Ipse Cogita!

 

Med tanke på vad som hänt skulle man väl kunna tänka sig att en viss säkerhetsskärpning vore på sin plats. Jag har precis avslutat en promenad på en skola nära mig. Jag gick tre långsamma varv runt på gårdarna du ser ovan. Jag gjorde det under rasten. Fullt med kids. Jag talade inte med någon (ej heller barnen). Skolan har verksamhet till och med sjätte klass.

 

Jag tittade in i lite fönster och jag tyckte nog att mitt beteende skulle väcka viss misstänksamhet. En vuxen lirade fotboll och kom inte på tanken att fråga vad jag ville. Jag var klädd i en vinterrock. Det är 16° varmt ute.

 

Jag var definitivt en som man skulle tala med. Vem är du? Vad gör du här? Eller något ditåt.

 

Inget hände. Ingen brydde sig.

 

I ljuset av det som skedde alldeles nyss så finner jag detta ytterst märkligt.

 

Nu har jag sedan länge efterlyst ett större säkerhetstänkande i såväl det alldeles privata livet men också i offentligheten. Det är lätt gjort, kräver inga större ansträngningar men lik förbannat så tycks folk tro att jag överdriver.

 

Vilket land har fått både statsministern och utrikesminstern mördade i naivitetens namn? Det kunde för övrigt varit fler om alla tårtor som kastats varit något annat.

 

Vi är så klart ett mycket säkert land. Men vi måste se till att det fortsättningsvis förblir så. Just nu ser jag dystert på framtiden.