Frankrike — dan efter
Idag skall jag köra en av mina gamla tanter till sjukhuset i Lund för efterkontroll av höftkula. Det lär ta större delen av dagen men jag hinner med att säga hej då till Frankrike.
Den nye presidenten har så mycket ihop med det gamla etablissemanget och deras umgängeskrets så det lär inte bli så stoa förändringar. Han har inga partikamrater alls i parlamentet. Han kommer nog att bli både Merkels knähund och gammelFrankrikes tidigare politikers lydpåg.
Presidentens hustrun verkar dessutom vara ett under av oinformerad. Eller så tycker hon som så här:
Hon har inte förstått att idag är Sverige ytterst intolerant och respekt tror svensken skall komma med modermjölken, inget man måste förtjäna.
Men jag skall följa landet noga framöver. Jag får en lite halvsjuk glädje av att säga: va’ va’ de’ ja’ sa’!
Som sagt var, det kan bli en stark återkomst till den gamla eliten. Så här spekuleras det:
Ett riktigt rivjärn med fingrarna i hela syltfabriken. En maktmänniska som inte kan stava till mycket annat än stålar och dribblandet med dessa.
Kommentarer
Trackback