engångsföreteelse.
I tider när islam puttar undan lag och ordning i väst finns det vissa som vill begränsa yttrandefriheten. I väst. Denna gång är det stollar i Australien som vill bjuda in islam i finrummen.
I UK likt i vårt land (och många andra för den delen) är man paria om man tycker att multikulti misslyckats. Men till skillnad från här kan en sån som Katie Hopkins skriva i stora tidningar, framträda i stora nyhetskanaler och framföra åsikten att denna multikulti är körd.
Så det blir lite som så: vi har samma problem med terror och tendenser till särlagstiftningar som många andra länder men vi tacklar det lite annorlunda när det gäller tillåtelsen att ha avvikande åsikter.
Sverige är ett one-way-street-land. Tyskland likaså fast lite värre ändå eftersom där försöker man lagstifta mot vissa åsikter. Frankrike har samma problem som Tyskland och deras begränsningar av internet är redan på plats. UK tillåter som sagt olikheter ännu så länge men med dagens klimat i debatten så kan det även där framledes bli knepigt.
Men det blir svårare. UK kan alltid, speciellt nu under Trump, stötta sig på USA och få stor draghjälp i debatten från andra sidan Atlanten.
Undrar om tillnyktring kommer att ske i min livstid? I sonens? I sonsonens?
Så här innan sängdags kan jag konstatera att en massa tölpar börjar köra igång sina meningslösa tirader igen. Här skall lysas upp byggnader, släckas ner torn, sjungas Imagine av John Lennon, ljus tändas och händer formas som hjärtan. Så här gör vissa varje gång det händer något. Till ingen som helst nytta mer än för sitt eget tillfredställande av en inbillad godhetshandling.
Det är inte godhet, det är dumhet. Det är dessutom ytterligare en markering till svinen som utför handlingarna att deras dåd ger effekt.
Det hade varit bättre med lite hårda tag. Likt: vi ser nu vad som händer gång på gång; vi i Sverige tänker därför plocka in alla 150 återvändande IS-terrorister och placera dessa i de djupa skogarna i norr; vi skall därefter behålla dem där tills deras brott bevisats; vi kommer dessutom att plocka in alla vanliga hemmaterrorister (bilbrännare, stenkastare, skjutare m.m.) och placera även dessa i de djupa skogarna, men denna gång i Värmland; vi stoppar också all invandring tills vi vet what the hell is going on; dessutom skall alla som begär allvarliga brott utvisas; alla svenska medlemskap skall avslutas vid en fis på tvären; vi skall också kräva att alla följer samma lagar; ja ni fattar själva tanken, gången i åtgärderna.
Dessutom skulle jag verkligen uppskatta om ljusen byttes ut mod hagelbössor, händerna formades till knytnävar som slår till, marschmusik spelas, strömmen släcks i slöddrets lägenheter och liknande.
Men jag är väl bara upprörd för jag är trött. Får se om jag blir mildare i morgon. Deeett fiinss een möööjlighhhet att ddet bliir sååå. Ursäkta stavningen, det blir så när jag gapskrattar.
Hon uttalar sig bland annat i Daily Mail. Hon skräder inte orden längre. Han har varit i Calais djungelläger och även i svenska no-go-zones. Hon sitter inte bakom skrivbordet precis. Idag är hon mer än sorgen för det som skedde i London. Hon vill inte ha en massa John Lennon-låtar, ljus och händer formade till hjärtan. Hon vill ha action.
Hon har så klart inte glömt bort det värsta mörkarlandet av alla — vårt:
Som synes ligger Sverige högt på hennes lista över länder som fattar trögt. Jag håller med henne. Daily Mail har många tiotals miljoner läsare dagligen, så fler läser om den svenska dårskapen, snart dagligen, än vad vi har invånare. Om de svenska politikerna och totalitärmedierna tror att man kan lura alla andra än vissa svenskar så får de nog tänka om. Gärna i tid.
Självfallet jagas Nigel Farage av de politiskt korrekta. Det är enklare att jaga personer och förneka fakta än att ta tag i problemen. Så här skrivs det i Westmonster:
Den svenska bilden krakelerar så det står härliga till. Utanför landets gränser. Och där ute finns det också folk som inte viker ner sig, inte pudlar som en hel kennel. Uppfriskande.
Nu är mitt intresse för vad som sker i Sverige lågt och så kommer det säkert att förbli; men visst är det intressant att ingen verkar kunna räkna. Det blir så när skolan blivit en lekplats och politiker försöker överföra leken till verkligheten.
Det finns många råd när man utsätts för våld av olika slag. Fly/spring/rör dig, göm dig och larma är de vanligaste råden. Det är inget fel på dessa råd, för de friska. Men de som är skröpliga och utsätts har det värre, de blir sitting ducks.
Nu är jag väl närmast mittemellan ung och rask och gammal och skröplig men redan där uppstår problem. Om jag utsätts för våldsattack idag så kan jag räkna med att det sker genom att ett flertal ligister samtidigt kommer farande med sparkar och slag och tillhyggen. Då blir jag chanslös även om jag har vissa vapen med mig.
Eftersom vår rättsapparat är i upplösning och jag inte kan förvänta sig att vare sig polis eller medmänniskor kommer till min hjälp, så tycker jag faktiskt att tiden är inne för laglydigt folk att få ha lite kraftigare doningar till sitt försvar.
Det hela är enkelt och följande krav skall uppfyllas: laglydig, ej dömd för brott, psykiskt frisk, tränad på aktuellt vapen och kunnig i lagen gällande självförsvar.
Som det ser ut nu så kommer detta så klart inte att ske; här prioriteras annat och man skruvar åt lagarna än hårdare för laglydigt folk. Buset bryr sig inte utan gläds åt att svensken är totalt försvarslös.
Så här kan vi inte ha det. Tidigare var frågan ointressant eftersom vi var ett land i fred. Nu är det andra tider och då krävs andra lösningar.
Som det är nu så måste jag och andra med mig gå den andra vägen — den licenslösa.
Det här är Gina Miller. UK. Hon gillade och gillar EU. Hon gillade inte att britterna sa sig vilja lämna denna organisation. Hon har alltsedan det hände, att de röstade för utträde de förbannade britterna, kämpat för att sätta demokratin ur spel.
Hon har med lagens hjälp sökt sätta alla käppar hon kan i Brexit-hjulet. Hon är således ett hån mot demokratin och en totalitär f...n.
De finns som sagt var lite överallt. Inte bara i vårt land även om vi är bäst på den listan.
Det där samhällskontraktet som sägs finnas i alla länder rivs nu av undersåtarna. Allt i syftet att vi åter skall bli medborgare.
Dianne Feinstein är demokrat. Hon har i alla år hatat vapen. Det är hon inte ensam om, inte ens i USA. Men hon gör alltid sitt bästa att försöka avvika från gällande lag. Igår gick det inte så bra vid utfrågningen av den eventuellt nya medlemmen i Högsta Domstolen. Hon framstod närmast som odemokratisk.
Om man sen läser (ovan) vad hon sagt om hur terrorfolk tänker och agerar så inser man att galenpannor finns överallt. Skillnaden mot här i Sverige är bara att det i till exempel USA finns det motkrafter. Krafter som fortfarande vill följa lagar och regler, som iskallt hävdar att beslutade lagar de facto gäller.
