En fullständigt galen sosse
Inte konstigt att man blir orolig för våra politiker. Så här skriver en sosse:
Han är ju Göteborgare så han kan väl hänga med alla som sticker till IS därifrån när han ändå är i farten. Han behandlar språket precis som om han just gått klart dagens skola, vilket får mig att tro att han var på röken när han skrev.
Eller så är han en sån där äcklig typ: precis som skrivningen ger anledning att tro.
Så kära statsminister — vad tänker du göra nu?
Business á la Tesla
Herr Musk vet hur slipstenar skall dras. Han gör bland annat bilen Tesla. En eldriven sak. Dyr. Men även i landet som berömmer sig av att man skall stå på egna ben så subventionerar man så det står härliga till. Numera.
Elon har fått omkring 42 miljarder spänn av det allmänna för att fixa en elbil. Svenska försvaret kostar väl någonstans i det häradet. Inte illa pinkat ...
Vem försvarar västerländska värderingar?
Eftersom jag tror på, och trivs i, det västerländska värderingssystemet så finner jag det angeläget att stå upp och försvara detsamma.
Attackerna på vårt system kommer mest utifrån. Det går, hittills, att kämpa emot dårarnas attacker på vår frihet. Det blir betydligt svårare när vi skall slåss mot inhemska krafter som uppenbarligen vill oss ont.
Att dagligen läsa hur politiker och medier ständigt flyttar gränserna och vill ha mindre frihet, mindre respekt för det västerländska kulturarvet bekymrar mig.
Att försvara vår livsstil har blivit nästintill omöjligt utan att bli betraktad som racist/fascist/nazist.
Utifrån kommande hot kan som sagts bekämpas, men det kräver enighet inom väst för att kunna stå upp, stå emot. Det går inte att ha en massa femtekolonnare smygande i kulisserna.
Om nuvarande utveckling fortsätter så lär klockan klämta för västliga värden.
Att det finns folk som hejar på den utvecklingen finner jag smaklöst. Men de är väl sådana. Sätter man sen en uniform på förrädarna så måste nog vi som tror på andra tag börja ta till hårdhandskarna.
Det kallas för att ta ansvar, att stå upp, att försvara viktiga värden — inte att ta all skit liggandes platt på marken.
Storbritannien verkar nyktra till
Ingen svensk bevakning precis
Hillary Clinton är utsatt för rejäl kritik i sitt hemland. Hon fuskar och ljuger så det står härliga till. Mängden information till hennes nackdel är betydande. I Sverige rapporteras inte mycket om det negativa; här verkar många tycka att hon är en reko lady. Det är nog för att hon är kvinna. Det har blivit så här numera.
Just saying ...
Just saying ...
Bojsen förnekar sig inte
Det är alltid svårt med folk som inte ser sin egen roll i bedräglig verksamhet. Bojsen är en sån oanständig person. Vi som följt klimatfrågan i många år vet att hon gör precis det hon kritiserar andra för.
"Vetenskapsjournalister är tränade på just detta. Vi utgår inte från pressmeddelanden eller forskares egna överdrivna påståenden. Vetenskapsjournalisters arbetsmetod är att gå till källan, till själva studien, och granska den. Att själva nagelfara statistiken och att kontakta andra forskare för att få oberoende kommentarer."
Hon skriver så. Men när det gäller hela klimatfrågan så vet vi som faktiskt följer problemet att hon ljuger. Hon och hennes kollegor all over the place har inte någon gång presenterat allt det som finns som motsäger tesen att människan klimatförstör sig själv. Hon har medvetet valt att inte vara en vetenskapsjournalist värd namnet.
Kort sagt: hon har ytterst beräknande sett till att svensken blivit grundlurad.
Hon kan dessutom inte låta bli att hylla SR. De har, enligt Bojsan, ett under av kompetens. Det råkar vara tvärtom i klimatfrågan. Jag har hela mitt liv följt P1. Sedan tre år tillbaka så är det slut med det. Det går inte att vara ytterst väl påläst och samtidigt lyssna på SR:s så kallade vetenskapsprogram inom klimatet. Jag är numera hänvisad till utländska medier, såväl MSM som bloggar.
Som lite grädde på moset kan jag också meddela att svenska medier gör precis det som man kritiserar Ryssland för. Ryska medier, stöttade av regimen, kör sitt vanliga race. De underlåter att rapportera som det verkligen är. Det gör de rätt i om de vill behålla livhanken.
Men i klimatfrågan, bland annat, kör svenska medier exakt samma sak. Man underlåter att redovisa sådant som man inte själv gillar. Man fibblar med sanningen.
Oanständigt och totalitärt är ord som kommer för mig.
Må de ligga sömnlösa varje natt. Att de skulle skämmas räknar jag inte med. Sånt folk skäms aldrig; de har lögnen och manipulationen inympad från tidig barndom.
Totalitärt folk i farten — igen
Jag kan inte för mitt liv begripa hur ett folk skall kunna vandra in i framtiden med arbetslust och glädje när våra makthavare skall bestämma hur vi vill forma våra liv.
Mycket mer öststatsliknande kan det helt enkelt inte bli.
Som jag skrev härförleden så var min fru hemma med barnen i sju år. Sen gjorde hon en raketkarriär inom mäkleriverksamheten och det har gått hur bra som helst.
Problemet idag är att alla skall ha allt samtidigt. Det torde öka stressen på både föräldrar och barn.
Jag ryser vid tanken att Romsonskor och liknande diktatoriska typer skall styra framöver.
IPCC:s gamla ordförande fälld
Tämligen väl uppmärksammat utomlands är det att den här mannen tafsat på unga tjejer. Han var chef för IPCC. Härhemma är det tyst. Måste bero på att det inte passar in i våra politikers och mediernas klimatmodell.
Själv tror jag hans svinaktiga beteende beror på klimatet. Diskussionsklimatet inom klimatfrågan är ju allt annat än anständigt.
Vilken plan finns?
Sentios majmätning visar att SD rusar på. Sentio har väl varit bäst på att komma rätt när det gäller just SD.
Eftersom inget av de andra partierna tycks bry sig utan kör sin gamla slitna politik, hela bunten, så måste det ligga någon annan strategi bakom deras agerande.
Det finns väl bara två förklaringar till varför de gör som de gör. Den ena skulle kunna vara någon hemlig strategi och taktik som framöver skulle slå ut SD; man samlar helt enkelt kraft för att komma med ett flankangrepp för att förgöra partiet.
Den andra förklaring skulle vara att alla de andra partierna helt enkelt inte har tillräckligt bra politisk fingerfärdighet — de är politiska noviser vid spisen.
Att landet under nuvarande regim är på väg in i dimman måste anses klart redan nu.
En fjäder i hatten?
En hel drös av människor har hamnat i onåd hos Putin. Det mest anmärkningsvärda med politiker utanför Ryssland är att de så totalt missbedömt ryssarna. Det var inte alltför länge sedan som man såg Ryssland som en fullt normal politisk nation. Så är inte fallet. Det har det nog aldrig varit.
