Ner i avgrunden!
Vårt försvar måste anses obefintligt och ansvarig för det är så klart våra politiker. Problemet med politiker i denna fråga är att de inte begriper ett jota. De har noll koll på omvärlden och de har definitivt noll koll på material som behövs. De lägger till exempel ner miljarder för att fixa till 42 stridsvagnar!
Representant för töntiga politiker
Det skall påpekas att ryssarna satte 160.000 man på fötter i en stor övning härförleden.
Sen kan man ju undra hur man skall kunna sänka antalet anställda från en "redan låg nivå":
Vi torde vara det enda land som har mer än dubbelt så många officerare som fotfolk, 1,5 fler civilanställda än fotfolk och totalt står fotfolket (de som gör grovjobbet) för cirka 16 % av personalstyrkan. Halleluja!
Nu är jag så klart en lekman i sammanhanget. Men för er, lyssna nu!, som är genuint intresserade av dessa frågor så finns hjälp att få; inte hos gammelmedierna utan i bloggvärlden. Här är viktiga källor:
Nu får vi hoppas att situationen i mellanöstern inte exploderar för om så sker då blir det farliga tider — även för oss.
Klokt folk — inga tillägg behövs!
Egentligen bloggar jag för att anmäla en avvikande uppfattning eller för att få utlopp för min frustration och emellanåt för att påpeka att det finns alltför många dummerjönsar därute. Så icke denna gång — Robert Weil säger det som måste fram. Tyvärr tror jag inte att resten av näringslivets män och kvinnor, politiker och inte minst journalister fattar galoppen.
De har gått i skolor där kritiskt tänkande har inneburit att man enbart blivit egoist. Inom utbildningens värld poängteras vikten av individuella planer men man tappar att hand i hand med dessa planer finns en lika viktig del av livet i verkligheten — att kunna umgås med andra.
Kritiskt tänkande har de inte lärt sig, inte fått in under huden, det syns på mängder av debatter inte minst inom klimatsvängen.
Det är glädjande att en man som Robert höjer rösten och jag kan inte annat än buga mig och tacka. För den som vill ha roligt och samtidigt få ytterligare en puff i rätt riktning rekommenderas foljande video (20 minuter, hejdlöst rolig och ytterst tänkvärd):
Vem litar på politiker?
Nu vet han igen, John. Det är väl inte första gången en politiker säger sig veta men oftast utgår vetskapen från magen. Nu är det egentligen inte så intressant, det intressanta är att ingen verkar ha en plan för vad som händer efter attacken.
Lika illa som Irak med flera stater alltså. Att knalla in i Afghanistan var en sak men var var den långsiktiga planen då? Nu har vi facit — det går utför och tyvärr verkar det som om kvinnor blir värst drabbade. Feministerna är så klart tysta som om de vore döva för vad som händer med kvinnor utanför Sveriges gränser. Innanför dess gränser också för den delen — Sverige är ett av de länder som har högst våldtäktsnivå i världen.
Hur tusan är det möjligt.
Tillbaks till anfallet mot Syrien. Vad är det som gör att politiker ständigt och jämt knallar på som om de visste vad de gjorde? Och Reinfeldt oroar mig. Han antyder att han vill avvakta vad FN säger. Det innebär att om FN, mycket suspekt organisation, tycker att man skall in i Syrien på ett eller annat sätt så kan han tänka sig att hänga på.
Men det stämmer väldigt väl med den mannens sätt att se på världen — om alla säger att det är rätt så försvinner sunt förnuft och egen vilja, egna moraliska ställningstaganden.
Man kan bli trött för mindre.
Nina Gilljam missar poängen
Nina är en illa insatt informationschef i Svedala. Hon ser inga problem med halalslaktad kyckling för det sker enligt konstens alla regler med bedövning och allt. Hur vet hon det för övrigt i denna tid då alltfler köttproducenter fuskar hej vilt?
Men hon missar grundfrågan. Varför skall, "Under själva slakten vänds produktionsbandet mot Mecka och processen övervakas av en rättrogen muslim.", dylikt trams accepteras med självklarhet. Det är annorlunda när det går på andra hållet — många skolor kan inte längre ha skolavslutning i kyrkan på grund av liknande tramsigheter.
Jag hoppas verkligen att de som INTE vill utsättas för dylikt religiöst fjönteri får en kyckling nackad på vanligt vis. Jag tror det dock inte. Islamistiska idiotier skall accepteras i samhället men det är minsann inte någon diskussion kring huruvida man kan slippa. Vill man slippa så får man skippa kycklingen och troligen äta grönt skit.
Undrar om kommunen serverar griskött över huvud taget eller är det numera också bannlyst?
Sen kan man konstatera att i slutstycket så kommer den verkliga anledningen fram — det är en fråga om ekonomi. Personligen skulle jag vilja se hur det kan bli billigare med halalmetoden där bedövning först skall till därefter skall blodet rinna av i jämn ström. Man kanske kunde begära en liten kalkyl.
Kyrkan och annat religiöst hokus pokus skall inte in i det svenska samhället på något plan, det har vi faktiskt beslutat om. Här uppstår så klart ett problem — skolavslutning i kyrkan må upphöra.
Reglering igen men frågan är ...
Vi är duktiga på att reglera stup i kvarten(!). Det är säkert okey men personligen saknar jag något; det verkar finnas färre och färre människor och organisationer som ser till att saker och ting fungerar utan regelverk till höger och vänster.