Det skall väljas ny medlem i Högsta Domstolen i USA. Den federala och verkligen högsta. De har den lilla grejen därborta att sådana utnämningar sker inte utan att man frågas ut av det politiska systemet. Så även denna gång och det är riktigt roande att följa. Tantan till vänster får sig en rejäl uppläxning, fast på ett snyggt sätt, av den tilltänkte pågående domaren till höger.
Det finns något värdigt över det amerikanska systemet trots allt som skrivs här i landet. Det finns en öppenhet och en respekt för avvikande åsikter och ingen kör med hysteriska uttalanden som numera är vardag i Sverige.
Icke desto mindre så får Feinsteindamen sig en rejäl blåtira av Gorsuch. Levererade med lagboken i näven. Inget "det känns" eller "jag tänker så här" eller "jag anser". Befriande. Tid:1.03 totalt.
Jag måste skärpa till mig. Bloggat ar jag gjort i nio år nu. Tanken från början var att skriva av mig om allt mellan himmel och jord. Ett ämne var jag speciellt intresserad av — den stor klimatbluffen. Jag plöjde allt som jag kom över inom den "vetenskapen". Jag kom mycket snabbt till insikt att det där handlade inte alls om klimatet, det handlade om makt och pengar. Nu har det ämnet självdött till stor del.
Det finns några charlataner kvar varav den svenske Rockström är den svenska företrädaren som svenska politiker och totalitärmedier fortfarande lyssnar till. Ytterst märkligt med tanke på att han är en fifflare av stora mått och dessutom på intet sätt klimatkille, han är utbildad inom jordbruket.
Denna resa inom bloggosfären som jag beskriver kort ovan är viktig för den fortsatta skrivningen. Världen därute har nämligen ändrats inom detta gebit. Alltfler börjar inse att klimatet går sina vägar och alla insatser som gjorts har varit pengarna-i-sjön. Inte så i Sverige dock. Här har vi fastnat och tror oss veta bäst.
Det där tänket går igen i snart sagt alla frågor. Vi har en debatt om allt annat än de problem vi faktiskt har. Vissa tror dessutom, otroligt nog, att Sverige går bra — inga större problem finns. Vi diskuterar ordval framför innehåll. Vi diskuterar politisk tillhörighet före problem. Vi diskuterar OM vi har rätten att yttra oss före problem. Kort sagt vi diskuterar allt utom problem.
Handlingsplaner? Finns inga och har inte funnits några på många år.
Kort sagt — vi lever i ett knasland som de flesta utländska betraktare ser som psykiskt sjukt. Att fortsätta att läsa svenska totalitärmedier är fullständigt meningslöst, stort slöseri med tid. Att kommentera vad som händer utifrån svensk horisont är om möjligt ännu mer slöseri med energi. Jag måste helt enkelt sluta med det.
Man blir sjuk av hur svenska politiker och deras sängkamrater totalitärmedierna tar sig an Sverige och de svenska problemen. De talar inte ens om problem, de kör sitt ständiga — utmaningar. Och över alltihopa lyser den totala handlingsförlamningen.
Man kritiserar en polis och dennes ordval; man ignorerar opinionsbildares ordval som ofta är värre; man lägger kraft om det skall heta "man" eller "en"; man låtsas som om könsbyten på bestick är en fråga för vuxet folk; man blåljuger som minister om statistik och kommer undan; samtidigt avskedas folk för att de yttrar sig, och så vidare i all oändighet.
Det är mycket som är dött i landet mitt. Det mest döa är yttrandefriheten. Den finns inte längre, denna garant för ett samhälle värt att leva i.
Så vad vill jag säga?
Kanske att jag inte längre skall blogga och tycka utifrån vad imbecilla svenska politiker säger. Eller svenska totalhavererade totalitärmedier. Jag måste bort från den världen helt. Mentalt alltså. Det tär på en att behöva lyssna på eller läsa vad vitsippefolket tycker. De kan sitta där under eken och flura alldeles själva. De tillför inget. De är enbart till för sig och sina polare, lika störda i roten som de själva.
Jag får dessutom i mitt privata liv se till att sköta mig alldeles själv. Jag och min familj räknas. Inga andra. Jag tänker inte vara vare sig lojal eller solidarisk. Det har jag försökt i hela mitt liv och vart har det lett? Jag är numera fullt försvarsmässigt utrustad. Jag gick utanför licenssvängen.
Samhällskontraktet har våra politiker sagt upp alldeles på egen hand så det kontraktet gäller inte mig längre. Gdansk hägrar närmast till våren/sommaren. Här skall jag skaffa mig en fristad. Förhoppningsvis kommer polackerna att värna det gamla Europa. Tyskar och fransmän gör det inte. Svenskarna har slängt hela landet på soptippen. De tillåter makthavare av olika slag att fullständigt härska sönder landet.
Så har vi då snurrat ett varv sen sist. Nu går vi mot ljusare tider årstidsmässigt. Synd bara att det inte ser lika trevligt ut när det gäller människans samvaro med varandra. Där är det rena rama vintermörkret som gäller. Nu finns det ju dö’grävare som gillar det läget men alla normalt funtade har säkert en annan uppfattning.
Personligen ser jag inte alls fram mot sommaren. Den kommer att bli våldsam och vi kommer att få se politiker och totalitärmedier som ignorerar allvaret. Precis som tidigare alltså.
I dagens historielösa tid så säger det kanske inte så mycket men Vera Lynn sjöng mod in i bröstet på unga män som slogs för friheten vår. Den frihet vi nu verkar ge upp på daglig basis.
Idag fyller hon 100 år och sjunger gör hon fortfarande. Det var annat virke i folk förr.
FGM=Female Genital Mutilation är som alla omskärningar ett djävulens påfund, något alla (inte minst feminister) skulle gallskrika om.
60 fall alltså varav 28 av den mera våldsamma sorten där det mesta skärs bort och där man också syr igen. I Sverige. Landet på väg ner i avgrunden. På alla områden.
Totalitärmedierna har mycket att stå i så de har inga braskande rubriker. De kör mest med vad Springare sagt och menat.
Det måste snart stå klart för alla att man på intet sätt kan lita på svenska gammelmedier. De följer en agenda som i förlängningen är till för att förgöra landet. Om det råder det ingen tvekan längre. När jag som vanlig undersåte följer en massa utländska medier av olika slag så kan åtminstone jag undanröja alla tvivel; vi är grundlurade.
En ulv (-a?) i fårakläder är vad hon är, Lööfskan. Hon lovar öppna gränser och en massa annat verklighetsfrånvarande. Hon kommer dessutom undan granskning nästintill helt. Hon har tagit över MP:s och V:s roll som godhetsnarkomaner. Den falska varianten. Hon gör inget för svenska folket, hon gör allt för sin egen politiska karriär.
Totalitärmedierna älskar henne. Äntligen en plattform för orealistisk politik resonerar de. Nu när MP med flera sjunker som stenar. En kallt beräknande donna som lurar sk...tarna ur hederligt folk. Men dumma. Centern, numera extremistvänster, var en gång ett parti med fötterna i myllan. Nu står de i ren dynga och alla som mist en politisk hemvist kan nu hitta ett parti som sedan länge övergett Sverige. Vissa gillar sånt.