Det kanske blir så om man inte studerat sin historia. För de som kollat den historiska utvecklingen i Ryssland och dess ställning i världen så är dagens utveckling inte konstig alls.
Sen kan jag inte annat än tycka att politiker idag har för lite av diplomatisk finess. Någon driven diplomat sa en gång (som svar på frågan vad diplomati är):
"Det är förmågan att be någon fara åt helvete och få denne att se fram emot resan."
Den diplomaten har Wallströmskan och hennes gelikar inte talat med.
Hej då!
Bland allt annat oviktigt som rapporteras numera så tillkännages det att en av sessorna skall flytta. Det gör hon rätt i. Fel land att flytta till kan jag tycka men hon lever ju över folket, i toppen utan kontakt med verkligheten, så hon slipper frottera sig med löst folk.
Hon skall så klart fråntas alla privilegier. Hon har, inte hennes fel såklart, kommit till världen som en del av kungahuset. Med det följer vissa plikter. Till dessa hör att verka för Sverige, i Sverige. Som det blir nu så tar hon våra stålar och lever loppan, samtidigt som hon vänder ryggen åt landet som föder henne.
Nån dj...la ordning får det väl ändå vara.
Folk med stake
En dansk politiker blev hotad med kniv på stan. Han spelade spelet. Stack handen i fickan och tog fram pepparsprejen, inte plånboken eller annat av värde. Han sprutar asen och springer därifrån.
Så skall de tas.
Nu kommer det att bli intressant att se vad som händer. Troligen blir han straffad för pepparspray är förbjudet att inneha även i Danmark.
Där som här är det inte intressant att medborgarna skall kunna försvara sig. Att avskummen beväpnar sig tar man med ro.
Självfallet har jag med mig min pepparsprej i fickan — som vanligt. Det är riskfritt numera; polis på stan har jag inte sett de senaste åren. En kobutan får göra sprayen sällskap. Inte mycket men bättre än ingenting.
Mina prylar rör ingen utan motstånd. Dumt? Troligen men jag är sådan. Jag klarar inte av att as vinner utan motstånd.
Någon annan skall bestämma
Åtminstone om man får tro vissa översittartyper. Franchellskan är en sådan bullytyp.
Jag orkar knappt läsa igenom sörjan; det får räcka med detta:
"Än i dag tar mammorna ut 75 procent av föräldrapenningen och i helgen kommer ännu en ängslig partiledning att försvara männens rätt att strunta i barnen."
Med totalitära kvinnor som Eva blir livet tämligen trist. Hur hon kan få det till att männen skulle strunta i barnen är fullständigt obegripligt. Personligen tror jag att familjerna vill göra som de vill, inte som Evor av olika kaliber vill.
Hon tycks på fullt allvar mena att män, jag till exempel, struntar i barnen bara för att jag och hustrun tillsammans valde att hon skulle vara hemma mer än jag. I vårt fall var det enkelt på den tiden det begav sig. Hustrun ville verkligen vara hemma; så mycket att vi hankade oss fram i sju år på min lön.
Att det finns kvinnor som faktiskt resonerar så kan skitkärringar som Franchellskan inte ens föreställa sig.
Skillnaden ligger nog i synen på barn. Både hustrun och jag ser kids som viktiga personer och som vi måste stötta efter bästa förmåga för att de skall få en angenäm resa i livet. Franchellskor ser dem mera som ett verktyg för något annat.
Varför människor inte skall kunna välja hur de vill forma sina liv begriper jag inte. Jodå förresten, jag begriper. Totalitära människor vill att alla andra skall göra som de vill, de totalitära.
Äcklig människosyn faktiskt.
SvD har ny layout
Jag använder Safari, Firefox och Chrome i mina resor runt omkring på nätet. De har olika fördelar och nackdelar. Nu byter SvD layout på sin sida. Det fungerar inte på Safari; det blir som du ser på bilden.
Sen är uppbyggnaden knasig av andra skäl också, inte användarvänlig alls. Att man inte har en fungerande version för Safari, det är 2015 trots allt, tyder på att glada amatörer varit framme.
De som "hyllat" sidan är annat mediafolk som uppenbarligen inte fattat hur det skall se ut.
Just saying ...
Så nära och så långt borta
De ser på saker lite annorlunda där borta i Finland. Sannfinländarna gick bra i valet och sånt måste man ta hänsyn till — i Finland. De knep en riktigt hög post — utrikesminister.
De verkar ha mycket större respekt för väljarna i grannlandet vårt. I Sverige har medborgarna reducerats till något nödvändigt ont.
För att hitta kommentarer i svenska medier får man förlita sig på digital luskam.
Arma land.
Kvotering gillar jag ...
... inte. Inte från Rättviseförmedlingen eller någon annan. RF verkar ha totalt havererat med sin syn på både hudfärg och annat kusligt. Men visst kan man undra hur public service skall kunna överleva med den snedfördelning som de nu har när det gäller journalisters politiska preferenser.
Valet gav v och mp tillsammans 12,61 % av rösterna. Public service journalister röstar på v och mp till en procentsats av 70,5 %!
V+mp+s fick i valet: 43.62 %. PS:s journalister: 82,50 %.
Om kvotering, som vänstern verkar älska, skall införas någonstans så vore det bra att börja på deras egen hemmaplan. Dagens läge är obehagligt och att landet just nu ser ut som det gör är inte att undra på.
För att bli trovärdiga i sina ambitioner att vilja kvotera så måste de, anständigtvis, börja anställa folk lite mer mot mitten eller åt det konservativa hållet till.
Nej visst, vi har att göra med vänstervridet folk vars vilja att dominera andra står högst på dagordningen.
Arma land.
Vilks i parlamentet
Det danska parlamentet, Folketinget, finns på slottet Christiansborg. Dit skall Vilks. Så nära och ända så långt borta.
I sakfrågan får man tycka vad man vill, men i frågan om var takhöjden är högst vinner Danmark. Här hemma trängs vi vidare i våra trånga korridorer.
Skakade i grunden
I Linköping haver man beslutat att en banderoll med ordet "öl" utskivet icke får förekomma. Man hänvisar till den numera vanliga "värdegrunden". Så här går valserna enligt rektorn, en människa med ansvar för att eleverna knallar ut i samhället med en kritisk inställning till dumheter:
"Katedralskolans rektor Britt-Marie Andersson tycker att det är tråkigt att eleverna känner sig motarbetade men att de inte kan tillåta traditioner som går emot värdegrunden.
– Vi har fått riktlinjer om att det inte får förekomma banderoller med förtryck eller alkoholbudskap. Något sådant skulle också gå emot skolans värdegrund, sådana traditioner kan vi inte ha och vi kan inte göra reklam för alkohol. Om de känner sig motarbetade så får de göra det, vi tänker på deras hälsa och framtid."
– Vi har fått riktlinjer om att det inte får förekomma banderoller med förtryck eller alkoholbudskap. Något sådant skulle också gå emot skolans värdegrund, sådana traditioner kan vi inte ha och vi kan inte göra reklam för alkohol. Om de känner sig motarbetade så får de göra det, vi tänker på deras hälsa och framtid."