Människor som gör rätt och jobbar seriöst med ett enda syfte — göra folk nöjda och glada och ge kunder (patienter m.m.) det de betalat för; allt enbart för det stora nöjet att göra ett bra jobb.
Just saying ...
Tryggt med EU
EU kan man verkligen lita på. Lakritspipan som har funnits sen 20-talet (om jag hörde rätt) är nu en farlig grej för Europas folk.
Det är tryggt med en organisation som sköter allt från att bomba folk till att se till att gurkor är raka nog och att pipor av lakrits inte kommer i orätta händer.
Man kan luta sig tillbaks och låta livet glida förbi utan att ens deltaga.
Inte ens ett försök till förklaring
Fascismen är numera ett begrepp som likt många andra är förvirrande. Ickehistorikern Henrik Arnstad bidrar till exempel till förvirringen när han säger att Sverigedemokraterna är ”ett neofascistiskt parti”. Så rent definitionsmässigt uppstår här ett problem. Allt kan ju inte koka ner till att alla till slut är mer eller mindre fascistiska.
Sen kan man ju tycka att en av våra större drakar kan komma med lite mer än en lista på en massa rörelser med fascistiska tendenser — varför inte ett försök till förklaring varför det är så. Men det är väl för jobbigt.
Jag får gå till en som förklarar lite, Vaka över ensamheten. Han gör ett försök att förstå varför Gyllene Gryning har gått från en undanskymd plats till 12-14% av rösterna. Ett litet axplock:
"Men Gyllene gryning är inte bara ett politiskt parti. Det är också och framför allt ett omfattande socialt nätverk i partiets händer. De arrangerar bland annat:
#Mat- och klädesutdelning över hela landet.
#Medicinsk hjälp för greker som är för fattiga för att själva kunna köpa medicinen.
#Blodbank för greker, för att ”det är vår plikt att skydda den grekiska rasen.”
#Sjukhushjälp i Saloniki. Partiet bistår greker från hela landet om det behöver fri sjukhusvård.
#Juridisk hjälp ger man till behövande greker.
#Arbetslöshetshjälp. Varje arbetssökande grek kan komma till partiet, så förmedlar de kontakt med arbetsgivare som “söker en grekisk själ och vill bidra till räddningen av fosterlandet.”
#Egen milis. Den bildades för att ”skydda grekerna. Deras uppgift är att patrullera kvarter som polisen negligerar”. Den här punkten är svårtolkad men handlar förmodligen om socialt problemfyllda kvarter dit polisen ogärna åker.
#Vit kvinnofront. Syftar till att förena ”de starka grekiska kvinnorna”. Arbetar med allt ifrån föreläsningar och seminarier om bröstcancer, ”kvinnans plikter och plats i samhället”, samt ”gratis självförsvarskurser”.
# Egen miljörörelse. “Vårt land är det heligaste som skänkts oss av våra förfäder”. ”Gröna avdelningen” deltar i allt från frivilligt brandkårsarbete till arbete ”mot allt som hotar Greklands skönhet”.
Gyllene grynings partimän (+ 2 kvinnor) i grekiska parlamentet.
# Arbetsfront. Arbetsfrontens uppgift är att “ställa till rätta alla problem som uppkommer i vardagen.” Partiet riktar här främst kritik mot privatiseringarna och utförsäljningen av allmän egendom."
#Mat- och klädesutdelning över hela landet.
#Medicinsk hjälp för greker som är för fattiga för att själva kunna köpa medicinen.
#Blodbank för greker, för att ”det är vår plikt att skydda den grekiska rasen.”
#Sjukhushjälp i Saloniki. Partiet bistår greker från hela landet om det behöver fri sjukhusvård.
#Juridisk hjälp ger man till behövande greker.
#Arbetslöshetshjälp. Varje arbetssökande grek kan komma till partiet, så förmedlar de kontakt med arbetsgivare som “söker en grekisk själ och vill bidra till räddningen av fosterlandet.”
#Egen milis. Den bildades för att ”skydda grekerna. Deras uppgift är att patrullera kvarter som polisen negligerar”. Den här punkten är svårtolkad men handlar förmodligen om socialt problemfyllda kvarter dit polisen ogärna åker.
#Vit kvinnofront. Syftar till att förena ”de starka grekiska kvinnorna”. Arbetar med allt ifrån föreläsningar och seminarier om bröstcancer, ”kvinnans plikter och plats i samhället”, samt ”gratis självförsvarskurser”.
# Egen miljörörelse. “Vårt land är det heligaste som skänkts oss av våra förfäder”. ”Gröna avdelningen” deltar i allt från frivilligt brandkårsarbete till arbete ”mot allt som hotar Greklands skönhet”.
Gyllene grynings partimän (+ 2 kvinnor) i grekiska parlamentet.
# Arbetsfront. Arbetsfrontens uppgift är att “ställa till rätta alla problem som uppkommer i vardagen.” Partiet riktar här främst kritik mot privatiseringarna och utförsäljningen av allmän egendom."
Nu befinner man sig i Sverige och då måste man så klart lägga in en brasklapp; vad jag säger är att det finns förklaringar till varför folk röstar som de gör, vilket inte betyder att jag sympatiserar med fascism eller andra skumma -ismer.
Jag är fri i anden. Med den friheten i bagaget kan jag också kräva att DN med flera gräver lite djupare och försöker förklara varför saker och ting fungerar som de gör; sen får de gärna fördöma också. Men som sagt — det blir för jobbigt.