Kvinnor kan minsann.
Varför C undgår granskning på djupet? Det säger sig självt med dagens medier. De vill inte granska de som vill omvandla Sverige från en framgångsrik innovationsstat till ett land för dönickar utan kreativ förmåga. Jag har tappat räkningen på företagskollegor som flyttar ut sina verksamheter. De som kunde gjort skillnad.
Sällan har jag varit så pessimistisk över landets framtid.
Migranter skall nu utbildas till fångvaktare. Med tanke på hur det ser ut på anstalterna så kan man nog fundera på om det är en bra idé. Det lär väl bli någon form av sharia-lagar där inne tämligen snabbt. Jag litar inte alls på svenskars omdöme längre.
Det sitter fula tanter högt upp i det brittiska medicinska systemet. Hon har makt och den vill hon bland annat använda till att man skall få abortera utifrån kön. Jag vill inte ha en flicka/pojke och skulle det bli det ena eller det andra och jag inte vill så tar vi livet av den oönskade.
Personligen finner jag det stötande men jag är väl lite gammalmodig. Abort skall så klart få utföras och vissa fall är självklara som vid våldtäkt. Men som en preventivmetod bland alla andra så börjar det bli tveksamt. Att abortera efter könstillhörighet? Där går det väl ändå någon form av gräns.
Men vissa ideologier gillade ju att mixtra med dylika ting. De totalitära tillåter snart vad fan som helst.
Jag tillhör den generationen som har "lidit" av att tvingats upp tidigt. Det var en allmän självklarhet att man inte låg och drog sig i onödan, upp och hoppa. Nu hade jag vettiga föräldrar som lät mig vara så jag har klarat mig från psykiska men.
De som lägger sig efter 00.29 är smartast. Jag måste vara rena rama Einstein eftersom jag lägger mig mellan 01.00-02.30. Bra start på dagen således.
Jag firar ju St. Patrick´s Day och hustruns och min träffedag så jag är lite upptagen. Men det här är bra. MSM sköter ju numera inte de djupa samtalen, de långa och de oavbrutna. Så här går det till om det är på allvar.
Det handlar om hur det skall gå för världen och Europa och vad händer med demografin.
Kjell Albins bok från 2016. Kan vara hans sista, tror dock där är en till på gång. Om Polen. Har kommit halvvägs och det är bara att konstatera att vi vet för lite om Lenin och hans framfart. Skall försöka skriva lite mer om boken vad det lider men jag kan inte undanhålla er vad Göran Greider tycker om Lenin, massmördaren och fegisen:
"Göran Greider har mage att påstå att (Dagens Nyheter 4 juni 2015) att Branting "beundrade" Lenin vilket Greider ser som något positivt eftersom Lenin var en "antiauktoritär, rösträttskämpe och fredsaktivist". [...] " I många länder i det före detta Östeuropa skulle Greiders uttalanden leda till böter eller fängelse för förskönande av en människofientlig ideologi." (sid. 177).
Det är att tänka på när man framöver ser pösmunken med sötsaksbehov sitter och breder ut sig i tv-sofforna.
Hollands SD gick framåt men nådde inte toppen. Det är dock det andra största partiet. Sossarna mer eller mindre utplånades. Det vinnande partiet räddade sig nog genom att partiledaren markerade så hårt mot Turkiet i valets slutskede. Närmade sig de "högerextrema" alltså.
Med tanke på hur illa det gick för sossarna så skulle man kunna tycka att det också skulle vara en huvudnyhet. Så är det emellertid inte.
Som synes har Nederländerna ingen spärr (här 4 %) utan även småpartier kommer in. Det innebär att djurvännerna också kommer in.
Nu blir det nog en lustiger dans eftersom nederländska politiker likt de svenska inte vill ta i Wilders ens med tång. En sak är således klar — Nederländerna kommer att vara samma land idag som igår. Visserligen har den politiska makten, liksom här, förskjutits på skalan. Tidigare vänster, mitten och höger glider i lite olika riktningar.
Här i vårt land är glidningen total — alla har kasat vänsterut och SD har lagt sig i mitten. Något konservativt alternativ värt namnet existerar inte.
Sen får totalitärmedierna tycka och säga vad de vill.
Sen tycker jag nog att det gått helt över styr när många svenska medier kör med högerextremism precis hela tiden. Det tyder på djup okunskap och det kommer att bli problematiskt när verkligt högerextrema krafter eventuellt börjar röra på sig. Vad skall de kalla dessa för? Högersuperduperhögerextremister?
I och för sig är detta inget konstigt. Folk är dåligt pålästa. Vissa går säkert omkring och tror att Lenin var på plats när statskuppen 1917 genomfördes. Det var han inte. Han gömde sig i Finland.
Kids med tankar om att de har fel kön från födslen ökar, fördubblas, år från år. Och det går neråt i åldrarna, så lågt som sex år). Tillåt mig tycka att det här är märkligt. Varför vill så pass många byta kön? Här vore det nog viktigt med en undersökning på bredden. Då menar jag en jämförelse med utlandet. Ser det likadant ut annorstädes?
Vad vuxna gör är deras ensak men jag blir orolig för ungarna.
Vem tar för övrigt ansvar för om det blir fel i bedömningen av könstillhörigheten?
Och självfallet så kablas det hela ut till världen som så klart lägger denna information i lådan märkt — världens knasigaste land.
Tro inte att det svenska vansinnet slutat rapporteras i utlandet. Snarare tvärtom. Svenska politiker och medier hånas nästintill dagligen. Ingen reklamför landet precis.
Igår kunde man skönja lite på de sociala medierna att man laddade upp för att kommentera hur illa Trump skött sina skatteaffärer. Det sket sig. Han betalade nämligen 31-38 miljoner (uppgifterna varierar) dollar i skatt på 150 miljoner dollar i inkomst.
Därför hamnade nyheten längst ner utan svarta rubriker. Han har således gjort mer än rätt för sig vilket torde reta hyenorna hos våra medier.
När man ser riktiga journalister som rör sig på fältet så blir Sverige-bilden tydlig — vi är ett folk som måste vakna upp. Att tro på totalitärmedierna är att tro på alltför mycket lögner. Att politiker och totalitärmedier lyckats få svensken så rädd för att uttla sig är en skam.
Ett vekt folk haver vi blivit, så svagt att vi låter tidningar som Expressen trakassera oss, tv-bolag som SVT ljuga oss rätt i facet och det utan att vi slår bakut. Att vi sen har en rättsapparat som använder hets mot folkgrupp för varenda småsak gör inte saken bättre.
Det mest underliga och hemska med viss feminism är att där finns det personer som med bestämdhet hävdar att män och kvinnor är födda som en blankt blad. Det finns inget förrän man fyller det med uppfostran, påverkan etcetera.
Att bladet redan är fyllt via våra gener finns det alltså folk som inte accepterar. Den ständiga kampen mellan arv och miljö således. De som inte fattar att det där tomma arket är fyllt med manligt och kvinnligt redan vid födslen ger jag inte mycket för.
