Ipse Cogita!

 

Språket utvecklas och bra är det. Men varför zigenare plötsligt blivit så tabu finner jag lite problematiskt. När jag var liten hade jag mycket förbjudet kul med zigenarkids och ingen stökade runt med själva ordet.

 

En rom är alltid en zigenare men en sinti är inte en rom. Wikipedia skriver:

 

"Sinti, liksom romer, kallas även för zigenare. Ibland nämns sinti som en "undergrupp" till romer.[1] "Resandesläkterna" i Sverige tros av en del härstamma från sinti."

 

Undrar vad sinti-folket egentligen säger om att hamna bland romerna. Och vad säger berörda själva om ordet zigenare.

 

För övrigt anser jag att orden har mindre betydelse än vissa förståsigpåare vill påskina; det handlar om hur du bemöter folk — ömsesidigt.

 

Idag har jag varit och köpt morgontofflor. Vi har en trevlig konversation handlar’n och jag. In kommer två unga "zigenare"; avbryter och blir påträngande; vill bli servade först; skäller ut affärsinnehavaren när han påtalar att de får vänta; sen kommer — "det är bara för vi är zigenare"; fingret i luften och ut med slamrande dörr.

 

Oavsett vem så är det ett beteende som hör hemma i rännstenens värld och det var inte jag som sa de var zigenare.

 

Jag köpte två par tofflor — svarta och bruna.