Ipse Cogita!

 

Det har startat en upprörd siskussion lite här och där i sandlådan. Ahmed är moderat och vill inte ha Åkesson i förorterna. Han vill ha dessa för ..., ja, vilka fattar inte jag. Det är väl fortfarande allmän plats för alla svenskar och andra på besök eller har det ändrats. 

 

SD:s partisekreterare kontrade med att Ahmed inte var välkommen i Sverige. Blir knepigt eftersom han är svensk medborgare. Att han har åsikter som inte jag ställer upp på får man stå ut med. Att han har sharia-tankar också men de borde verkligen ifrågasättas och smulas sönder.

 

Men det var inte riktigt det jag ville påpeka idag. Så fort det händer något litet, skitsaker dyker upp, uttalanden i affekt eller liknande så blåses det upp till jättelika ballonger av folk som snart måste sakna luft. Det kostar på att blåsa upp saker för smått skit. Luften tar liksom slut.

 

Det är väl anledningen att ingen, absolut ingen, tar på allvar i de problem vi trots allt har. På snart sagt alla fronter. Luften är slut. Nu tror jag personligen inte på det. Jag tror att de nuvarande politikerna helt enkelt inte har förmågan. 

 

Tänk vad EN människa kan betyda i det politiska arbetet. Någon med glöd, hjärta, smärta, hjärna, humor och förmåga att entusiastiskt uttrycka sig. Vi har ingen. Vi har politiker som inte ägnar mycken tid åt att kommunicera med kvalitet. Det studsas runt på Twitter och Facebook med så kallade one-liners som dessutom aldrig är bra.

 

Den dag något parti letar upp och för fram en person med karisma så kan denne vända hela dj...la landet. En med mod i barm. En icke-pk-nisse eller -nissa.  Men var hittar man sånt folk? I landet där rädsla och feghet verkar vara en dygd.

 

Men man kan väl få drömma. Lite.