Skulle vara intressant att se dessa "riktlinjer". Och vad menas i så fall med förtryck. I dagens samhälle tolkas det mesta som något åt förtryckarhållet (kom ihåg Fritiof Nilssons: Om man skriver något om en synål är det alltid någon enögd jävel som känner sig träffad). Och den där värdegrunden som skolan har. Kan man få slå ett getöga på den? Den är troligen ytterst enkel att krossa.
Som vanligt numera så får man tycka vad man vill men ingen kommer att lyssna; maktens folk kör helt enkelt över de utan muskler. Allraste som sist så kommer det — de månar om kidsens hälsa och framtid.
Hur i hela fridens namn ett litet "öl" kan påverka deras hälsa och framtid vet nog bara knasstolpskottet Britt-Marie Andersson, rektorn. Hon verkar ha varit igång förr (SR):
Förutom detta så kan det konstateras att humor är ett okänt begrepp i Linköpings skolor.
Nu skall det bli intressant att se hur ungdomarna gör. Är det lite stake i dem så resonerar de som så: vi har gått ut skolan, vi är nu fria själar och rektorn och hennes medlöpande anhang kan, på dagens svenska, PISS OF!
Skolan har en lång väg att vandra och med rektorer som Anderssonskan så hinner både jag, barnet mitt och sonsonen dö. Av åldersskäl.
Fridolinaren igång igen
SR skriver lite om problemet med lärarna. Det är ont om dem och dessutom skall alla ha en legitimation (som kan dröja i åtta månader hur tusan nu det är möjligt). Om man fått sin lärarexamen så är det väl bara och printa ut legget.
Nästa fråga, som är viktigare, är varför det skall finnas en lärarlegitimation. Skulle den i sig göra att man per automatik blir en bra lärare? Självfallet inte. Det finns legitimerade lärare som är totala katastrofer likaväl som det finns människor utan någon lärarutbildning alls som är glimrande. Man har så klart tänkt fel. Igen.
Men det här upprör mig: "Det är viktigt att det inte är alldeles för lätt att bli lärare, utan de som blir lärare ska vara duktiga och engagerade för att möta våra barn."
Det är Fridolinaren som är i farten. I en mening lyckas han dels ge legitimationssvängen (duktiga och engagerade) en känga, dels lyckas han nedvärdera yrket å det grövsta och då tänker jag på "alldeles för lätt ...".
Alldeles för lätt antyder att det inte skall vara så djäkla svårt heller. Det måste väl för tusan hakar vara tvärt om. Om man lullar runt och ger folk ett intryck av att det skall vara lätt så blir det väldigt svårt att motivera första delen i nästa uttalande (som svar på frågan): Men vad är det viktigaste för att fler ska vilja bli lärare?:
"Det är lönen och arbetsmiljön".
Vad han säger till de som vill bli lärare framöver är: Du får bra lön och arbetsmiljön är kalas. Om du är duktig och engagerad så är det ett plus. Huruvida du är lämplig och har tillräcklig kompetens lämnar vi därhän.
Om man som första punkt över viktiga saker i jobbet nämner lönen då har man inte kollat någon forskning alls inom området och man har en ytterst skev människosyn.
Men det är ju politiker som, som vanligt, rör till det.
För övrigt anser jag att skolan skall utvecklas av duktiga, kompetenta och engagerade människor inom professionen — absolut inte av politiker!
Vilken lag styr detta?
Slängde på lite korvar på grillen i helgen. Alltid något speciellt med vanliga frukostkorvar som kremeras. Korvar, de gamla hederliga utan en massa konstigheter, smakar väldigt speciellt ute. Inne skulle jag inte ens komma på tanken att steka korvar.
Men nu till naturlagarna. Varför blir det alltid så här:
Just asking ...
I EU:s lilla bubbla
Den rödvinspimplande Juncker uttrycker sig som om han var högre stående än premiärminister Orban från Ungern. Han, i sann EU-anda, drar sig inte för att se ner på andra som han inte tycker passar in i familjen. "Diktatorn kommer" kläckte han ur sig härförleden. De gör så EU-vurmarna. Man får gärna vara med men man måste tycka på ett speciellt sätt.
När Ungern blev en diktatur vet jag inte. Det borde talas mycket om detta i så fall.
Sen gör alkoholen att Junckern glömmer att Orban är vald. Junckern har aldrig valts. Han har utsetts av polarna. Inte en medborgare har varit inblandad.
Man gör så — i EU.
Trivialiteter
Man kanske inte skall belasta folk med meningslösheter. Men bakom lealöst trams och intetsägande rubriker kan det ibland dölja sig lite större och viktigare saker. Inte jättestora och inte jätteviktiga men ändå.
Eftersom jag skummar igenom en hel drös av medier och bloggare varje dag, både inhemska och utländska, så framträder ganska snart ett mönster. Svenska medier är lata och snor hej vilt.
Idag kommer det en liten film om en tjej som spöar killar. Inget konstigt med det men två saker är klara: 1) filmen är gammal, 2) den har publicerats i utländska tidningar långt tidigare.
Nu var detta en trivialitet. Men själva processen, att ta från andra (likt en viss Alexandra P.), är vanligt förekommande. Ibland, alltför ofta, utan att ange källan. Kort sagt man snor.
Lathet och stöld ingå således i våra mediers arbetssätt.
Hänförelsen tid är över
Huruvida Schultz har rätt eller fel har jag ingen aning om. Att allemansrätten skulle gälla för att kunna slå sig till ro på en ödetomt centralt i Malmö har jag svårt att förstå. Men han är ju sakkunskapen i frågan. På juristers vis så krånglar han till frågan rejält.
Han kör dessutom en för jurister ovanlig linje — han komplicerar inte. Han väljer, av någon anledning, att bortse från alla orters lokala ordningsstadgar. Allemansrätt eller inte, i dessa regler klargörs hur det skall fungera. Att hoppa över den lilla biten kan inte vara rätt.
Jag har själv sökt tillstånd att stå i Malmö och samla in lite stålar samt sitta ner en stund på en stol i stan. Det blev avslag på direkten.
I mitt fall var det bara för att visa att lagen gäller olika för olika människor. Jag, med rötter i landet sedan 1700-talet, göre mig icke besvär. Det var bara det jag ville visa.
Mårten skriver också: "Däremot torde allemansrätten tillåta att man tältar några nätter på samma plats, så länge det inte stör någon."
Problemet löses alltså så enkelt att om någon, jag till exempel, blir störd så faller hela resonemanget.
I like it!
Lite från grannlandet
Sverige är för litet — missar det mesta
I vårt land smygs rasism in i de fina salongerna och det orsakar inget större rabalder, inga ramaskri. Jag tänker bland annat på Rättviseförmedlingens infackning av både namn och hudfärg. Det tycks vara rumsrent numera att ta till metoder från mörka tider.