Personligen tror jag det handlar om 50-50. Eller däromkring. Således kan man inte rakt av påstå att vi är direkt lika, direkt utbytbara. Och då handlar det så klart inte enbart om barnafödande.
Det finns helt klart kvinnliga egenskaper liksom manliga och sen får feminister av viss sort säga vad de vill. De här rabiata feministerna är charlataner och skall bemötas som sådana.
Och nu talar vi om män och kvinnor på gruppnivå, inte individnivå.
Här hemma kan man lätt få intrycket att Polens folk (och/eller politiker) vill lämna EU. Samma gäller Ungern. Det vill de alls icke. 75 % vill att man stannar. Det betyder inte att man accepterar dumheter från det totalitära Bryssel.
Man vill vara kvar men under andra former. Mindre centralmakt, mer eget bestämmande.
Frivilliga krafter försöker ta vid där ordningssamhället sviker. Det har de inget för. Dialog biter inte på vissa tölpar och ligister. Det kommer alldeles snart att krävas nattvandrare av helt annat slag. Och i Östersund, denna min födelsestad!
Personligen anser jag att vi nu hamnat där att beväpning börjar bli självklar. Då menar jag inte farfars gamla promenadkäpp utan långt kraftigare doningar.
Jag som trodde att jag framåt ålderns höst skulle kunna sitta i parken och mata duvor. Tittande på vackra kvinnor och lekande barn och minnas den tid som flytt; med vuxna barn och barnbarn vid min sida. Nu, när den tiden kommer, så är väl chansen att jag får sitta i min villa med hustrun och mata talgoxarna med den där grejen vissa äldre har för att plocka upp grejer från golvet.
Hur tusan lyckades man med denna nedmontering med sån rasande fart? Och mina vänner som till stor del tycker jag överdriver ger jag faktiskt inte mycket för i den frågan.
Är det inte förhållandevis många kvinnor i politiken som ljuger och strular till det numera. Både här och utomlands. Sen har vi förstås några höjdare också men jag tycker mig just nu ändå se en viss slagsida.
Nu får man ju så klart inte säga så här men jag tror jag gör det ändå. Mest för att det är lite förbjudet.
Antidemokrater visar sina fula trynen — hela tiden
Det är vad man kan kalla urtypen för en totalitär kärring. Gina Miller har hela tiden gett fan i att britterna röstat för utträde ur EU. Hon har gått till domstol och hon har gråtit, det gör kärringar i vår känslomättade tid, och nu är hon på’t igen. Brexit skall backas kosta vad det vill.
Det är något underligt med vissa människor. De kräver full demokrati men när det går som de inte tänkt sig så måste det till ytterligare demokrati. De är så fruktansvärt demokratiska att de övergår till den totalitäras handlingar.
Förakt är väl ordet som kommer för mig. Det verkar för övrigt vara hormonstinna kvinnor som är värst; Nicola Sturgeon tänker till exempel komma att vilja ha folkomröstningar om Skottland tills hon får som hon vill (det kommer inte att lyckas). Inte hur demokratin sagt, utan som hon vill.
Härhemma kör Wallströmskan samma linje. Hon lyckades få de stackars irländarna att rösta ja i stället för det de röstade först — nej.
Kjöllerskan sitter inne, bakom sitt skrivbord alltså. Hon ägnar en hel krönika åt att tala om att vi har väldans mycket att glädjas åt och hon avslutar med:
"Så upp med mungiporna, Sverige. Sällan har så många haft så goda skäl att vara nöjda."
Jaha, då ler vi då. Men vänta lite, hon drar på med ett antal exempel som inte styrker hennes sak det minstaste. Hon nämner inget om en urusel skola, polisen, försvaret med mera och sjukvården nämner hon men på ett sätt som bara visar att hon inte har ett hum om hur vare sig sjukvårdskedjan ser ut eller de enskilda institutionerna ser ut.
Hon har till och med en märklig uppfattning om att pensionerna är lysande om man bara har hög lön. Sällan har det väl blivit tydligare att Tim Pool hade rätt — svenska journlister har för mycket sittfläsk, de susar runt på nätet, slår lite på mobilen och ringer några som tror sig veta, och så får det vara bra med det.
Ut i verkligheten går de inte. De som drar upp mungiporna måste betraktas som sinnesslöa; det finns inget att le åt, möjligen kan man ha hejdundrande roligt åt journalister men jag tycker nog det skrattet fastnar i halsen.
Dysterkvist? Icke, bara sanslöst realistisk. Det blir så när man rör sig där det händer.
När ministrar ljuger så det står härliga till, (Ylva om brott) och nu den här plantan som säger att Umeå gör ett bra jobb med hemvändande terrorister trots att kommunen inte haft några sådana slöddertyper, så måste man väl kunna leta upp något lagutrymme att använda för att bli av med de totalt inkompetenta. Eller?
Men något underligt har etablerat sig i landet. En tro att man kan göra lite som man vill bara för att man är politiker. En tro förresten, de verkar komma undan med det och det tack vare våra urusla totalitärmedier.
Jag vet jag är tjatig, men nu är det faktiskt direkt farligt så jag får väl återkomma till frågan lite då och då.
Mina irländska vänner talar inte längre med mig. Jag hör bara djupa suckar i luren. De betraktar numera Sverige som en enda psykanstalt. Men ännu så länge kommer de till sommaren. Men det där kan ändras; inte på grund av mig och de mina men väl på grund av rädsla för våld. De gillar inte heller, likt Tim Pool, det sociala klimatet.
Som irländare är det nästintill omöjligt att tänka innan man talar och med tanke på att det numera är det viktigaste som finns i Sverige så ligger de pyrt till redan innan de öppnat munnen.
Det av svenska regeringen så älskade Palestina kan uppenbarligen göra som de vill utan större protester från svenska regeringen. Där, i Plestina, ingår det i skolundervisningen att visa hur man tar livet av israels soldater. De lägger ut det på FB också för alla att se.
Det blir mer och mer oanständigt dag för dag. Både där och här (eftersom vi tydligen godkänner det hela). Egentligen är det väl inte så svårt ur svensk synvinkel: alla som gör liknande saker och/eller inte tar emot de vi vill skicka hem skall inte ha våra pengar eller vår sympati.
Man kan inte alltid lita på folk. Hundar är mera direkta. Tjyven skall tas och det fixar jag tycks jycken resonera. Klok som en hel kennel. Hoppas det blev godsaker som tack.
För er som inte redan lämnat MSM som trovärdig källa måste nog börja tänka om. Man kan inte alls lita på vare sig SVT, SR, DN, AB m.fl. för de diskuterar ord och allt runtomkring själva problemet. Det Tim Pool på några dagar avslöjat om Sverige diskuteras inte. Man diskuterar om han är en "riktig" journalist eller inte.
När han skrev att Rosengård inte verkade så farligt så hyllades han. Men sen for han till Rinkeby och där hände det grejer vilket han rapporterade. Då var han helt plötsligt en skurk vilket MSM nogsamt talade om, samtidigt som man ljög hej vilt.
I dessa tider då den politiska korrektheten och den löjeväckande feminismen får breda ut sig lite hur som helst, så kan det väl vara bra att komma ihåg att denna rätt att fjönta sig har några krigat för. Och dött för. De är hjältarna, inte dagens mästare på icke-problem.
