Ipse Cogita!

 

Yttrandefriheten hyllas av alla. Samtidigt införs fler och fler begränsningar av de som hyllar yttrandefriheten. Det är i deras huvuden så klart en helt annan sak. Sverige ligger i framkanten på det hyckleriet.

 

Själv tänker jag numera mycket på det här med att lita på folk. I mitt liv litar jag enbart på min hustru och min son, sonsonen närmar sig, ingen annan.

 

Förr hade jag tilltro till politiker, vissa vänner och jag, min idiot, trodde till och med på P1 (lyssna aldrig mer på den slaskkanalen). Nu mörkas det till höger och vänster, uppifrån och nedifrån och ingen verkar bry sig om huruvida jag kan få en känsla av förtroende. Det verkar liksom inte riktigt intressant.

 

Tyck som jag/vi så kommer du in i värmen. Tyck utanför den lilla, mycket lilla, boxen så är du körd.

 

Men vem f...n kan man lita på, förutom hustrun och sonen och sonsonen?

 

Eftersom jag snurrar runt en hel del på nätet, rör mig i närområdet rent fysiskt så kan jag konstatera att jag har svårt för att lita på folk.

 

De ger mig ingen anledning att jag skall ge dem mitt förtroende.

 

Sorry, och just saying.