Vi har en regering vars medlemar kan bära sig åt precis hur som helst och det enda som syns är att SD:s siffror rakar i höjden. Vi har folk från medierna som gör karriär på att fuska och bedraga och ingen tycks tycka att det är speciellt allvarligt.
Vi har en public service (SR & SVT) som är så långt ifrån opartisk som man kan komma. Senast kallade SVT IS:s medlemar för aktivister. Ordet terrorist skall sakta men säkert fasas ut ur public service vokabulär. Inom klimatfrågan har public service valt att mörka allt från vettigt folk. Valet är medvetet.
Vår journalistkår stod för några år sedan och grät av lycka i olika medier när de trodde att den arabiska våren var just en vår. Det blev en smällkall vinter vilket initierade visste.
Som vanligt i vårt något sjuka land så skall vi värna ligister och terrorister och vi drar oss inte för att låta IS:s hemvändande mördare få gå före i snart sagt alla köer. Tolkarna som hjälpte svenskarna i Afghanistan stöter vi däremot bort. Ingen solidaritet där inte; ingen hjälp att få.
Om Knausgård tycker att klimatet för diskussioner är under isen så skall han så klart strimlas. Först ut med Mandolinen (den i köket) var herr-vet-bäst-Gardell. Han verkar vara en gunstling höjd över all kritik.
Var är analyserna om vad som väntar runt hörnet? Här hemma är det rasbiologer som jobbar på men inget alls om vad som händer när IS börjar närma sig Israel. IS är kaxiga med mycken rätt. Men skulle de tappa koncepterna helt och de facto anfalla Israel så kommer saken i ett annat läge.
Att klimatet inte är ett gigantiskt problem vet alla inklusive alarmisterna. Varför finns det då ingen debatt i vårt land kring vad det egentligen handlar om. FN är ganska tydliga i sina ambitioner. Vi måste ta ett grepp över hela världen. Vi kan inte ha en massa stater som gör lite som de vill. FN är inte ens tysta om hur de ser på tingens ordning. Debatt? Inte i vårt land.
Att EU är totalt utflippat torde stå klart. De sysslar dessutom med så idiotiska frågor som att sätta ljud på elbilar. Jodå, eftersom elbilen är så tyst så hörs den inte så bra. Den kan köra på folk som inte hör den. Således skall alla elbilar förses med ljud när de framförs i låg hastighet. Och svensken hänger med i galanskaperna och ingen röst höjs.
Övervakningssamhället borde vara värt en liten kommentar. Meningslöst. Det är redan infört och just i denna fråga väljer svensken att inte följa EU:s order — stopp och belägg, olagligt!
Vår politiska klass uppträder som ett renodlat dagis — inget komvux här inte. I dagisets sandlåda sitter journalistkåren och låtsasgräver med plastspadar i sandlådan. Troligen kul men till ingen nytta.
Arma land.
En vilsen man
Att vänsterns folk har uppenbart svårt att leva som man lär är klart sedan länge. Värre är att det inte blir några konsekvenser alls av deras fifflande. Nu tror jag självfallet inte att andra partiers föredträdare är så där väldans mycket bättre. Skillnaden är att de inte har lika hög svansföring i snart sagt alla frågor. Vänstern vill gärna framstå som moraliskt högtstående. I realiteten krälar de runt i etikens utkanter — och utanför.
Det riktigt allvarliga är dock att vår statsminister är så dålig på att hantera medierna. Han framstår som en liten unge som blir avslöjad med fingrarna i syltburken.
När han är ute i de stora sammanhangen, utanför landets gränser, så bör han nog sitta vid barnbordet, lite vid sidan om.
Men det kanske är taskigt mot barnen.
Klüft verkar vara totalitär
Hon verkar ha diktatoriska tendenser, Klüften. Hon vill införa munkavle på åtminstone en miljon svenskar. Hej och hå.
"Vi kan inte ha ett parti som har sådana värderingar som tar så jäkla mycket plats. Vi måste vara mycket tydligare kring vad det är för värderingar som ska få råda i det här landet."
Sug på det sista: ska få råda i det här landet. Hon vill gå längre än de flesta; hon vill diktera villkoren för vad som skall vara acceptabelt. Jag undrar hur hon tänker sig att straffa de som har en annan uppfattning. Prygel?
Svensken dum i roten?
Svensk dumhet uppmärksammas även utanför landets gränser. Ur Breitbart:
Ord och inga visor, avskummen skall straffas. Punkt. Att länders politiker kan resonera så totalt olika är egentligen förbluffande. Men det är skönt att läsa ting från utlandet. Man nyktrar liksom till. Hänger man inte med på vad resten av världen håller på med, vilken syn de har på olika saker, så kan man lätt få för sig att svensken är en klok person. Med utblick över klotet så inser man att det är tvärtom — svensken är dum i roten.
På svenskt manér får jag slutligen tillägga: inte alla, speciellt inte du!
Tillbaka till ruta ett
Knausgård skriver en artikel om hur smala alla korridorer i Sverige är. Det har han rätt i. Han har således uttryckt en åsikt. Sånt skall man passa sig för, vilket är lite av andemeningen i det han skriver, i vårt land. Åtminstone skall man passa sig om man inte skriver som de som trivs i de trånga korridorerna tycker.
En som gillar att åla sig fram i svenska mittfåran är Jonas-vet-bäst-Gardell. Han är snabbt på banan och hånar på sedvanligt sätt Knausgård. Han gör det som Knausgård kritiserar så skrivningen blir tandlös.
Gardell gillar ingenting. Han inleder med att Knausgårds artikel är "ohämmat lång" vad det nu har med saken att göra. Men det blir väl så när man tillbringar så mycket tid på Twitter där man inte har många tecken att vifta på.
Sen går det av bara farten. Han hinner peta in vit heterosexuell man redan i början så att den saken blir klar. Gardellen skriver också "...när han sätter sig själv och hur sårad han är i centrum" och talar då om Knausgård. Sen handlar resten av hans artikel, Gardellens, om hur bra han är på att inte ta skit och hur bra hans åsikter är.
Snacka om att sätta sig själv i centrum.
Så summa summarum: Knausgård fick alldeles rätt. Det är ett trångt land, Sverige.
Rättviseblaha, blaha
Det har blivit väldigt populärt att gruppera och kategorisera folk. Sånt gjorde man förr också. Det gick inte så bra. Men nu när vänstervindar blåser går allt, även att facka in varenda människa. Det skall tydligen tas fram en app som du och jag betalar. Känns lite obehagligt minst sagt eftersom jag avskyr att bli "infackad".
Den heter Rättviseräknaren, appen, och då uppstår en mängd frågor varav den kanske viktigaste är — vems rättvisa?
"Rättviseräknaren kommer att visa siffror på köns- och minoritetstillhörighet bland de som medverkar i tidningar och tv. Tanken är att det ska bli enkelt för medierna att granska sig själva, för att kunna göra en förändring, säger Sofia Embrén, vd för Rättviseförmedlingen."
Man registrerar alltså minoriteter, oklart vilka. Jag ryser.
