Ipse Cogita!

 

Gick och klippte gräset idag. Flurade lite kring den svenska handfallenheten kring det mesta. Av okänd anledning kom jag att tänka på Bo Balderson, författaren (-arna?), som skrev underfundiga och humoristiska deckar en gång i tiden. I en bok, oklart vilken, finns en liten scen som jag alltid kommit ihåg och det ser ut ungefär som så här:

 

Mannen är värd och har en annan man som gäst. Värden placerar gästen i vardagsrummet och går själv ut i köket för att tillreda en liten måltid. Efter ett tag kommer värden in i vardagsrummet och frågar gästen:

- Har du se till min stekspade?

Texten fortsättningsvis som jag kommer ihåg den: den man som kommer in i vardagsrummet och frågar sin gäst efter stekspaden, måste anses ha förlorat kontrollen över sitt hem.

 

Jag tycker nog att hela Sverige idag ligger i det där häradet. Förvirring i det mesta och förlorad kontroll över allt.

 

Bo Balderson skrev för övrigt följande också:

 

"Mikrofonen är för politiker vad bröstvårtan är för spädbarn. Den utlöser automatiska munrörelser."

 

Det är i litteraturen man finner klarhet.