Fler skyldiga — så de’ så
Så var det då dags att spika igen dörren för Lundsberg. Att bedriva en skola där elever djävlas med varandra är så klart inte tillåtet ej heller önskvärt. Vem är då skyldig till eländet? Det torde finnas flera men vi kan väl börja med följande:
Således är det stiftelsen som skall tillse att ändamålet uppfylls och här har både demokratiska andan, ansvarskännande och samhällsmedvetenhet kommit på skam. Ytterst ansvarig här är ordförande i stiftelsen och hon är en glad person:
Eftersom alla stiftelser står under Länsstyrelsen kontroll så har så klart även Länsstyrelsen ett ansvar för att det brustit i det mesta alla år.
Sen har vi en annan glad person som figurerat i ett antal mindre smickrande sammanhang i skolans historia och han kan mycket minsann:
Han har sysslat med ledarskapsutbildning vilket bevisar att teoretisk kunskap och praktik inte alltid går hand i hand. Han bör åläggas ett mycket tungt ansvar eftersom han trots alla turer inte verkar ha fattat galoppen och rättat till lekstugan. Han gick nog själv på skolan.
Skolinspektionen vet jag inte riktigt vad den sysslar med men inte verkar det vara något vettigt i alla fall. Hade det varit en klok inrättning så hade väl saker och ting lösts löpande och inte via ett Alexanderhugg.
En hel drös skyldiga således.
Historielösheten tydlig
Den där John Kerry verkar inte historiskt bevandrad, inte ens i närtid, och han verkar inte heller förstå att att världen vet att det är så. Men med makt bakom ryggen så kan man skrämma skitarna ur folk lite hursomhaver och fakta kommer i andra hand.
Nu "vet" USA igen hur saker och ting är: "Utrikesministern John Kerry säger på en presskonferens i kväll att USA vet att kemiska vapen användes i attacken utanför Damaskus i onsdags ..."
Bush och Blair "visste" också att massförstörelsevapen fanns i Irak. Det visade sig senare vara osant OCH de visste om det innan attacken. Maktens folk lever i sin värld, de som valt dem i en annan, och alltid kommer de som blivit valda upp till ytan och de som valde sjunker ner i djupa hålor. Sent, eller aldrig, skall syndaren vakna.
Så kan det gå när haspen inte är på.
Borta bra men hemma bäst (för vissa)
Jag hittar saker.
Islamister har en tendens att känna sig kränkta och kräva mycket i länder där de är i minoritet. I länder styrda utifrån islamisternas ideal så finns det inga alternativ, ingen möjlighet att kunna bli kränkt. Det är inte utan att man kan ställa sig frågan: om man nu vill styras av sharia så kunde man väl leta sig till länder där sharia härskar. Det kanske blev för enkelt.
Och danskar skjuter, bildligt, på andra danskar och då ser det ut så här (video finns i artikeln, på danska översatt till engelska):
Hedervärda danskar som skall skjutas
Mindre hedervärda danskar som skjuter (om än dj...ligt dåligt)
PET (Politiets Efterretningstjeneste, Danmarks underrättelsetjänstpolis) håller ett skarpt öga på dårfinkarna och kan redan säga att de gör sig skyldiga till överträdelse av lagen å de grövsta.
Det är direkt obehagligt.
USA stöder talibaner
I ett tidigare inlägg skrev jag om faran med att angripa Syrien och det stod så här bland annat:
Till denna skrivning skall det också läggas den paradox som ser ut som så: USA vill så klart egentligen inte störta nuvarande regim eftersom det som kommer efter troligen är hårdhudade islamister där talibaner en är del av soppan. Som det ser ut nu kommer USA och deras allierade i frågan (Storbritannien och Frankrike väl?) att ställa sig på talibanernas sida, samma talibaner som de bekämpat i bland annat Afghanistan.
Igår fiende, idag allierad. Kom sen inte och säg att världen är klok och rationell. Och tänk på hur anhöriga till de som dog i kampen mot talibanerna skall känna sig när dessa kufar, islamisterna, nu helt plötsligt skall strida sida vid sida med västs folk.
Bush och Blair var ett par riktiga slimmiga typer som ljög och förfalskade fakta så det stod härliga till; nu fullföljer Obama och Cameron den traditionen.
Ur led är tiden och jag tycker uppriktigt synd om USA:s och Storbritanniens folk (framför allt) vars landsmän utsatts för detta förräderi från inkompetenta ledare.
Det kan bli riktigt, riktigt farligt
När nu USA, för vilken gång i ordningen vet jag inte, tar på sig rollen som världsfredsbevarare så finns det anledning att oroa sig; speciellt när det gäller Syrien. Missförstå mig rätt, jag gillar USA men inte ett USA under ledning av en megabluff som nuvarande president. En president som dessutom måste ha någon form av rekord att åka på semester stup i kvarten. Den mannen kör USA i botten inom de flesta områden såsom klimatpolitiken, övervakningshysterin, historielösheten med mera i all oändlighet.
Och Syrien är inte Afghanistan. Internt vimlar det av olika falanger alla ytterst väl beväpnade och ingen synes gilla någon. Lägg därtill Israel, Irak, Iran, Libanon med flera länder. Till listan skall också läggas Turkiet som mycket väl kan bli indraget i konflikterna framöver. Ryssland sitter väl inte heller och mumlar i skägget precis.
Jag är övertygad om att om USA, starkt påhejat av EU och andra stollar, skulle försöka sig på en militär lösning så hamnar vi i en situation som kan tutta fyr på hela området och vidare till oss i Europa. Nu pratar vi om risken för krig, ett stort sådant. Ett "krig" pågår redan i många länder och det handlar om islamisternas krav på specialbehandling i olika frågor. Några få står emot men det luckras upp i kanterna.
