Ipse Cogita!

 

Jag har länge förespråkat högre säkerhetsmedvetande hos var och en. Det gäller i vardagen och det måste gälla i allt högre grad i offentliga miljöer. Det är inte lätt alltid. Vännerna undrar varför hela trädgården lyser upp vid intrång. De undrar också varför det tar femton sekunder innan vi öppnar dörren. Och lite annat.

 

Vi har i levt i ett land där tryggheten varit grundmurad. Det är inte så längre. Det har inte varit så i lång tid. Men folk är lite tröga.

 

Man kan så klart inte skydda sig mot allt. Men man kan absolut minimera riskerna genom enkla åtgärder. Jag tycker man skall göra det i vardagen. Till att börja med. Vi skall alldeles strax åka och handla. Jag går inte ut utan att veta hur det ser ut utanför kåken. Jag larmar noggrannt. Jag har fullständig koll på min lugna villagata. Jag vet exakt hur det ser ut runt omkring mig under hela handlingen. Jag är "beväpnad".

 

Regel nummer ett är att se/höra och undvika.

 

Så har tiderna blivit och i mitt fall har det varit enkelt. Jag har vistats så pass länge utomlands, i halvfarliga länder, att jag har mitt beteende i mitt vuxna DNA.

 

Hur folk gör i sitt privata liv är upp till var och en. Men i de offentliga miljöer där vi tvingas vara skall ansvariga var betydligt mer alerta. Inte för att det alltid hjälper, men det underlättar.

 

För övrigt verkar det som om polisen i det aktuella fallet handlat resolut. Inget trams om att ringa insatsstyrkan utan pang på.

 

Take care.