Ipse Cogita!

 

Den genomförda terrorattacken var grym. Tyvärr fick jag i mitt flöde också bilder på kroppar. I delar. Oerhört smärtsamt. Mycket stoppas av censuren på de sociala medierna men tydligen inte bilder med kroppar i delar. 

 

Jag har egentligen inte mycket att säga om det inträffade. Inte mer än att det var väntat och, vilket måste framhållas, att polisen och annan personal gjorde ett jobb väl värt att beundra. Att terroristen togs levande skall också hyllas för det gör det lite lättare framöver; motiv med mera kan åtminstone hjälpligt redas ut.

 

En tragedi men väntat således. 

 

Nu skall vi ta’t lugnt säger bland annat regimmedia. Underlig reflektion tycker jag. Nu skall vi väl dra på utav hillvitte. Nu om inte förr skall vi väl få lite ordning på tingen. Alla ekonomiska bidrag till föreningar som inte är demokratiska, utvisning av de som fått avslag (varför inte det görs begriper jag inte, de är väl 80 tusen eller så), in med stenkastande terroristanstrukna i läger för vidare utredning och eventuell utvisning; kort sagt sätt fart på handling, snacka mindre. 

 

Men som synes av Fridolinarens uttalande så är tanken inte att sätta hårt mot hårt, snarare att försöka älska ihjäl terrorns odjur.

 

Business as usual infann sig alltför snabbt. Inget kommer att ändras. Inga mer stålar till polisen för upprustning. Allt återgår till det vanliga. Så brukar det vara men i just Sverige verkar det gå extra fort.

 

Sen kommer vi inte undan SVT som jag försökte följa från start. Det gick inte så länge för jag blev tokig på rapporteringen. En tant som förvirrad stod vid en tom gata och försökte intervjua vanligt folk på plats gav absolut ingenting. De var sena på pucken när det gällde antal dödade och skadade. Jag gick över till DR2 (dansk tv) och jag hade Twitter med mera i knä’t.

  Snabbast och korrektas var som vanligt Israels olika Twitterkonton. Tvåa och lika snabba och korrekta var DR2. När danskarna sa att två var döda så yrade SVT om att det nog var dödsoffer. 

 

Den alltför mjuka linjen kommer att fortsätta. Tyvärr.