Vi hedrar dem dåligt. Men det finns andra som kan och vet och säger till när folk är respektlösa:
Sedan lång tid tillbaka så hanterar både politiker, totalitärmedier och ett antal förvirrade kändisar ord lite som de vill. Det är ingen konst alls för dessa att kalla hederligt folk för både ditten och datten. Nazist är ett ord de numera strör omkring sig i en omfattning som gör ordet rumsrent. Jag tänker på unga idag som lätt kan få för sig att nazism inte är så farligt egentligen eftersom så många är det utan att det händer något allvarligt. Det är en skymf mot nazismens offer.
Högerextrem är ett ord som är så vanligt så till och med lilla jag skulle klassas som sådan. Att vänsterextremister, reella sådan, är mitt ibland oss hela tiden med sina totalitära åsikter har blivit okey. Det nya inne och fullt acceptabla.
Nu har Nya Tider klassats som högerextrem av ett bibliotek. Varför håller biblioteken på och censurerar hela tiden förresten? Som de som följer bloggen min vet så bestämde jag mig för att kolla det där genom att prenumerera på tidningen. Man måste ju gå till hästens mun emellanåt.
Om den tidningen är HÖGEREXTREM så måste man undra hur en högerextrem publikation på riktigt ser ut. Det Nya Tider gör är att dels rapportera det som det inte skrivs alls om i andra medier, dels med större bredd. Vem av våra medier skriver korrekt om Polen och Ungern till exempel? Inga svenska i alla fall.
Tidningen är fullt normal och som med alla medier så kan man finna sånt man gillar och sånt man ogillar. Vad är vitsen med att bara köra sånt man gillar. Då blir man ju både stum och dum.
Men vi lever nu i sådana tider att Nya Tider levereras i neutralt omslag. Man är helt enkelt hygglig mot prenumeranterna. De riskerar troligen vandalism från brevbäraren eller andra om de ser vad som kommer i brevlådan min.
Så är alltså tillståndet i landet som jag en gång kände stolthet för.
I Hässleholm fick SD tydligen nästan 23 % i kommunalvalet. Nu har SD fått någon tung post i stan vilket väckt ett ramaskri. Jag bryr mig inte så mycket om något parti eftersom alla är så inaktiva och handlingsförlamade. De gör inget i tider där handling är av nöden.
Men hur ett parti som har 23 % av väljarnas stöd inte skall få vara med och bestämma, på riktigt, är ytterst märkligt. Frågan som uppstår är hur många procent som behövs? Räcker 51 %?
Och som vanligt tar Aftonblaskan fram stora släggan och rapporterar. Inte om det allvarliga tillståndet i landet utan om hur illa det är med demokratiska självklarheter.
Det snackas om den svenska sjukvården. Den har påståtts vara bra. "Världsklass" säger vissa. Så kan det ha varit till en del, inte nu. Kanada tar man ibland som ett förgångsland inom samma område. Men vad man inte rapporterar om i svenska medier för närvarande (aldrig?) är att de har samma problem nu som vi.
Det är således på det sättet att välfärden lite överallt knakar i fogarna. Välfärd går mot ofärd. Och ingen gör något. Inte i Kanada heller.
Att följa svenska MSM är ingen höjdare. Jag följer såklart alla dagligen men det är mest för att se vilka knepigheter som prioriteras i den världen. De lär mig inget. Men det finns svenska medier att följa. Så här ser min bild ut ur denna svenska synvinkel.
Axess har jag i pappersformat liksom Fokus. Givande, lärande, bildande och inte så rädda. Utmärkta båda.
En mycket viktig sida med lysande skribenter som inte hukar sig för någon eller något ämne. De producerar också mycket bra tv. Oftast en gång per vecka.
Jan Sjunnesson med flera debatterar i många och intressanta samtal. Man får här bland annat prata till punkt!
Dessa tre är de som är mina favoriter gällande samhällsdebatten. Seriösa och ingen kan anklaga dem för rasist/fascist/nazism-tramset. Jag gör inte listan längre än så, för kunde svensken följa dessa tre digitala huvudspår skulle debatten aldrig kunna kantra som den gjort och gör.
Jag följer dagligen (använder cirka fyra timmar per dag och snurrar runt i världen) minst 50 dagstidningar över hela världen, ett lika stort antal bloggar och allt som jag valt att följa på Twitter (600 följer jag). Så klart följer jag det som betraktas som hatsajter likt Motgift (nazistisk?) med flera.
Jag är nämligen av den uppfattningen att man måste följa brett för att inte hamna snett.
Jobbigast att följa? Jag kan ta det mesta utan pulshöjning men det är extremt svårt att inte fräsa till när de värsta vänstergenusfeministknallkorkarna drar igång. Med eller utan fittmössa. Jag har dock lärt mig att dessa numera är så pass förlöjligade av sig själva att de är på väg ut. Men att plocka bort dem helt blir svårt, de har så många polare på höga platser så det lär dröja.
Vad man kan göra är att få fler att följa vettigt folk. Därav denna lilla vägledning från mig.
Visst är det märkligt att små fattiga aktörer ligger så pass mycket mer i framkant än MSM. På SVT Opinion igår diskuterades katter och hundar eller vad det va’ och man får sig inget vettigt till livs. Off-knappen numera ständigt intryckt.
Men hos Det Goda Samhället (med flera) så hålls den seriösa fanan högt. Idag Ann Heberlein. Hon skola lyssnas noga på. Vad får man säga, oavsett om man har rätt eller fel, sanning eller osanning, i den svenska sfären. Du riskar att bli förbannad när Ann berättar hur totalitärmedierna behandlar yttrandefriheten och åsikter.
Jag skriver inte så ofta om våldet numera. Alla vet att det bara fortsätter. Politikerna gör ingenting. Absolut ingenting vilket måste bero på något. Vad är svårt att veta. Medborgarna i vissa delar av Sverige kan inte leva som vanligt. Inga kvällspromenader eller annat trevligt. Inlåsta i sina lägenheter medans pöbeln härjar fritt. Ingen plockar bort slöddret.
Politikerna måste ha fått för sig att detta är okey hur skall man annars förklara att det tillåts fortsätta. Allt har faktiskt kraschat och jag undrar hur alla som kommit och sköter sig tänker. Vågar de ens tänka. Yttra sig vågar de inte i alla fall. Ygeman med flera har sagt, snart i ett års tid, att vi måste ta tag i detta NU. Ha, ha, ha.
Initialt blir det enklare och enklare vad som måste göras. Varenda gång det blir bråk så skall alla som är med vid upplopp eller upploppsliknande aktiviteter samlas ihop, köras till läger mitt i urskogarna för närmare utredning. En sådan får gärna ta lång tid. Bort från anständigt folk skall de i alla fall. Våldets apostlar skall inte blandas med skötsamt folk. Och det är de misskötsamma som skall bort, inte de som sliter för brödfödan. Jämför mobbare och de mobbade.
Totalitärmedierna? De sysslar med annat:
Det är allvar nu. Det är på väg till undantagsliknande förhållanden. Då gäller andra regler och det kanske är dags med det. Sen får de intoleranta politiskt korrekta yla bäst de vill.