Undrar om nästa steg blir att göra samma registrering över vilka som begår brott, vilka som sitter i spjället och liknande. Skulle inte tro det; sånt hamnar under rubriken det är en helt annan sak.
Det här landet är helt enkelt obehagligt att leva i.
Jag vill knappt gå ut. Jag vet ju att på en promenad genom staden min så måste jag stöta på folk som gillar såna här totalitära fasoner. Sånt tär på min själ.
Maktapparaten vandrar vidare
Så tar då staten över piraten. Nu lär slussar öppnas. Allt enligt de totalitäras plan. Allt som vanligt med andra ord.
För övrigt: vem bryr sig om .se? .org är väl fortfarande igång och alla andra domäner. Ett slag i luften alltså. För övrigt så fungerar kickass fortfarande. Jakten på de här site-erna kommer aldrig att bli en succé.
Vem kan man lita på?
För ett antal år sedan fick man äta ett ägg om dagen, helst ett varannan dag. Fler ägg föranledde ett aja, baja. Man kunde dö. Idag rekommenderas man att helst inte äta fler än åtta — om dan.
Nu är det dags för saltet (igen).
De som säger så är inte läkare (de är olika typer av generaler):
Men det finns andra åsikter och dessa kommer från läkare:
Personligen tror jag folk lyssnar mest på icke-doktorer. De har högre tonläge. Därför troligen rätt — tror man.
Att något är fel i hela kroppsbranschen visas mest av att statiner (mot kolesterol) skrivs ut som lördagsgodis numera, till kreti och pleti, utan nytta (förutom till redan sjuka).
Det är något galet i den "sjuka" världen.
För lite eller för mycket skämmer allt sa man förr. Jag tror det räcker som råd.
Medveten satsning
Självfallet skall vi åka kollektivt (sägs det), bättre för allt (säjs det) men det kommer att kosta (sägs det, efter valet). Allt är som vanligt. Det tycks vara följande formel som gäller: gör som vi säger så blir allt bättre och vi får in en massa stålar. ("Dagens Opinions uppgiftslämnare berättar att ytterligare prishöjningar är att vänta "längre fram".)
Nu är priset bara en del av problemet. I Malmö kan man åka buss. Innan utnyttjade både jag och hustrun den möjligheten för det var både bra och praktiskt (och till rimlig kostnad). Bussarna körde dessutom där folk bor.
Typiskt grön Malmöbuss
Nu har jag inte satt min fot på en buss sedan lång tid tillbaka. Man har nämligen kommit på den geniala idén att inte köra där folk bor; man kör runt området. Vid förfrågan varför man inte kan ta bussen i närheten av där man bor så blir svaret — miljön, samt svårt för chaffisarna att behöva lotsa sig igenom bostadsområdena.
När man då lite lugnt påpekar att de kört så i tjugo år så backar man från chaffistramset och "vrålar" — tänk på miljön!
Nu kör man på breda vägar runt hela området där vi resenärer inte bor. Smart.
Nu gör det inte så mycket. Jag har bil. Jag kör den. Jag bryr mig inte om miljön alls längre. Det får så klart konsekvenser. Innan var jag i centrala Malmö flera gånger i veckan. Numera sker det två gånger om året dels vid tandläkarbesöket, dels när tandhygienisten skall plåga mig.
Alla verkar nöjda.
Det slås på stora trumman
Det börjar bli nattedags. Expressens journalister drar på full gas. Det enda jag undrar över innan jag lägger min trötta kropp till vila är:
Vadå extra? Vadå nyhet?
Några nyhetsförmedlare måste ha sussat redan eller så har de varit rejält dyngraka den senaste tiden.
Det blev som jag trodde
Vissa kan undvika att betala tv-licens och åker ut ur rampljuset snabbare än du hinner slå på radion. De hånas också och betraktas som moraliskt lågt stående individer.
Andra kan stjäla, ljuga och bedraga och får fortsätta som om ingenting hänt. Alexandra är en som har lyckats hamna i den gruppen. Inte av egen kraft så klart, hon är inte speciellt skarp, utan med stöd av lika korrupta människor som i alla lägen hyllar det nya svenska — medelmåttighet varvat med oanständigt beteende.
Alexandror, Romsonskor och Fribergare (chef för SR Ring P1) jonglar vidare i sin lilla värld, skyddade av sina kollegor i medierna.
Den symbios som mediernas folk och politikerna lever under måste nog attackeras. Som tingens ordning är just nu så kan det fastslås för gott — medborgarna, folket som bor i fosterlandet, är överkörda och dessutom har medpol (medier och politiker) en nonchalans som är totalitär. Att medierna står först i detta stycke är ingen tillfällighet — de styr mer än politikerna och då förstår nog de flesta hur illa det är.
Frågan är om inte ett antal av våra riktigt tunga bloggare skulle gå ihop och försöka skapa lite räfst och rättarting med tydlig spets riktad mot medpol.
Att SR:s och SVT:s ryggradslösa anställda, dessutom utan inre moralisk kompass, skall få sköta public service måste få ett stopp. Det är faktiskt ingen privat verksamhet, jag betalar.
Ännu hellre — lägg ner public service helt. Deras nytta numera är noll. Deras värde är om möjligt mindre. De är helt enklet inte vuxna uppgiften. Det där med tredje statsmakten sköter andra nu för tiden, public service ingår idag i maktsfären (fast på ett sätt som det inte var tänkt).
Jag är inte bara trött på nuvarande tillstånd i landet. Jag är dessutom djupt oroad att, tack vare ovanstående sagda, hela skocken svenskar leds ner i avgrunden utan att riktigt fatta vad som händer.
Bildning? Ja tack! Utbildning? Nja ...
Det torde stå klart att Romsonskan är utbildad. "Hon är jurist och har doktorerat i internationell miljörätt vid Stockholms universitet." Jag har citerat från helgens söndagskrönika från Snaphanen och Julia Caesar.
Att Romsonskan har utbildning med sig i bagaget är klart men vad hjälper det när hon inte har vare sig bildning eller hyfs (också en sorts bildning). En sak som bildat folk vetat länge är att utbildade personer kan vara direkt rudis. Bildade personer däremot, kan föra sig i både slott och koja och har också den fina lilla egenskapen att de erkänner när de har fel — utan långa och tråkiga undanflykter.
Nyheten för mig i denna krönika är hur lärarkåren röstar eller kan tänka sig att rösta. Att journalistkåren är rödare än gamla rödtjutet Parador vet vi sedan länge. Att lärarkåren följer samma mönster är däremot nytt för mig. Visserligen har jag fyra lärare i bekanskapskretsen som alla röster MP eller S så jag har nog haft mina aningar.
Julia Caesar igen:
"Socialdemokraterna var överlägset största parti bland lärarna – 57,8 procent svarade att de definitivt eller kanske skulle ha valt (s). (Partiet fick 31,01 procent av rösterna i riksdagsvalet.)