En domare i Storbritannien röt till och sa som det var (en kvinna ville vittna iförd burka!) — vårt juridiska system står över din religion. Heder åt den mannen.
I Sverige verkar det nästintill omöjligt att hitta folk som inte stöttar rebellerna (vilka de nu är). Men i vårt land orkar vi inte sätta oss in i den stora problematiken och det gäller både politiker och journalister.
Att svenska försvaret i princip är utraderat verkar inte bekymra politikerna heller vilket tydligt visar att våra politiska företrädare lever i la-la-land.
Men det är klart, här rörs det upp både himmel och jord för en liten konflikt på arbetsförmedlingen. En liten fjuttbrasa kan således svenska politiker hantera men en rejäl storbrand blundar man för och stoppar huvudet i sanden. Där nere ser man ingenting. Det enda man kommer att se är svenska journalister i samma sandhål.
Sånt löser inga konflikter.
Enkel fråga, egentligen
Ulven vandrar runt i landet troligen ovetandes om debattens höga tonläge. Folk som drabbats av vargens härjningar i form av rivna djur är förbannade på sitt håll, vargkramarna sitter troligen i huvudstaden och älskar ulvens romantiska ylande.
Alla har så klart rätt. Men i grunden handlar frågan om huruvida vi skall tillåta den svenska djurstammen att få finnas till över huvud taget. Att det strövar omkring hundratusentals meningslösa vildsvin i gamla svedala verkar inte uppröra svensken, men ett fåtal vargar väcker känslor vill jag lova.
I grund och botten är frågan lättlöst: utrota eländet (vargen) eller låt den leva vidare och bli en större del av den svenska naturen.
Ingen kommer att bli nöjd oavsett lösning men det får vi kanske leva med. Personligen gillar jag att ulven beredes plats i den svensk naturen, likaväl som jag gillar att björnar lufsar runt, älgar trampar omkring, lodjur tassar runt, men vildsvin är några sällsynt obehagliga typer.
Måste vara fel någonstans
Att generaldirektören inte har kolla på hur den moderna tekniken fungerar finner jag inte speciellt uppseendeväckande, hon har säkert viktigare saker för sig än att hålla reda på alla avgifter i de digitala systemen.
Men jag blir lite fundersam när hon uttrycker sig så här: "Det är en fråga för regeringen och inte styrelsen om jag ska sitta kvar. Tills jag hör något från regeringen sitter jag absolut kvar."
Vad har man en styrelse till på Arbetsförmedlingen om inte för att styra verksamheten, uppifrån och ut? Hennes resonemang tyder på att hon kan tänka sig att jobba i en organisation där de som bestämmer hur slipstenarna skall dras (styrelsen) vill ha bort henne för att hon inte fungerar, samtidigt som regeringen rent teoretiskt kan säga att hon skall sitta kvar.
Sånt kan bara sluta på två sätt: 1) hon avgår efter press från regeringen, 2) styrelsen avgår.
Illa skött som vanligt i den politiska svängen.
Kränkt av soppa
I Skånskan kan vi läsa om ytterligare en man som blivit kränkt. Inte överraskande precis. "Den 23-årige internen blev serverad soppa och pannkakor under ramadan och surnade till för att han ansåg att det inte gick att fasta på den kosten." Nu är jag ingen specialist på fasta precis men innebär inte det att man inte äter? Och inom islam så är det väl mellan gryning och skymning som gäller vilket torde innebära tunna muslimer i Norrland sommartid.
Kränkt är han i alla fall och eftersom kränkt numera inte betyder just det utan snarare missnöjd så torde JO bejaka mannens klagomål och han får säkert en hacka också. Det är nog bra så kan han köpa den mat han vill ha själv och sen kan han fortsätta och fasta med magen ständigt full av godsaker.
Personalen på anstalten har erbjudit alternativa lösningar men det passar inte fastaren varför man med tämligen stor säkerhet kan anta att fastaren ville provocera fram en liten ersättning.
Allt går i Sverige idag. Man borde nog se över vad man kan bli kränkt för. Man kanske kan dryga ut sin inkomst på detta tämligen enkla sätt.
Men jag är ju en anti-ist och tillika en skånsk påg med rötterna djupt i den skånska myllan så det går nog inte.
Det är krig. Punkt.
Abdirahim Hassan dödades. Det var det som hände. Somalia är ett land i krig och inte tusan finns det någon anledning att driva demokratiprojekt då. Det borde både Hassan och vänsterpartiet förstått.
Landsbygden inte miljöpartiets grej
Skojarpartiet nummer ett i gamla svedala är igång med konstigheter igen. Man vill satsa på förorter, miljarder. Det finns nog viktigare saker att lägga stålarna på skulle jag tro.
Denna sommar har jag ägnat mycken tid åt att åka runt i södra Sverige och jag har konsekvent undvikit alla huvudvägar. Jag har glidit runt på första bästa mindre väg som dykt upp; kors och tvärs genom landsbygden. Det är oftast ingen uppbygglig syn som möter en. Mindre orter verkar stendö’a.
En god vän till mig säger att det är Rutger Mackleans fel och han kan ha rätt, det började således för länge sedan. "Genom enskiftet splittrade myndigheterna effektivt den gamla bygemenskapen som fordrats vid samodling av åkrarna."