Det är i högsta grad vi och dom, vi har inte samma värde och de politiskt korrektas världsbild skall på soptippen. Gärna med fittmössorna på. Löjet har övergått till blodigt allvar och fan ta de som konkat oss ända hit.
Han har inte varit här många dagar (Tim Pool). Han sammanfattar det hela på ett mycket vettigt sätt. De som ställer till de flesta bekymren, förutom slöddret som de facto djävlas, är *trumvirvel* medierna. De totalitära. De både mörkar, förvanskar och ljuger. Han kan också alldeles själv bevisa att det är så.
Lite skönt är det att ha haft rätt i alla år. I alla långa år skall jag väl säga.
Det har varit en massa mössor på centralen i Stockholm. De vill markera vikten av kvinnors värde. Det får de gärna göra. Men varför gör de det där, på Centralen? Varför brukar de inte allvar och gör samma sak i de områdena där kvinnor inte vågar gå ut. Men det är väl inte lika mysigt och gulligt kantänka.
Sen får jag uppriktigt ont i kroppen min när Jonna Wallén säger:
Hon kan inte ha upplevt mycket i sitt liv. Men hon verkar ung så det kommer fler tillfällen. Men någonting blir fel när protester och stöd för kvinnor sker i redan etablerade finrum, inte i de områden där stödet och protesterna verkligen skulle kunna gör skillnad, om ack så liten. Nu blir det enbart en träff för redan övertygade och redan trygga.
Jag skriver inte mer nu för jag känner att jag närmar mig hånfullt språk.
Marie Curie forskade sig till två nobelpris. I både fysik och kemi. Forskningen kostade henne livet. Hon måste varit ett gott föredöme för sin dotter (Irène) för hon växte upp, forskade och fick också hon ett nobelpris (kemi). Så här på kvinnodagen så känns det rätt att framhäva dessa giganter på kvinnokamp. På riktigt. Inga fittmössor här inte. Bara hårt jobb. I hårda tider.
Nu är andra tider. Mycket bättre i alla sammanhang men kanske vi missat något på vägen. Vet inte vad men jag blir sjukt imponerad av dessa båda damers prestationer i en tid som verkligen var kvinnoinlåsande.
De vill ha ordning och reda ungrarna. Därför inrättas nu läger med containerbostäder där de får vistas tills de vet om de får stanna eller skall ut ur landet (enbart via Serbien för övrigt).
Det där kan man tycka vad man vill om men det finns anledning att påminna om hur vi själva gör.
Den helt "manliga" styrelsen i Byggnads sätter ner foten idag, hårt, genom att ikläda sig fittmössor i solidaritet med kvinnorna. Det vore nog bättre om de drog på sig en frack och lackskor och bjöd in kvinnorna på en dans som slutade med att en stor del av männen valsade ut ur styrelsen och kvinnorna blev sittande.
Men vissa kärringar tror att en mössa på skulten kompenserar andra brister. Nu är det bara att hoppas på att denna bild sprider sig, även den, runt om i världen. Det blir på något sätt extra tydligt att svenskarna har tappat greppet och att vi inte kan lita på att svenska män kan hjälpa oss i ofredens tid.
En amerikansk journalist sitter och talar med en svensk före detta polis från Afghanistan och båda är kloka och sansade och båda inser var felet ligger i Sverige och vad som behövs i Sverige för närvarande. Ytterst märkligt.
Men vettigt förstås. Här slås det dessutom åt båda hållen. De som kommer hit måste fås att fatta vad som gäller men även de svenskar som vill dölja sanningen om våra problem måste fås att fatta att den vägen är inte framkomlig. Frågan är egentligen vilka som är värst. Jag lutar åt att det är svenskarna som skall tala om var skåpet skall stå och inte överge svensk lag, svenska regler, svenska normer.
Om det skall till en amerikanare och en Afghanfödd före detta svensk polis för att folk skall fatta så må det vara hänt. Nu kommer svenska politiker och MSM såklart inte att diskutera vad de säger i programmet utan de kommer att klaga på att de säger något. Arma land.
Jag tänker inte på just den modell som Ungern nu väljer. Där handlar det om de som inte kommit in i samhället, inte fått uppehållstillstånd. Jag tänker mer på hur man skall hantera alla i Sverige som fritt får ränna runt och kasta sten, skjuta med mera.
Det skulle faktiskt inte förvåna mig om vi kommer att hamna i en situation där vi helt enkelt börjar internera dessa i "läger". Så illa skött är den svenska invandringspolitiken.
Nu kommer så klart vän av ordning att säga att jag snackar i nattmössan. Det gör jag kanske men jag vill dock påstå att när man tappar kontrollen mer eller mindre totalt så börjar det närma sig oortodoxa lösningar. Det kan helt enkelt bli nödvändigt. För en sak är klar, vi kan inte ha det som det nu är och dessutom så ser det ut att bli värre. Dag för dag, timme för timme. Och snart är sommaren här.
Nu tror jag vi måste utse Ygeman till ren och skär landsförrädare. Han har vetat i många år nu hur det står till och nu skall han ta till kraftfulla åtgärder. Det kommer han så klart inte att göra, han gör som vanligt — snackar.
Däri ligger förräderiet. Frågan är om man inte kan utpeka hela svenska politikerkåren till förrädare. De slåss inte för Sverige, de vidtager åtgärder för sig själva, sin lilla sekt. Ett köttben slängs in lite då och då för att lugna massorna. På läktaren sitter totalitärmedierna och applåderar tilltagen. Dessa femtekolonnare vars makt snart är slut. Då skola de jagas. Tjära och fjädrar fram!
Tyvärr kan jag inte skönja någon som helst tillnyktring. Man är så inne i bubblan med allas lika värde, värdegrunder, genusstuk och fan och hans moster att man helt enkelt inte förstår vilken skada som görs. Inte ens en bevakning utomlands som saknar motstycke i modern tid gör att man fattar. Av någon vidunderlig anledning har hela världen fel. Svenska folket har fel. Alla utom dessa totalitära landsförrädare har fel.
Landet är inte längre sjukt. Det är de facto döende.
Mary är min bästaste vän på Irland. Hon och hennes bekanta hade ägnat lördagen åt att gå igenom svenska händelser i olika tidningar av engelskspråkig art. Amerikanska, brittiska, irländska och australiska. Till det skall läggas ett antal fristående journalister (bland annat Tim Pool). Anledningen var planering; de planerar att åka till mig i Malmö i sommar.
Det visar sig att det spridit sig ordentligt, den svarta bilden av Sverige. Det som oroade dem mest var hur det mörkades från medierna och från våra politiker (Ylva igen). Ytterligare en gång fick jag förklara att om ni kommer där jag bor (Limhamn) så är det lugnt. Men visst, skall vi ut på kvällen så drar vi till Köpenhamn. Eller så käkar vi i Limhamn där det finns gått om syltor.
Det nya nu var att de inte pratade så mycket om själva störningen, invandringens avarter. Nu hade de diskuterat hur ett helt politiskt samhälle och mediasamhälle så till den grad kan missköta sitt jobb. Varför är ni inte ute på gatorna och skriker? De hade till och med koll på den där lilla demonstrationen i Trelleborg. Varför gör inte alla svenskar det, undrade de. Jag blev och blir dem svaret skyldig.