Nästan lika många, 53,1 procent, svarade att de definitivt eller kanske skulle ha valt miljöpartiet. (Partiet fick 6,89 procent i riksdagsvalet). Mer än varannan lärare är alltså miljöpartist. Vänsterpartiet är tredje största parti bland lärarna. 34,5 procent svarade att de definitivt eller kanske skulle ha röstat på (v). (I riksdagsvalet fick vänsterpartiet 5,72 procent)."
Nästan lika många, 53,1 procent, svarade att de definitivt eller kanske skulle ha valt miljöpartiet. (Partiet fick 6,89 procent i riksdagsvalet). Mer än varannan lärare är alltså miljöpartist. Vänsterpartiet är tredje största parti bland lärarna. 34,5 procent svarade att de definitivt eller kanske skulle ha röstat på (v). (I riksdagsvalet fick vänsterpartiet 5,72 procent)."
Att i ljuset av detta bli förvånad över skolans utveckling tyder på bristande insikt och, faktiskt, bildning.
Om man tar Sven-Eric Liedmans ord så blir det lite tydligare:
“Den som bildar sig är däremot fri. Processen är styrd inifrån, av intresse, av kunskapshunger, av lust att förändra den person som man blivit. Kunskapen ses som egenvärde och inte som medel för något annat."
Ellen Key:
"Bildning är det som är kvar sedan vi glömt allt vi lärt oss."
Jag kan inte tycka annat än att bildning är långt viktigare än utbildning, utan att förkasta det senare. Men i ett helt livs perspektiv så måste det vara bättre att vara bildad än utbildad. Att då sätta bildning på undantag i vårt samhälle verkar direkt knasigt.
Svenska från förr
De riktigt stora svenskarna finns inte riktigt längre. Och vem talar om Ingrid Bergman härhemma idag? Ute i den riktiga världen, filmvärlden, har man den goda smaken att hylla gamla stjärnor.
Men hos oss, i det Sverige som knappt finns enligt många, så skulle vi aldrig komma på tanken att hylla döa stjärnor; vi hyllar knappt levande legender.
Förra veckan var hustrun och jag på en liten sittning hos danska vänner. Av någon oförklarlig anledning gled samtalet in på tennis. Jag gapar fortfarande över hur stor beundran danskarna har för vår Björn Borg. Han är helt enkelt en ikon i deras ögon. För mig, vars idrottsutövande inskränker sig till att hoppa över sportsidorna, var faktadiskussionen ointressant. Men att studera danskarnas oförblommerade hyllningar, framförda med passion, blev en höjdpunkt.
Det blir lite av en paradox: svensken slår sig för bröstet och skall alltid vara bäst i klassen på allt, samtidigt när vi är bäst så skall det tonas ner, gärna begravas i någon mörk källare.
Jag tror det finns en diagnos på sånt.
Är Högsta Domstolen att lita på?
Den något tröttsamma debatten om Quicken lämnar trots allt åtminstone en fråga obesvarad — kan man ha en man som Lambertz så högt upp i rättshierarkin? Om han och hans polare har det yttersta ansvaret för att allt i slutänden går rätt till så ligger vi nog pyrt till.
Men det är väl bara ytterligare ett utslag av hur tingens ordning är i landet på väg utför.
De ger sig inte
Är dessa fortfarande ute i full frihet. Förvånande. Och var inte Quicken frikänd?
Sen verkar de ha förlorat en kombatant — "försvarsadvokaten" Claes Borgström. Han var väl lika insyltad som gänget ovan men han har kanske bytt åsikt i frågan. Eller så ägnar han numera all tid åt feminstiskt tankegods.
Nordkoreansk linje på väg
De totalitära lägger sig i allt och de tänker minsann inte lägga fingrarna emellan. Vi tänker införa totalitära metoder bara så ni vet säger de. Personligen tycker jag Morgan kan börja med den politiska ledningen för UD (en slags politisk styrelse):
100 % kvinnor.
Vad dum jag är. De totalitäras kännemärke är att tvinga andra att dansa efter deras pipa. Att man själv gör som man vill ingår i sjukdomsbilden.
Till alla unga — fly landet!
Är det verkligen lagligt?
I en allmänt förvirrad debatt om rättvisa så framkommer följande hos SVT:
"Inför 2016 ligger en ambitiös mångfaldsplan med i planeringen. Då ska Aktuellt och Rapport inte bara ta hänsyn till kön och utländsk bakgrund, utan också trostillhörighet och funktionshinder."
Om jag förstått saken rätt så skall man alltså kartlägga de som skall anställas. Kön kan väl vara lätt, man borde se ganska snabbt om det är en han eller hon. Lite problematiskt kan det dock bli även på denna punkt för nu finns det ju minst ett kön till, oklart vilket. Utländsk bakgrund är knepigare. Mina släktingar kommer från Vallonien för en massa år sen; räcker det?
Sen blir det lite totalitärt. Man skall alltså uppge sin religion. Är inte det en privatsak? Funktionshinder bör förtydligas. Är det bara halta och lytta eller måste man uppge om man har någon populär bokstavskombination?
Detta kan inte vara lagligt. Detta för tankarna till mörka tider där man delade in folk efter olika urusla kriterier. Nu är syftet i detta fallet inte att avrätta folk men förarbetet och kartläggningen följer samma skitiga mall.
Jag begriper inte ett jota.
Hustrun envisas med ...
... blaskan Sydsvenskan. En fullständigt värdelös tidning, helt i händerna på Malmös politiker. Det är inget bra, tro mig.
Nu verkart det gå dåligt för tidningen. Det gläder mig. Mycket. En tidning som hävdar att de står på läsarnas sida och som samtidigt spärrar alla kommentarer, alla bloggare och dessutom inte svarar på snigelpost måste anses vara på dekis.
Låt hela rasket gå i kaputten. De förtjänar inget bättre; de har hånat mig genom sitt överlägsna sätt.
Hustrun får väl så småningom lära sig att det är bättre att följa seriösa bloggare än att glo på sinneslösa tv-program och läsa insnöade tidningar.
Just saying ...
Liknar en politiker
Malmö satsar på unga
Vänsterstollarna i Malmö, staden min, vill ge unga fria cyklar eller fritt busskort. De lever lite i det blå de där politikerna, speciellt i Malmö. De har fått för sig att denna idé skall "... syftet är att tackla stadens allra största utmaning: den djupa sociala och ekonomiska klyfta som går mellan människor och grupper. Tanken är att tryggheten och sammanhållningen i staden ökar när unga möter andra människor än sina typiska grannar och skolkompisar och gör saker utanför hemmakvarteren."
Det blir tydligt att dessa beslutsfattare lever inne i staden och inomhus. Det finns så klart mycket fattigt folk och många unga som lider. Jag har dock hittills inte hittat någon utan en sprillans ny iPhone så det verkar finnas viss kapacitet.
Att unga skulle se till att hålla samman med andra på grund av detta finner jag löjligt. Redan idag känner många gamla obehag när de åker buss. De får stå i bussen för ingen av de unga har idag fostrats till att lyfta på arslet när äldre har svårt med balansen. Tvärtom har jag sett dessa småglin flina när de äldre desperat kämpar med balansen.
