Ipse Cogita!

 

Sommaren är inte slut men på väg att tyna bort. Det har varit händelserikt minst sagt. Både nationellt och internationellt. Över hela Europa och resten av jorden har politiker av högsta dignitet uttalat sig om dagens allvarliga problem, med terrorn och allmänna förfallet som huvudnummer. I Danmark åker statsministern omedelbart till franska ambassaden för att visa sin aktning efter terrorn i Nice. Här hemma skickar vi fram ett par underhuggare som knappt kan föra sig.

 

Med det vill jag bara säga att mitt förakt för svenska politiker, hela gänget, står på topp. Ni kan helt enkelt dra åt helvete. Ni ligger och slöar i hängmattan emedans polisen med flera rotar i skiten. Samma förakt har jag för myndighetspersoner som inte sköter sig och även de sitter och dinglar med fötterna i någon pool någonstans.

 

Att vår medier slackar i bevakningen är självklart. De sippar väl martinis någonstans och släpper fram vikarier i sommaren som knappt kan stava.

 

Till och med kändisarna, nutidens sanningsvittnen, verkar ha tagit en paus. Det är som Clintan sa igår, en pussy generation. En generation som vandrar runt på äggskal när de yttrar sig.

 

Hos oss är det än värre. Här gör man sig osynlig och duckar för allt och alla.

 

Oanständigt över alla gränser.