Det börjar likna lala-land på riktigt
Dammluckorna har tydligen öppnats. Nu verkar det som om alla konstnärliga inrättningar har varit halva bordeller. De som ofta har haft oerhört hög moralisk svansföring verkar vara de som hållt tyst om vad de utsatts för.
Men nu dundrar det in rapporter. Kommer en kommer alla. Problemet med tillvägagångssättet är så klart att det kommer långt i efterhand. Vad är sant, vad är överdrivet och vad är påhitt. I grunden tror jag på vad som sägs. Det finns väl ingen riktig anledning att ljuga.
Men jag kommer inte över att det är ytterst märkligt att starka kvinnor (är det väl mest) som hållit tyst så länge. De brukar ju vara ganska högröstade när det gäller så mycket annat.
Åtminstone jag kommer att lyssna på dessa megafoner med enbart ett halvt öra framöver. Om alls.
Kommentarer
Trackback