Oavsett hur det är med den saken så fortsätter vårt land att koncentrera all kraft på städerna och inte många sekiner satsas på en levande landsbygd. Det verkar heller inte vara någon politiker som intresserar sig för frågan.
Det är sorgligt och skamligt men viktiga frågor verkar inte intressera dagens politiker, framför allt inte miljöpartister. De vill också att vi engagerar oss MER i EU. Finns det ingen inom det partiet som följer vad som sker i vårt arma Europa?
De gröna är diktatoriska och de vill uppenbarligen köra landet i botten via alla idiotiska påfund som alla kostar skjortan.
Vid sista valet var det 7.033.000 röstberättigade. Om nu mp skulle få 10% (gud förbjude) så skulle det innebära att det i vårt land lullar runt, i runda slängar, 700.000 oinsatta och dåligt pålästa människor. De flesta i städerna.
Optimist blir allt svårare att vara, snarare en realistisk pessimist. Jag är i grunden en glad skit men nuvarande politiker satsar hårt för att grumla min framtidsbild.
Onda tider stundar.
Polisen igen och inte blir det bättre
Härförleden skrev jag följande på grund av att polisen har väldigt konstiga prioriteringar;
Nu visar det sig att polisen i Malmö minsann inte tänker bevaka och sköta ordningen under Malmöfestivalen; inte utan betalning i alla fall. Således antar jag att jag som boende i Malmö kan säga: skit i festivalen eftersom jag inte vill betala polisens arbete två gånger eller ...?
Vad i hela fridens namn är det som pågår??!!
En blind leder en blind
Nu skall skämtet EU göra försök att greja krisen i Egypten. Det är nästintill skrattretande eftersom EU inte klarar av att sköta sig själv vare sig ekonomiskt eller demokratiskt. Ekonomin är det väl inte mycket att orda om, den är under isen. Demokratiskt bygger EU på någon form av till-viss-del-demokratisk-modell, men tungviktarna i EU är antingen utsedda, ej valda, eller dess maktfullkomliga tjänstemän.
EU skall således medla i arabiskt land men har inte ens kontroll på sina egna domäner. Lycka till. Grekland med flera medlemsstater har misshandlats å det grövsta, det har stulits pengar från EU-medborgare, centralstyret närmar sig pyramidala höjder stöttat av alltmer övervakning av medborgarna och så vidare i all oändlighet.
Inte ens Gibralta lyckas EU få kontroll på; en skitkonflikt i ljuset av vad som händer i Mellanöstern, så hur i hela fridens namn kan man tro att man skall kunna lösa riktiga konflikter.
Och så har vi Ashton, "utrikesministern", en person vars kompetens ligger i nivå med encelliga varelser.
Nu har dock det intressanta inträffat att EU åtminstone fattar var problemen ligger. Det har inte Sverige. Här jönsar ett antal kvinnohatare omkring och bär slöja i solidaritet med ett brott som inte ens är utrett. Jag vill inte använda slitna uttryck men jag måste – ankdamm tänkte jag på.
Tillbaka till Hedenhös
Det vore nog hög tid att även inskränkta svenska politiker och journalister började fatta vad islamisterna står för och vill. Deras människosyn är baserad på en låtsasgubbe som bestämde hur livet skulle levas och det bestämdes för länge sedan.
De kristna har väl inte genom åren varit så där väldigt mycket bättre men de har i alla fall fattat att deras låtsasgubbe inte har rätt att bestämma allas liv. De har således gått framåt och med dessa kan vi alla leva i frid.
Kristna i Syrien med flera länder kan dock känna sig blåsta på att överleva över huvud taget. Jag är övertygad om att det enda som fungerar i länder där talibanliknande typer vill härska är att överge alla försök till "räddning", dårarna vill icke räddas.
Lösningen blir då enkel: låt dem sköta sitt på sin hemmaplan och se till att stollarna som vill till demokratiska länder och införa sina inhumana sharialagar inte släpps in där. Klart.
Tröttsamt
Det kanske bara är jag som är trött på att ständigt matas med annat än sport när det är sporten jag vill se och läsa om. Emma, en hyfsad hopperska utan att aldrig riktigt nå högsta höjder, målar naglarna i olika färger och utnämns genast till ett under av modig människa.
Mod? Vad tusan kan hända? Inget. Om det är mod så har även det ordet devalverats att betyda något annat än jag lärde mig en gång i tiden. Även reportern antyder lite lätt att även han minsann är modig och det syns här:
"Jag har vaknat, slagit på mejlen för att ta del av reaktionerna på det jag skrivit och undrat vem jag utsetts till den dagen. Dopningsälskare, såpass. Smygrasist, jaså. Gayhatare, sluta nu.
Allt för att jag vägrat ta den enkla vägen, vägrat låtsas att det finns små enkla svar på stora svåra frågor."
Allt för att jag vägrat ta den enkla vägen, vägrat låtsas att det finns små enkla svar på stora svåra frågor."
Således har ordet mod nu gått samma väg som kränkt — det betyder inte längre vad det en gång betytt. Det är väl språkutveckling kantänka men i så fall vill jag ha nya ord.
Huv’et under armen?
Det har tydligen pågått en utredning om larm i nöd. Det kan säkert behövas ses över och det ständigt och jämt. När det är nöd av något slag i livet då vill det till att allt fungerar pronto och korrekt och med en djävla fart.