Sveket mot oss medborgare är totalt. Politiker lierar sig med media, politiker sätter sin egen välfärd först och låter oss andra leva i ofärd. Svinaktigt är ett ord som kommer för mig men det är inte rättvist mot grisarna.
Och alla de som jamsar med och tycker att vissa av oss överdriver har antingen ett handikapp så att de inte kommer utanför bostaden, eller så sitter handikappet i att deras inskränkta skallar.
Ja, ju mer man läser om Sverige därute desto mer inser man att det står illa till. Det riktigt allvarliga är att vi hålls i mörker. Vi får alltid tillrättalagda bilder och när man sent omsider får tillfälle att se en tillnyktring så träder till och med ministrar fram och blåljuger, Ylva, och för det får de inte mycken kritik; speciellt inte jämfört med vissa andra (till exempel vissa författare).
Gå till LBC och lyssna när hon läser lusen av "liberaler". Hon sätter fingret på Sveriges ömma punkt (fast hon talar om UK). Här sitter folk i sina soffor och knallar inte ut och gör något. Vi har hamnat där. Men det kanske släpper så småningom. Några i Trelleborg har knallat ut och sagt att "nu räcker det". Problemet är att det krävs hundratusentals för att det skall ge effekt.
Tyvärr kommer det inte att ske. Vissa gör allt för att kväva yttrandefriheten så det blir säkert en annan lösning som kommer. Och den är inte vacker. Den handlar om ännu mer medborgargarden som kommer att handla i det tysta. Det kommer att gå från dagens beskedliga telefonkedjor, som jag har många exempel på, till väpnade grupper som kommer att bruka våld. Ytterst sned utveckling framtvingad av det politikst korrekta delen av samhället.
Men skulden skall fördelas en dag. Självfallet kommer de skyldiga till kaoset att skylla på nazisterfascitrasister men när den dagen kommer så ylar de för döva öron.
Avskyvärd utveckling frammanad av oanständiga människor med makten i sina händer idag.
Jag tittar som sagt var aldrig på det här men jag finner det underligt att hela världen sörjer damens förlust. Jag följer över 70 tidningar world wide och jag hittar inget. Men de menar kanske några notiser som inte syns vid en hastig bläddring.
Svenska politiker och totalitärmedier kan inte spela spelet. Det internationella informationsspelet. De tar alla beten som slängs ut. Fullt övertygande om att de kan hantera hela förbannade världens informationsflöden. Det blir fel i nästintill alla fall. Nu ljög tantan Ylva så till den grad att hela Twitter brann. Och haver man sett — nu är även lögnen ute i omvärlden.
Men det svenska sättet är djupt cementerat; vi är bäst när vi är bäst, vi är dessutom bäst när vi har fel, eller rättare — vi har aldrig fel. Vi är ett folk som leds av sjukt folk. Vi har dessutom den lilla egenheten att vi är individualister till den grad att vi inte kan kollektivt protestera längre. Vi är invaggade i en tro att vi ÄR BÄST trots alla bevis om motsatsen.
Inte f...n kan man se framför sig en folklig resning med hundratusentals på gatorna som protesterar. Sånt får man gå till Polen med flera för att få se.
Jag måste erkänna att det enda jag riktigt vet om Mexico är det jag hört från goda vänners barn som jobbar eller har jobbat där. De har rört sig i de kretsar som kan betecknas som civiliserade och i de områden som är tämligen säkra. Sen vet jag att Mexico vill bygga en mur mot Sydamerika eftersom de har ett stort inflöde av folk med brottsliga avsikter, speciellt i drogbranschen.
Det har varit hur många analyser som helst kring murfrågan mellan USA och Mexico. För och emot. Det som sällan diskuteras är varför det plötsligt blivit USA:s uppgift att göra Mexico till ett land av lite större anständighet.
Jag kan förstå protesterna mot den norra muren för nu händer ju det att Mexico själva får behålla sina egna problem. Hitintills har en stor del av problemen vandrat över gränsen till USA. Lite som förr här hemma: Håll Skåne rent — släng skiten i Småland.
De verkar oförmögna att greja sina egna problem; problem som inte verkar avtaga, snarare tvärt om. Lite som Sverige när det gäller problemlösning om än på ett annat plan. Hittills i alla fall.
Den här tjommen tycker att en annan låt skulle gått vidare. Jag tittar inte på den här mellon eller vad det kallas numera; det har jag inte gjort sedan de började med att köra så många tävlingar att man blir uttråkad redan vid påanonnsen.
Att fel låt går vidare eller vinner det vet vi sedan förr. Men nu har vi backat tillbaka ett par årtionden tydligen:
"Komma här som kvinna och ha åsikter och integritet, liksom. Vad är det för fel på människan? Varför ställer hon sig inte bara framför en jättelik selfieskärm, ler lite flörtigt och sjunger "I don’t give a fuck"?"
Vad tusan har det här med kvinnor att göra? De har väl genom åren varit ganska framgångsrika. Anders är så noga med att bli PK att han inte nöjer sig med att han tycker fel låt vann, han måste dra in könet i diskussionen. Och det könet måste så klart belönas för att hon har åsikter om något (har ej lyssnat på biten så jag vet inte riktigt vad den handlar om. Fint måste det vara eftersom Anders är så lyrisk.).
Mark Steyn fortsätter säga det som svenska MSM inte säger
Från den 12:e minuten handlar det enbart om Sverige. Mark Steyn är inte vem som helst. Det är en tungviktare som i många år talat om vad som kommer att hända, speciellt i USA men även i Europa. Han har hittills haft obehagligt rätt i fråga efter fråga. Men inte ens han kunde ana att det skulle bli så illa och gå så fort.
Att man inte blir tokig av att man måste gå utomlands för att få vettiga reportage och program är underligt. Men visst känner man sig skogstokig när man jämför vad svenska totalitärmedier rapporterar och vad som sägs utomlands. Även utomands får man passa sig dock. I mångt och mycket rapporterar de stora mediahusen samma skit som de svenska. Man får gå till andra källor. Mark Steyn är en.
Jag har en hemlig dröm. Tänk att få Mark Steyn och hans likar i en debatt i Sverige. Säg en förmiddag med valfritt motstånd. En sån som Belinda Olsson skulle krossas likt en tomat krossad till ketchup.
Vill du ha en råsop så här på lördagen så ägnar du en halvtimme åt någon som inte skräder orden.
Man vet man är i fejklandet när kvotering tas till i snart när alla frågor. Det skall kvoteras hej vilt som om det hjälpte. Och alltid skall det ske enbart åt ett håll så att säga. Jag har inte hört några företrädare för de totalitära att man skall kvotera inom sjukvården, äldrevården med mera där kvinnoöverskottet är extremt stort.
Sverige har problem av gigantiska mått och lillpågen kommer dragandes med kvotering; allt för att dölja vad det hela egentligen handlar om — en katastrofal invandrig från länder vars kultur skiljer sig från den västerländska i en omfattning som gör hela operationen omöjlig. 1+1 blir verkligen inte 2 i det här landet.
Det är så klart inget nytt att C har sina framgångar för att en massa miljömuppar gått dit. De har insett att MP är ett renodlat stolleparti och nu måste de måste ta vägen nånstans.
