Ipse Cogita!

 

Det är lugnt och fint och solfan skiner och fågeldjävlarna kvittrar. Det kan inte bli bättre och lägg därtill att Gotland är invaderat av alla politiker och deras polare från medierna. Jag följer inte turerna på ön speciellt väl eftersom allt är så givet och trist.

 

Jag ägnar mig i stället åt att utrota ogräs i rabatterna. Tyvärr kan man inte förgifta skiten. Handkraft kräves. Min trädgård gränsar till en underbar park. Parken är fylld med kids och ibland och tyvärr föräldrar. Här finns tennisbana, lekplats, fotbollsplan, dagis, skola kort sagt en livlig plats. I två dagar har jag nu fått lära mig något nytt, ett uttryck som nog funnits länge men som nu för mig fått en ny innebörd. Det är frasen: "det är inte okey".

 

Det visar sig att det är en kvinnlig härskarteknik. Jag ser inte parken så bra eftersom jag ligger i rabatterna och svär. Men jag hör.

 

Ett skrik. En tjej fick en boll i huvudet visade det sig. Killarna sprang för att se hur läget var, om blodvite uppstått. Lugnet lägrade sig och uppenbarligen fortsatte fotbollsspelet. Allt var frid och fröjd. Sen kom mamman. Lite lätt upprörd vilket kunde konstateras via det höga röstläget.

 

Mamman: ni kan väl se att flickorna sitter och leker. Ni kan inte sparka boll utan att se er för. Den manlige tränaren: men vi spelar fotboll. Då kan det hända att någon sparkar snett. Men det är okey nu. Mamman (röd i fejset skulle jag tro): det är inte okey. Du har ansvaret och det är verkligen inte okey.

 

Jag behöver väl inte påpeka att tjejerna satt och lekte på fotbollsplanen.

 

Döm om min förvåning alldeles nyss, fortfarande med skallen i rabatterna, när jag ännu en gång hör "det är inte okey". Denna gång framfört av en annan mamma. Jag lyssnade inte alls på vad det handlade om denna gång men den här lilla meningen sjönk in direkt.

 

Så se upp med damer som kommer farande med denna moralistiska korta mening — "det är inte okey". Den uttalas enbart i syfte att trycka ner dig.