Staffan glömmer lite — och gömmer

 
Heimerson har jag alltid tyckt vara en förnuftig karl. Det är han säkert fortfarande. Ibland drar han lite väl stora växlar på att han rest och sett. Det är han förvisso inte ensam om. Men i dagens krönika gör han ett kardinalfel, som de flesta andra:
 
"De omdömen vi avger – obehagliga och ringaktande, hjärtlösa, illvilliga och enfaldiga – om våra medmänniskor är som en gammal vinylplatta som hakat upp sig. Vi tycker inte om deras hudfärg, gillar inte deras religion, störs av deras klädsel och ogillar deras utseende."
 
Han menar således alla och värst av allt, det han räknar upp i sista meningen är inte det jag har problem med. Jag har inget som helst problem med dessa saker. Vad jag har problem med är de människor som vill påtvinga andra människor sin uppfattning. Och de som till och med vill att jag skall dansa efter deras pipa. När den kulturkrocken inträffar får jag problem. Vill de dessutom hugga skallen av mig så blir jag än mer irriterad. Rentav arg.
 
Så idag sällar han sig till alla andra som avsiktligt väljer att misstolka och missförstå. De använder grovt missvisande retorik och de gör det medvetet.
 
Och det leder mig, som vanligt fram till: VARFÖR? Vad vill de med sina förvrängningar av fakta. Skärpning Heimerson.
 
Sitt vi  kan han för övrigt stoppa upp någonstans.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0