Ipse Cogita!

 

Tåget Polen och Ungern ångar på. Sonen drar ner i dagarna. Personligen har jag nu följande länder på listan min:

 

Finland (inkl. Åland), Irland, Polen och Ungern. De två första känner jag väl. De två andra återstår att bekanta sig med. Irland är med mest för att de inte helt tappat koncepterna, dels för att de är mer rebelliska om det går snett, dels är det mitt andra hemland eftersom jag känner mycket folk där och har vistats där mycket (inget slår irländarna). Portugal ligger och skvalpar i reservrännan.

 

Allra helst hade jag dragit till USA. De är nog det enda hoppet i dagens värld. Ur min synvinkel. Av olika skäl faller den delen.

 

Tänk så fort saker ändras. Tyskland har jag alltid gillat och de stod en gång med på listan (har släkt där dessutom). Nu är det en no-go-zone för mig.