Dock undrar man hur man tänkt när man gett direktiv om att en myndighet skall sköta larmverksamheten men bara de akuta larmen. Akut när kan man ju fråga. Och vem bedömer? Att ringa och säga att "jag kan inte andas" har ju visat sig inte hjälpa i vissa fall. Det bedömdes som ickeakut och patienten dog. Klantiga medarbetare finns alltid.
"Även Sveriges Kommuner och Landsting, var, i sitt remissvar kritiska till tanken att bilda en ny myndighet med ansvar för alarmering. Särskilt som den nya myndigheten bara föreslogs sköta utlarmning av akuta larm ..." (det är inte jag som kommaterat).
Det här kan inte vara svårt men när vissa kvinnor och män bestämmer sig för att göra saker svåra så blir det just det. Själv förespråkar jag den gamla goda KISS-filosofien: Keep It Simple, Stupid! Nu har det visat sig att det är osedvanligt svårt att göra det svåra enkelt men det finns folk som kan. Jag har träffat dem!
Som en liten parantes kan jag nämna att jag under sommaren hjälpt en äldre släkting genom vårdsvängen i detta land. Det har varit mer eller mindre en heltidssysselsättning. Jag har jobba med mängder av organisationsöversyner i hela mitt liv, i alla typer av organisationer. Sommarens sysselsättning plus min erfarenhet (speciellt de senaste 10 åren) kokar nu ner till en väldigt enkel sak — skriv ned vad vi kommit överens om och använd det som en checklista. För enkelt? Nej då, så här gick det till vid utskrivningen:
Hej, är faster klar för hemfärd?; Ja, allt är under kontroll!; Har hon ögondroppar med sig?; Nej, men det ordnar vi (ingen anteckning någonstans görs); Något annat?; Ja, det finns fler mediciner som vi skriver recept på?; Är det inlagt i systemet?; Om en kvart cirka. (ingen skriver någonting); Är alla hennes grejer ihopsamlade?; Hon har lite grejer i dagrummet och i duschrummet; Packar ni ihop det?; Ja (ingen noterar ...); Är hemtjänsten kontaktad enligt vad vi kom överens om vid vårdplaneringen?; Allt är klart!
Eftersom ingenting av ovanstående var gjort så blev jag, lugnt sagt, lite irriterad och gav så klart uttryck för det på ett föga diplomatiskt sätt. Sen kommer ursäkterna: vi har så många patienter (det var fruktansvärt lugnt och fint på avdelningen), det är så mycket som skall fixas etcetera.
Jag är övertygad om att om folk bara skrev ner allt som skall göras, allt vi kommit överens om och sen kollade det genom att enkelt pricka av så skulle det mesta ordna sig. Jag kan meddela att sen datorn kom så har allt blivit sämre. Det verkar som om ett vanligt anteckningsblock och en penna inte finns längre.
Enkelt som sagt men det funkar.
Inte för att jag bryr mig men ...
En nybliven svenska har givit Sverige en guldpeng. Det var trevligt men inte känns det som när Klüften var i farten, det kändes liksom mera svenskt. Abeba är en import från främmande land som inte ens bor i landet och har så klart inte lärt sig svenska heller. Lite malplacerat att drapera sig i en svensk flagga med den bakgrunden.
Det blir nog så när folk snurrar runt i världen och byter nationaliteter hej vilt. Nya tider således. Som en av de få i vårt land som kollar på världens största publiktävling, Tour de France, så tycker jag att deras modell är suverän. Här finns det lag med lite fräcka namn som besätts med utövare från hela klotet i stort sett. All nationalism lyser med sin frånvaro; här gäller individen och laget, skit samma var deltagarna hör hemma nationellt.
Sen blir det här rent dumt: "Abeba Aregawi gjorde det ingen i ett blågult linne gjort sedan Henry Eriksson vann 1.500 meter vid OS i London. Och det var 65 år sedan." (DN). Henry Eriksson tränade nog i Sverige, levde i Sverige emedan Abeba knappt har satt sin fot här. Viss skillnad tycker jag nog det är.
Sen gillar hon inte homosexuella heller, det hade något med hennes tro att göra. För det uttalandet fick hon inte mycket skäll. Inte tillnärmelsevis så mycket som hon som hoppar stav fick, hon fick rejält på tafsen. Vadan denna skillnad?
Nåja, vinterveden är huggen, fraktad och staplad och det får jag vara nöjd med.
Strukturellt? Systemfel? Troligen inte.
Nu skola det granskas vill jag lova. Det brukar inte bli mycket av den typen av åtgärder. Efter att nu i alla år följt den här soppan så tror jag att det inte alls handlar om systemfel eller liknande. Jag tror det handlar om att ett osedvanligt stort antal klantarslar hamnade på samma planhalva — allt från psykiatriskt "skolade" till en försvarsadvokat som lirade med motståndarlaget i stället för att hjälpa sitt eget lag.
De skötte sitt jobb för dåligt helt enkelt och samverkade i en riktning, följde ett spår och lämnade logiskt tänkande i ett djupt källarvalv och lyssnade så klart inte på klokt folk som i princip från början uttalade sig skeptiskt.
När en samling icke-seende och döva personer samlas kring viktiga saker så hjälper det nog inte mycket hur mycket struktur man har, hur många system man har, de hade inte gått att stoppa ändå. Det ingår visserligen numera i den svenska modellen att man skall "se över rutinerna" i tid och otid. Personligen hade jag funnit det mera smakfullt om man införde ett långt enklare begrepp — ta ansvar för vad du gör. Men ansvar är inte en populär svensk gren precis.