Nu är väl de flesta så pass kloka så de inser detta och kanske vi kan få en tydlig granskning av C snarast. Ett parti (C) som faktiskt står för helt öppna gränser och i det mesta övriga har tämligen extrema åsikter skall upp på undersökningsbordet snarast. Och den här lilla damen skall också granskas ända in i hårbotten.
C+Mp kommer att utecklas till en konstellation som starkt kommer att bejaka islams vidriga ideologi och det skall fram i god tid före valet. Ränderna hos vissa går aldrig ur.
Jag har kommit halvvägs genom denna bok. Det som framträder tydligt redan är hur länge processen pågått för att ta oss till dagens politiskt korrekta samhälle. Det är egentligen ingen ny företeelse, det har hållit på ett långt tag.
Läsningen är givande men samtidigt så inser jag att det här samhället inte lär bli friskt i min livstid. Troligen inte i sonens heller. Möjligen i sonsonens.
Sonsonen hoppas jag drar snabbt efter avslutad skolgång. Han har det i sig så det blir nog något vettigt.
Jag funderar starkt på att sluta studera landet mitt. Ju mer jag följer, främst utländska medier av olika slag, desto mer inser jag att vi har en sjuka på djupet. Det är klart deprimerande. Denna bok ger en god inblick i denna sjuka; multisjuka är nog mera rätt.
Som vanligt får man gå till utlandet för att få andra bilder än de av svenska politiker och totalitärmedier tillrättalagda. Här får Sverige och inte minst feministerna ett antal hurringar i bästa Katie Hopkins-stil. Hon lyfter det som sällan talas om i våra medier — de boendes situation i no-go-zonerna, speciellt kvinnorna.
Om man vill veta lite mer om världen och dess framtid, om skolans roll, Churchill, Trump och en hel del annat så tittar man på denna video. Det är ett samtal utan pekpinnar och det går lugnt till och oj så skönt det är med vettigt folk.
... i mitt stilla sinne huruvida ett uppvaknande någonsin skall komma hos politiker och totalitärmedierna. De enda vakna för närvarande är vissa delar av den svenska befolkningen; de insatta och de kloka. Hur den totala blindheten och dövheten kunnat sprida sig hos de som har beslutsmakten är en gåta.
Som det varit nu en längre tid så får vi som vill se hur det är i Sverige förlita oss på utlandets rapportering. Hjälp!
Några har misshandlat en 13-årig tjej så att hon hamnat på intensiven. Nu får väl skolan också vakna upp. Att resten av samhället verkar ha gett upp gör inte att en inrättning som är obligatorisk och alltså inte frivillig får göra detsamma.
Att full säkerhet skall råda på skolan är skolans förbannade ansvar. Om de inte kan garantera det så får de stänga. Det gäller att öka säkerheten överallt. Framför allt gäller det att leta rätt på svinen som stör och misshandlar och se till att de förstår vad klockan är slagen.
Hur tusan kunde vi gå från en anständig stat till en bananstat på så kort tid? Snart får väl alla gå på hemundervisning på grund av att pöbeln tagit över.
Det är Svd som meddelar franska synpunkter. Att läsa gör en matt. Total nedmontering av ett samhälle börjar i skolan. Vi har verkligen lyckats. Mycket får sin förklaring. Lite smakprov:
...
...
Det är inte ens hemskt. Det är rent skandalöst. Och visst följer allt ett mönster; utlänningar skildrar Sverige i en mängd frågor och vi själva ägnar oss enbart åt att tala om att "Sverigebilden" skall lämnas därhän av dessa barbarer från främmande länder.
Jag ser att värnplikten skall återinföras. Om det kan man tycka vad man vill. Personligen har jag som de flesta andra som gjort lumpen delade minnen i form av positivt och negativt. Men skada tog jag inte.
Nu får man hoppas att de som tas ut till värnpliktstjänstgöring är personer av rätt sort. Rekryteringsunderlaget är idag vitt skilt från när jag var ung. Granskningen av de som tas in måste vara stenhård för vi vill väl inte ha in IS-folk i försvaret som får träning av staten.
Nu får jag säkert på f...n för den åsikten men nu har jag åtminstone varnat för att möjligheten finns. Hittills har ju inte Sveriges makthavare kännetecknats av någon större eftertänksamhet.
Raka rör. Smärtsamma ord. Men vem bryr sig om sina kvinnor? Inte vi i Sverige i alla fall. I ord kanske, i handling nej. Sverige, Frankrike, Tyskland och Storbritannien går i täten för nedmontering av lag och ordning. De enda nyktra i den församlingen är britterna som verkar, lite sent, ha fattat.
Vissa verkar i framtiden. Nu har Oprah Winfrey kommit på att hon eventuellt kan bli president. Hon krattar så att säga i manegen. Hon ser framåt; precis som de svenska politikerna hela tiden ser framåt hur de skall formera sig efter nästa val.
Den stora skillnaden mellan länderna är dock att Trump gör mer per dag än de svenska politikerna gör på ett år. Troligen gör han mer.
Så har då Trump hållit tal i maktens hus. Det verkar vara ett tal som gick hem. Han var lite av en annan Trump. Hans tal fick igång vissa svängningar i opinionen. Åt det för honom mera positiva hållet. Det där verkar de allra flesta överens om over there.
Till och med CNN verkar lite tagna på sängen.
Nu väntar jag med spänning på hur svenska MSM skall vrida detta åt för dem "rätt" håll. Gitter för närvarande inte öppna en svensk blaska. Jag vill ha en rolig dag med lite lugn och ro.
Idag skall Juncker presentera enplan för framtiden för EU. Bäva månde alla. Den planen verkar redan innan den presenterats var som gjord för kaos. Splittring kanske snarare.
Den verkar bygga på någon form av tysk-fransk stålaxel som skall bli de som bestämmer hur valserna skall dansas. Vi får väl se hur det blir under dagen. Vissa har sina farhågor redan:
De ser alltmer makt koncentreras till Bryssel. Just precis det de inte vill. De har haft nog med centralstyrning i sina länder. Totalitära lösningar är aldrig någon höjdare; om man nu inte är den typen av människa alltså.
Sen kan man ju undra lite över timingen; det finns en hel del olika val framöver och frågan är då om européen är så urbota ding i skallen att han faller för MER makt åt centralisterna.
Katie är den typ av journalist som rör på sig. Är hon inte i Calais och rapporterar om Djungel-lägret, så är hon i USA under valet eller som nu i Sverige i de stökiga områdena. Hon läses av många, hon far runt i stället för att sitta på häcken och synpunkter.
Hennes bild är balanserad men som synes så är hon kritisk. Feminismen i Svergie ger hon inte mycket för. Hon anlägger till stor del ett kvinnligt perspektiv. Förtryckta kvinnor som hon mött förvånar henne. Hon är riktigt irriterad på Expressen reporter som vill få henne att tro att en handgranat i en sopcontainer är normalt.
Hennes bild kommer nu att spridas över världen, hon läses av väldans många miljoner. Sverigebilden blir än svartare. Här hemma är det så klart det som är problemet och det talas om. Bilden alltså, inte tillståndet.