Ipse Cogita!

 

Hon skriver om Trump och tar avstamp i Hitler, hon sätter agendan direkt. Hon gillar inte Trump, ej heller verkar hon gilla det amerikanska folket. Självfallet får hon skriva vad hon vill men det vore trevligt med en större bredd.

 

Katrine undviker att ta upp vad Trump säger i sak. Hon koncentrerar sig på hans bombastiska sätt. Hon undviker helt vänsterns, det får man väl faktiskt kalla dem, fullständigt sanslösa framfart med bland annat förföljelse och prylande av Trumpsupportrar.

 

Hom missar också varför fenomenet Trump har sådana framgångar. Han ligger helt enkelt närmare vad många amerikanare tycker. Det har blivit Trump mot resten, inklusive många inom republikanerna.

 

Nu ser jag fram emot att Katrine tar sig an Clinton på ungefär samma sätt. Hon kan börja med alla lögnerna och hennes svek i viktiga frågor.

 

Katrine verkar ha svårt att förstå att Trump har sådana framgångar. Hon vill gärna få in Hitler i sammanhanget så att vi faktiskt skall begripa vad det handlar om. Själv har jag oerhört svårt att fatta hur Clinton kan några sympatisörer över huvud taget.

 

Men det är amerikanarna som skall rösta och leva med valet. Sen kan vi nog lita ganska mycket på det amerikanska systemet. Presidentens makt tyglas av andra krafter.

 

Nu har vi allvarligare frågor framför oss. 23 juni skall Storbritannien rösta om de skall stanna kvar i EU eller gå ur. I mitt huvud en ödesfråga för Europas framtid. Det kan bli ett tredelat Europa faktiskt: Storbritannien kör sitt race om de går ur; Ungern, Polen, Baltiska staterna med flera bilder sitt anti-islamistiska Europa; resten trampar på mot undergången, han i hand med islamisterna. Om Storbritannien stannar kvar, vilket jag tror, så blir Europa kanske tvådelat.

 

Det börjar bli dags att välja sida. Och flyttfirma.