Och på tal om äldre — om någon grupp skulle ha fria resor, cyklar är väl ingen bra idé, så är det våra äldre som snart är fattigpensionärer hela bunten.
Män är fortfarande försumbara
Jag läser dagligen en viktig blogg — Merit Wagers. I dagens post, ett utdrag ur en intervju med Niklas Svensson, Expressen TV, står det klart med skrämmande tydlighet att Romsonskan fortsätter sin nedvärdering av män, vita, heterosexuella och troligen alla andra.
"På min näthinna står de här barnen, de här kvinnorna som var instängda i lastkamrarna på skepp som ...".
Inte människorna utan barn och kvinnor.
Sen tror jag inte att vare sig barnen eller kvinnorna står på näthinnan.
Det kan helt enkelt inte finnas en enda vettig man som kan rösta på Åsa. De kvinnor som eventuellt gör det skall undvikas.
Jag rekommenderar en liten tur in på Merits länk ovan. Där framgår också att Romsonskan behandlar svenska språket som om hon just slutat den skola som är på ett starkt sluttande plan.
Och hon är vice statsminister dessutom.
Miljöpartiet borde titta på detta också
Med tanke på hur MP:s företrädare behandlar historiken när det gäller förintelsen kontra nuvarande flyktingsituation, så finns det kanske en förklaring på varför MP (med flera) ignorerar fakta i andra frågor.
Klimatet är en sådan fråga. Ovanstående bild visar att historiken påvisar att modellerna har haft fel till 95 % hittills.
Historik är helt enkelt inte politikers starka sida. De lever i sitt eget nu. Sen må det vara rätt eller fel.
Kusligt.
De viktiga är: det har blivit varmare oklart hur mycket (alla är överens); är detta bra eller dåligt? Ingen debatt alls i den senare frågan. Dessutom finns det ingen som helst konsensus (egentligen) om hur stor del som människan påverkat och hur stor del som är helt naturligt. Att man också behandlar solen styvmoderligt inom området får anses bero på allmän idioti.
Vicen borde gjort sitt nu
Romsonskan må hittills vara väl indränkt i teflon men att jämföra dagens flyktingsituation med Auschwitz är väl ändå att gå över alla gränser. Att hon som medborgare och miljöpartist kan kläcka ur sig dylika grodor är i linje med hennes sätt (som jag gärna vill ha en diagnos på). Men hon är vice statsminister också och då måste väl till och med de mest inbitna försvararna av tanten reagera.
En fot i akterkastellet verkar lämpligt.
Pamparnas terrorfasoner
Gerald Lindberg
I nyheteridag fortsätter de något absurda turerna kring ett litet bageri, Ingeborgs. Att facket skulle kunna lägga sig i ett företags sätt att bedriva sin verksamhet till den grad att man bestämmer hur man vill anställa folk eller inte, finner jag otänkbart, åtminstone i högre instanser.
Nu är det väl inte riktigt det som bekymrar mig. Jag reagerar så klart på tonläget hos pampar som herr Lindberg. Det framgår tydligt att det är han som beslutat om en stämning på 650.000 kronor. Men, inte minst i videon nederst i artikeln, blir det tydligt att herr Lindberg inte är insatt i själva frågan och dessutom bryr han sig inte det bittersta om vad någon tycker.
Frågan blir ju då hur i hela fridens namn han kan fatta beslut; han vet inget om något och han bryr sig inte om vad alla andra säger.
Men så slår det mig — det är så pampar alltid gjort. Allt får sin förklaring.
Min egen erfarenhet av facket genom mitt yrkesliv är väldigt klar; de är stridbara när det gäller skitfrågor, troligen för att de begriper dessa, men i de stora, tunga och viktiga frågorna när motståndarna har med sig det tunga gardet, viker man sig likt lealösa daggmaskar.
Hela landet behöver genomgå någon form av rening. Det behöver städas rejält på många håll. Bland de som skall genomgå hård tvagning finns facket, denna egosolidariska skara av pampar.
Läs gärna Uvell också. Där beskrivs hur spelet sköts och vilken liten kompetens det finns hos facket. Facket är inte Stasi; men deras metoder är stasi-liknande.
Jag har nog fel men ...
Att sossen Wallström ville ha en annan utgång av valet i Storbritannien må vara hänt. Men nog tycker jag att hon kunde ta på sig rollen som en riktig utrikesminister någon gång. Som utrikesminister är hon väl främst en representant för Sverige, inte en sosse.
Det måste bli konstigt när hon skall träffa representanter för britternas regering när hon i princip talat om att hon tycker det hade varit bättre med Red Ed vid spakarna. Det hör väl till god ton att gratulera segraren även i politiska sammanhang. God ton och allmän hyfs är inte våra politikers cup of tea.
Men jag har kanske fel.
Smakfullt trots allt
När det går illa för vissa partier i Storbritannien så tar man konsekvenserna av det. Här avgås det till både höger och vänster. Smakfullt på något sätt. Att även UKIP:s Farage sticker trots att de fick störst ökning av alla beror på att han sa så innan valet och nu sker det — trots framgången.
I Storbritannien hjälper det inte att man får störst framgång och nästan 13 % av rösterna (UKIP); man torskar ändå. Själva valsystemet är utformat på ett sätt som gör detta möjligt. Det är således en teknikalitet.
I Sverige funkar det annorlunda men resultatet blir detsamma. SD får nästan exakt samma siffra i vårt val. De besätter platser därefter. Ändå saknar de inflytande. Det är ingen teknikalitet. Det är avsiktligt manipulerande av alla de andra partierna som kräver medvetna handlingar.
Skillnaden är stor. I det ena fallet (Storbritannien) så har regelsystemet följts, i det andra (Sverige) så kliver demokratigravgrävarna fram och visar sina trynen och de kämpar som flitiga illrar för att kringgå regelsystemen.
Båda systemen är knasiga men om det skall väljas så tar jag hellre Storbritanniens urusla system framför vårt sjaskiga brännvinsadvokatliknande.
Så kom den frågan upp — i Danmark
Det är Uwe Max Jensen som talar. Han är konstnär och skribent.
Han har definitivt en poäng. Klimatet hårdnar.
Full exponering direkt
En svensk herre och VD har tydligen snattat på sin resa ute i världen. Vad som hänt verkar ingen riktigt veta. Klart är dock att DN med flera av våra blaskor drar på direkt med uthängning. Nyheten är dessutom viktigare än valet i Storbritannien om man får tro exponeringen.
Pressen brukar ju göra stort nummer av att man skall vara försiktig med bilder, namn och annat när brott begåtts. Nu gäller det uppenbarligen inte äldre, vita män. Där är det fritt fram att dra på för fullt redan innan man vet rättsläget.
Känns konstigt i munnen min.
