Ipse Cogita!

 

Så här i förkylningstider, tusicken så svag man blir, så kan jag i feberdimmorna trots allt se klart. Ovanstående rubriker och texter är bara ett par stycken för att illustrera att det krävs insatser över hela linjen. 

 

Det som inte tycks ha sjunkit in hos vare sig politiker, totalitärmediafolk eller vanligt folk är att det inte finns några pengar. Det kommer inte att finnas några pengar. Pengar som man drar in på kommande höjda skatter är stålar rätt in i brännugnen. Det är inte pengar som investeras, det är medel för att hålla näsan över vattenytan. När det är gjort har inget skapats som sätter igång hjulen. Investeringar är en sak, kostnader en annan. DET kan man väl kunna begära att politikerna fattar och rattar landet därefter. 

 

Men som jag skrev innan helgerna, nu blir det politiskt tyst över helgerna och vissa kommer väl att vakna efter trettonhelgen. De ansvariga är puts väck på semester som vilka andra medborgare som helst. Det vill till att nypa sig i skinnet för att kolla om man faktiskt lever eller har hamnat i skärselden. 

 

Det blev extremt tydligt innan sömngång igår natt. Feberna härjade och förstärkte mina vanliga tankar. 

 

Det händer absolut ingenting i Sverige. Ingenting inom: dagis, skolan, universiteten, polisen, rättsväsendet, sjukvården, primärvården, äldreomsorgen, försvaret och så vidare i all oändlighet. Det händer INGENTING. Hur är det möjligt att till exempel ett av de viktigaste områdena för ett samhälle,  lag och ordning, inte fungerar och att INGA åtgärder för att rätta till problemet sätts in.

 

Ibland kallar vi landet för absurdistan, vilket är sant, men det är mycket värre. Vi är ett land där de ansvariga bestämt sig för att alla skall ingå i att begå kollektivt självmord. De inblandade och berörda, undersåtarna, är så invaggade i falsk trygghet att de inte ser eller känner när avrättningskanylen sätts på plats. 

 

Från politiskt håll, från medialt håll finns inget att vänta eller hämta. Vi kan bara fixa det själva. Börjar bli dags att alla förstår det. 

 

Själv sätter jag min tilltro till Trump. Om han lyckas med 10 % av det han säger sig vilja så har han gjort det man kan kalla skillnad. Tyvärr hänger Brexit på en tunn lina. Så länge Farage finns så har jag hopp. Om han försvinner så kommer det något enfaldiga Storbritannien att schabbla bort den folkomröstningen. Merkels Europa kommer att fortsätta sin färd mot undergången. Överlevande blir Visegrad4-länderna.

 

Var beredd på en skumpig färd. Tro inte att svenska politiker kommer att bidra till att rädda Sverige. Inte kommer de att bidraga till Europas räddning heller. Att se Reinfeldt bli satt på plats likt en liten skolpojke av Anders Fogh Rasmussen var visserligen en njutning, men det visar också i vilken division Sverige spelar.

 

Dystra tider väntar. Kontakterna med Polen fortsätter för min del. Det går framåt. När krisen kommer i vardagen och andra börjar undra — vad fan gör jag nu — då drar jag.