I skäggens rike
Det har blivit inne med skägg. Det har jag inget emot. Jag har själv haft mustasch i större delen av mitt liv. Problemet idag är att alltför många har skägg som inte skulle ha det. Det har blivit lite som med tatueringar, alla skall ha en ful eller inte.
Det verkar ytterst svårt för vissa att förstå att de helt enkelt inte klär i skägg. De ser ut som om tagit en sväng in om Buttericks och klistrat på ett lösskägg.
Skägg som inte sköts är en styggelse. Även skägg som skall ge ett ovårdat utseende måste skötas. Egentligen mer än ett ansat. Ett medvetet ovårdat skägg kräver exeptionellt handlag. Det där har inte många fattat.
Det här är stil:
Så även denna variant:
Anskrämligt skägg:
Vedervärdigt skägg:
Skall man bära hår i ansiktet så vore det bra att fråga några som har sinne för det vackra eller snygga om vad de anser. Inte vänner, utan ärligt folk. Korta män skall passa sig för alltför "tunga" skägg. Det här går inte alls:
Han är 1,61 lång och med den typen av skägg blir det skägget som är ute och går, inte Leif Pagrotsky.
Vid promenader i staden min, bland skäggen, så kan jag drabbas av både kräkreflexer och skrattkramper. Så kan vi inte ha det. Smakpoliser fram! Med mandat att raka av på plats!
Kommentarer
Trackback