Storbritanniens valsystem
I Storbritannien är demokratin uppluckrad rejält. Deras system slår konstigt. Just nu ser antal röster ut så här:
UKIP är tredje största parti (12,5 %). Det skotska nationalistpartiet är näst sämst med 5,0 %. Men när sedan makten skall fördelas i parlamentet blir det så här:
Skottarna, SNP, har så långt 1.454.436 röster men får 56 platser i parlamentet. UKIP har 3.612.551 röster och får 1 plats!!
Landet är ett skämt.
Danmarks förfall
Det finns en tendens bland svenskar att tro att Danmark är ett under av frihet. Men tro det icke; landet är rejält reglerat. Att bo i sommarstuga året runt kan du glömma, att utlänningar fritt får köpa fritidshus i Danmark också. Att ha söndagsöppet är fortfarande en fråga som upprör. Listan kan göras lång över saker man inte får.
Nu går man i täten för att förbjuda kontanter. Passar dansken bra. Mer kontroll över medborgarna kan aldrig vara fel säger man i landet som svensken tror är fritt från dylika totalitära tendenser. Dansken gnäller på svenskens Systembolag men har en uppsjö av egna konstiga idéer om vad man får och inte får.
Och danskens motstånd är klent.
Cash is king!
Just saying ...
I övervakningens tider
Att maktens folk vill övervaka oss i alla delar alltid torde stå klart. Det gör de också och slaget om huruvida vi skall övervakas som nu, och troligen än mer framöver, får anses förlorat. För oss som är mycket skeptiska alltså.
Att maktapparaten skulle få för sig och backa tillbaka övervakningssystem av olika slag tror jag inte ett skvatt på. Har man lyckats rulla ut en övervakningsmatta så rullas den minsann inte ihop och tillbaka igen.
Man skall dock veta att övervakning av vettig natur inte heller är så framgångsrik vilket följande citat från Snaphanen visar:
"Ved de muslimske terrorangreb Vesten har oplevet de sidste to år – Bryssel, Sydney, Paris, Paris, Toronto, København og seneste Texas – har gerningsperson (erne) i alle tilfælde været kendt af sikkerhedmyndighederne inden, hvor af man let kan slutte: Ligegyldigt hvor gode sikkerhedstjenester vi har, kan de kun delvist beskytte os mod farlige resultater af ført politik."
Det enda man som privatperson kan göra är att handla i det lilla, i vardagen. Själv kör jag numera enbart med kontanter; jag har också en speciell mobiltelefon som inte finns; jag vägrar ha autogiro och lite annat smått och gott.
Att hålla på med Facebook, Twitter och annat är så klart inte aktuellt. Jag kör nu med framtidens melodi — jag söker mig långt under radarn. Jag söker inte solsidan, jag söker skuggan och gärna mörkret.
Jag ligger före med andra ord.
Snart i Sverige?
Snart val i Storbritannien
På torsdag går Storbritannien till val. I det landet har de ett konstigt valsystem som gör att the winner takes it all. Varje valkrets får en vinnare och that´s it, inga tvåor eller treor räknas. Detta gynnar så klart konservativa och labour, de två stora.
Skulle UKIP få 14 % av avgivna röster så kommer det inte att slå igenom i parlamentet. De kan få en liten ökning men inte alls så att det speglar hur folket röstat. Det fungerar så där.
Det kan således bli så att UKIP får mängder med röster i valet, 14 %(?), men får ytterst lite i parlamentet, 3-4 %(?). Inte mycket inflytande så klart.
Det är dock lite bättre än här i Sverige, trots att vi har ett lite fiffigare system. Här kan man få nästan 13 % (SD) och inget inflytande alls.
Skall bli ytterst intressant att se hur svenska medier tänker rapportera eventuella framgångar för UKIP.
Kvinnor kan — ibland inte
Jag noterar att dumma beslut baserade på kön finns lite över allt. I New York skall räddningstjänstens personal klara vissa fysiska prov för att de skall klara sitt jobb. Som här hemma kan jag tro.
I genustider tullas det på regelsystemet och även där borta godkänns de som underkänts; och det av ingen annan anledning än att vederbörande är kvinna.
Till saken hör att det vid samma tillfälle utexaminiseras andra kvinnor som klarat proven med "flying colors". Men nu vill damen absolut bli firefighter och inför risken att stämmas släppte man igenom den icke godkända.
Just saying ...
Har TT dold agenda?
"Men bara fyra av tio är för att förbjuda tiggeri medan 40 procent är emot."
Man kunde ju skrivit att lika många är för som emot tiggeri om man ville vara saklig. Av någon underlig anledning vill man inte det.
Nu är det nog så att många har fått för sig att TT skulle vara lite finare och mera pålitlig än andra medier i nyhetsflödet. Glöm det. Ägarstrukturen visar hur det faktiskt förhåller sig:
I vår tid måste man absolut förlita sig på seriösa bloggare, såväl inhemska som utländska, annars hamnar man i lala-land. Twitter skall man i dessa sammanhang betrakta som mediet för mentalt svaga. Och lata.
Skäms betyder olika ...
... för olika personer. Alexandra har ingen större koll på ords värde.
Hon har stulit ord från andra och gjort dem till sina egna — åtminstone två gånger. Nu skäms hon, för båda gångerna. Hon tar i också:
"Man slarvar inte med andras ord. Orden är allt vi journalister och författare äger. De är vår skatt." Om man plagierar två gånger, som vi vet, så är det inte slarv; det är fusk satt i system. Åtminstone om man är journalist.
Sen är hon så klart inte trovärdig över huvud taget eftersom hon försökte komma undan med att hon skulle sluta på Metro för andra uppdrag. Inte ett ord om sitt fuskande. Hon pudlade först när hon stod där med trosorna runt anklarna. De gör så dessa murvlar.
Hennes trovärdighet har aldrig varit stor och nu torde hennes ord väga lättare än dunfjädrar i den allmänna debatten. För där kommer hon att vara kvar, var så säker. Dylikt folk har alltid likasinnade som stöttar fibblarna ända in i kaklet och förbi.
Inte heller hos dessa syns någonsin en skammens rodnad på deras kinder.
Artighet april 2015 samt tre månaders total
Så var det då dags för sista månaden (april) gällande artighet i vardagen. Totalen för februari - april inom parantes.
Ungdomar/barn: 3 (9) tillfällen, 100 % tackade i april. Totalt (februari-april) tackade 50 %.
Män: 16 (48) tillfällen, 3 tackade inte. Totalt: 48 tillfällen och 7 tackade inte (14,5 %)
Kvinnor: 12 (47) tillfällen, 8 tackade inte. Totalt: 47 tillfällen och 31 tackade inte (66 %).
Män: 16 (48) tillfällen, 3 tackade inte. Totalt: 48 tillfällen och 7 tackade inte (14,5 %)
Kvinnor: 12 (47) tillfällen, 8 tackade inte. Totalt: 47 tillfällen och 31 tackade inte (66 %).
Män är bäst. 85,5 % är artiga. Ungdomar/barn kommer tvåa, 50 % är artiga. Klart sämst är kvinnor, 34 % är artiga.
Så var det med den saken;)
