Ipse Cogita!

 

I ett tidigare inlägg skrev jag lite om islam och dess destruktiva inverkan på allt. Jag lät Adonis tala från boken Våld och islam. Den boken gav mig mer än alla amatörtyckare i vårt land. Det var en ytterst dyster bild Adonis målade upp. Men han skrev också så här:

 

"Jag ser i Daesh slutet för islam. På sikt, förstås, men det är likväl slutet. På det intellektuella planet har islam inget att säga idag. Där finns ingen kraft, ingen föreställning om hur världen kan förändras, inga nya idéer, ingen konst eller vetenskap. Upprepningen är i sig ett tecken på slutet. Om vi tänker tanken att Daesh segrade politiskt eller strategiskt, vad skulle denna rörelse kunna bidra med intellektuellt och vetenskapligt?" (sid. 117)

 

"Den som lever i det arabiska samhället lider brist på frihet: där råder varken yttrandefrihet, trosfrihet, tryckfrihet eller jämlikhet mellan män och kvinnor." (sid. 118)

 

"Islam har inte kunnat föra en dialog med de framsteg som gjorts i de moderna civilisationerna. I den bemärkelsen hör islam till det förgångna. Historiskt sätt är islam ett avslutat kapitel." (sid. 124)

 

Vid min ålder, och kanske sonens, så kanske vi inte får uppleva när dessa bakåtsträvare förpassas till historiens soptipp. Men kanske finns det hopp för sonsonen.

 

Att dagens svenska makthavare och medier snarare vill förlänga pinan än förkorta den är ytterst märkligt men får väl skrivas på kontot över okunskap. En stor del får dock bokföras på den urbota dumhetens konto.

 

Egentligen är det självklart när man tänker efter. Ett samhälle som gett sig tusan på att gå bakåt kommer så klart aldrig att veta att det finns en väg framåt.

 

Så, kanske finns det ett ljus i tunneln. Som inte är ett mötande tåg.