Ipse Cogita!

 

Jag är tröttare än trött på islam och svenskens inställning till den ideologin. Jag har ägnat sista halvåret att läsa böcker om islam och hur den ideologin fungerar. Det är ingen religion, det är en krigisk ideologi som skall hållas borta från sunt folk. Islam skall behandlas på samma sätt som nazism, kommunism och fascism. De spelar så att säga i samma liga.

 

Här kommer större delen av min lista av böcker:

 

Koranen (näst efter Mein Kampf världens tristaste bok)

Landsplågan Islam (Hege Storhaug)

Folkvandring (Václav Klaus & Jiri Weigl)

Våld & Islam (Adonis)

Haveriet (flera skribenter)

Massutmaning (Tino Sanandaji, en ekonomisk konsekvens av invandringen)

PK-samhället (Arnstberg)

Till frihetens försvar (Per Bauhn & Dilsa Demirbag-Sten)

Exodus (Paul Collier)

 

Vissa av böckerna har inte enbart islam som ämne men väl konsekvenserna av invandring från länder där islam härjar. Det är ingen uppmuntrande läsning och det som slår mig mest är hur illa pålästa de flesta beslutsfattare är.

 

Till detta skall läggas att jag i mina yngre dagar jobbade för ett företag som hade med dessa stater att göra. Jag har lullat runt i den verklighet som fanns i Aden, Irak, Kuwait med flera länder. Jag kände mig aldrig bekväm, jag gick aldrig själv på grund av vissa risker som en ung man utsattes för. Bara en sån sak att unga på plats gillade att sätta på unga män från väst är obehagligt och ytterst konstigt. De avrättar ju homosexuella. Att de har homosexuella förbindelser själva är tydligen en helt annan sak.

 

Folk vet för lite, folk är dåligt insatta, folk skall passa sig; vi har att göra med obehagligheter gränsande till livsfarligt.