Jag tycker att de kan strunta i att utreda, ingen kan ändå ställas till svars och dömas, och omedelbart ta tag i nästa troliga rättsskandal — de där läkarna som styckmordsmördade men inte. De bör få upprättelse eftersom det är mycket troligt att de är oskyldiga och de har fått hela sitt liv förstört. De bör få klarhet innan de dör.
Undrar var feministerna är?
Tydligen är det så här: "Drygt 1 000 våldtäkter har anmälts i länet under årets första sju månader.
En stor del av ökningen gäller våldtäkter av flickor under 15 år."
En stor del av ökningen gäller våldtäkter av flickor under 15 år."
Det gäller Stockholms län och jag antar att poliserna även här "sysslar med annat". Med den takten så skulle antalet våldtäkter bara i Stockholm bli över 1700 per år.
Som jämförelse kan nämnas att hela Danmark (5,6 miljoner invånare) har c:a 420-490 per år.
Jag måste tillåta mig undra vad tusan som pågår och inte minst, varför är det så tyst — från alla håll?
Feministernas frånvaro kan jag förstå, de håller mer på med att sabla ner på alla män och hitta på nya ord likt gubbslem så hos dem kan man inte finna stöd, men alla andra. Politiker, poliser, journalister (ha,ha) och andra?
Skamligt är vad det är.
Nu skall polisen göra "annat" igen!
Nedmonteringen av polisen fortsätter men nu börjar jag bli trött på’t. Häromsistens skrev jag om att polisen var glad att missing people letade folk så att polisen kunde "syssla med annat". Idrottsevenemang kan gott skötas av andra så polisen kan "syssla med annat".
"Låt Sveriges 10 000 ordningsvakter sköta ordningen på allmän plats så kan polisen göra annat."
Som synes är det dags igen. Nu skall lite halvpoliser, knappt det, ges förtroendet att sköta ordningen på allmän plats så att polisen kan "syssla med annat". Att anmäla brott till polisen är numera mest en fråga för att få försäkringsbolagen att över huvud taget intressera sig för frågan.
Svensk polis verkar ha problem för de vill inte göra någonting utan skall syssla med "annat". Om man inte skall leta efter försvunna personer, inte sköta om ordningen på allmän plats, inte jaga tjyvar så kan man undra vad tusan de skall göra.
Läs gärna konsekvenserna av detta hos Cornucopia?
Och vad tusan är ANNAT?
Det går verkligen utför med gamla svedala men hastigheten oroar mig.
Solsting i sommarvärmen?
Josefine Baker (hon med regnbågsfamiljen och stark motståndare till rasism) får man uppenbarligen inte sminka sig till på Berns; och att sminka sig till en somalisk pirat är tydligen inte heller acceptabelt. Om man nu vill gestalta dessa båda, Josefine och somalisk pirat, så blir det svårt att få det trovärdigt om man inte färgar sig i därtill avsedd färg — svart. Nu var troligen antirasisten Josephine mulatt men ändå.
Vi har anträtt en nästintill komisk väg när det gäller "kränkningar" av folk till höger och vänster vilket måste anses gränsa till löjets land.
Det fanns en man i Finland som inte var vem som helst — Gustaf Mannerheim. En man som jag tror är högt aktad i Finland.
Någon kom på att göra en film om den gode marskalken. Här försökte man inte ens vara historiskt korrekt utan här gjorde man Mannerheim till en svart marskalk. Vanligt folk torde tyckt att tilltaget var osedvanligt korkat men kulturetablissemanget förklarade hur bra idéen var.
Men nu är tiderna en gång för alla sådana att "blatte" åker du in i skamvrån för (och värre) allt emedans detta fullständigt neutraliserade ord "svennehora" (och värre) nästintill anses normalt.
I sammanhanget kan det vara intressant konstatera att de hemlösas tidning i Malmö, Faktum, förr såldes av diverse hemlösa. Numera finns det tydligen bara rumänska romer som är hemlösa i Malmö. Var tog alla andra hemlösa vägen?
Humorlösa jävlar!
Fritiof Nilsson Piraten
Man kan ju undra vad den gode Piraten har med ICA:s nya reklam att göra. Han sa en gång för länge sedan.
Därför således.
Reklamen, som som vanligt är väl genomtänkt och kvick, är så klart harmlös men det finns många enögda jävlar därute som tycker annorlunda. Att det serveras halalslaktad mat i Skånska skolor (inköpt från utlandet där bedövning icke krävs) hojtas det minsann inte mycket om.
Och inom EU kivas det på!
Här finns dolda ting!
Försvunnen. Knallande runt mitt i Olofström. Utmattad. Polis som vill syssla med annat? Kom igen mediafolket. Här ligger en gravad hund. Troligen en hel kennel.
Trött går jag till sängs allmänt förbannad.
Frågor bör ställas
Det är ju inte utan att man undrar vad tusan som hänt. En tjej i tioårsåldern försvinner. Några, numera väl kända personer som gör polisens arbete, hittar tydligen vederbörande. Allt väl så långt. Men sen bir jag djupt orolig när polisen säger:
"Vi är enormt tacksamma för deras hjälp. Det gjorde att vi kunde ägna oss åt annat."
Polisen ligger snart i samma fåra som taskiga journaliter och här gäller således: de tänkte inte dra på något större pådrag ; de tänkte minsann ägna sig åt annat. Undrar vad det där "annat" var? Trafikövervakning? Sitta och häcka på stationen?
Frågor väcks och med Quickens totala nedmontering av svenska rättvisan i bakhuvudet så undrar jag vad tusan som pågår.
"Annat" vad tusan är det?
Rörigt värre
Att det just precis nu verkar vara att de amerikanska myndigheterna stänger ner lite ambassader verkar klokt. Nu är det nämligen dags för ramadans avslutning. Då skola otrogna jagas och straffas. När denna, ramadan, skall ta slut verkar dock vara ett ämne för mer bildade än jag. Det beror på månen och f...n och hans moster.
Islam är en "religion" som definitivt får mig att må riktigt illa. Dels är det en "religion", dels vill dess företrädare också påtvinga världen att alla skall böja nacken för dess idiotier. Att pride-festivalen i Stockholm är en sak att värna om, även om jag personligen ogillar tilltaget att höja andra över andra, bejakar jag. Men att ingen påtalar att islamister är djupt skeptiska till alla bokstäverna HB ... finner jag anmärkningsvärt.
Vad var det hon sa nu Thatcher (i en helt annan fråga):
Bra? Dåligt?
Jag hittar saker.
I Shanghai händer det grejer. Jag bara konstaterar. De senaste 26 åren i gamla svedala? Spännande att se var utvecklingen sker — oavsett alla andra fakrorer.
Engelska sjukan och Ryan Air m.fl.
Det här med att statliga myndigheter, och för den delen även kommunala, tar ut en massa konstiga avgifter och säljer uppgifter om oss och en hel drös med saker och ting i den riktningen, får anses vara en marknadsanpassning som i sig är problematisk.
I Storbritannien börjar det sjuda i leden och folk börjar upptäcka hur det står till. Valserna går lite som så: vi har låga skatter, jippi, men man nämner inte alla avgifter som man tar in i stället. Total anpassning således till marknadens sätt att resonera: flygbiljett billig — slutpris dyrare.
Det hade väl inte varit så problematiskt om rågången mellan skatter och avgifter var tydlig och klar. I min värld är skatter sånt som våra politiker kan ta ut och sen fördela hur de behagar efter att ha vunnit valet. Avgifter skall vara en kostnad där pengarna skall öronmärkas för ett specifikt ändamål.
Betalar jag en parkeringsbot så borde denna bot gå till att förbättra trafiksystemen med bättre parkeringsplatser, smartare planering, bättre lokaltrafik etcetera, men så funkar det inte. Pengarna ramlar in i skatteintäktssvängen och används till lite vad som helst.
Inte riktigt bra.
Den förr så vanliga frågan: vad används våra skattepengar till måste numera omformuleras till — vad används våra skattepengar och våra inbetalda avgifter till. Skulle vara intressant att veta hur många procent vi då betalar till det allmänna. 50%? Mer? Mindre?
En grävande journalist kanske skulle lägga ner lite tid på det. Nähä, inte det. En hungrig forskare då?
Hur svårt kan det vara?
Det råder förvirring i de svenska hushållen starkt påhejat av diverse förstå-sig-påare och det i de enklaste av ämnen — våra mat- och dryckesvanor. Saken är enkel: inled, om du kan, med lite kaffe och en ostmacka till frukost (själv får jag kvällningar av mat innan tolv på dagen); till lunch äter du en väl avvägd maträtt av kall eller varm sort (ovanstående avbildade rätt är för stor); inmundiga sen en lika väl balanserad kvällsmåltid av lagom storlek och vips — klart!
Idealvikten sitter som ett smäck och så var det bra med den saken.
Dryck är lämpligen vatten i vardagslag (mjölk är för diare, läsk för idioter, öl ökar midjemåttet). Vid lite festligare tillfällen vin eller champagne (det senare alltid lämpligt till alla måltider) och till kvällskaffet kan man vid dessa tillfällen unna sig en guldkant (punch+konjak) på tillvaron.
Med dessa enkla råd glider du genom livet likt en sylf/sylfid och det stora plusset med min diet är att du undviker psykiska problem. Du hasar dig genom livet och ger blanka tusan i alla, av hälsotalibaner instiftade, råd om ett "korrekt och optimalt" intagande av livsnödvändig näring.
Så enkelt var det.
Ut i solen och njut av kräftorna (dessa kan du äta hur många du vill av även om min gräns brukar ligga vid 25-30). Di skall vara svenska och avnjutas med immigt brännvin och, jag beklagar, en isande kall öl.
Övervakningsterrorn
Är man det minsta intresserad av övervakningssamhällets fullständigt bisarra konsekvenser och tar saken på största allvar så tycker jag man skall ägna 10 minuter åt denna lilla video (textad på engelska).
Bistra tider stunda!
Inget är fel trots allt
Rättsrötan verkar fortsätta. Inte nog med att ingen kommer att ställas till svars för alla underligheter, vissa fortsätter att hävda att allt står rätt till och har gått rätt till. Det blir därför vad man skulle kunna kalla för dubbelfel.
Om man vet att ingen kommer att kolla hur allt gått snett så kan man ju fortsätta och framhäva att nuvarande friande domar är fel och att de skandalösa undersökningarna och tidigare domarna var rätt.
Om det var en rättsskandal innan så kan man ju undra vilken etikett som skall sättas på nuvarande händelser.
Det faktum att man spärrat in en man på totalt felaktiga grunder, låtit de riktiga mördarna gå fria och, inte minst, behandlat anhöriga med rent förakt borde leda till att någon (-ra) skulle granskas i ansvarsfrågen.
Nu är väl fördelning av ansvar ingen svensk paradgren precis men ändå.
