Ingen skam alls i kroppen
När det brann i en moské i Sverige härförleden var alla, politiker, journalister och allmänna tyckare snabbt på plats i spalterna och fördömde detta attentat. Det visade sig vara en olycka där någon slarvat i köket. Det intressanta är att alla var snabbt på banan och tonläget var högt.
Efter terrordåden i Köpenhamn är det tyst från samma människor.
Herr Mattsson får sägas ha någon form av rekord i hyckleri. Han skriver bland annat:
"Jag är ingen konstkritiker, men det har heller ingen betydelse vilken verkshöjd Vilks skapelser har. Han äger faktiskt rätt att rita dem och sprida dem. [...] Men för en tidning som ska leva upp till sin publicistiska idé – ”Vi värnar yttrandefrihet och förnuft” – kommer den 14 februari inte längre bara förknippas med Salman Rushdie utan också med Lars Vilks."
Undrar om det är samma ledstjärna som lyste när han och Expressen samarbetade med Research-gruppen och jagade vanligt folk ända in i sovrummet för att de utnyttjat sin rätt att uttrycka sig.
Hög svansföring byts sakta mot svansen mellan benen. Inte för att politiker och journalister verkar fatta galoppen men just nu framstår med all tydlighet vilken agenda som egentligen gäller.
Den danska polisen har gjort ett kanonjobb i natten mörker. Men nu lägger även de något tuffare danskarna in sin backväxel. Politiker och vissa journalister, tillsammans med andra proffstyckare, börjar sakta men säkert att bekänna sig till tesen: lev som vanligt, det som hänt ändrar inget.
Det må vara allas rätt att tycka så. Personligen vill jag inte ha skallen i sanden. Man ser inget.
Och den stora frågan kvarstår: skall vi ha ett fritt samhälle enligt våra värderingar eller skall islamister diktera villkoren enligt deras totalitära lära. Det börjar i det lilla, kravmaskinen från islamister vevar på och så sent som igår läste jag att engelska skolor skall sluta med griskött för att inte stöta sig med sjuka religiösa människor.
Det är nog bara början det här. Det skall till många nya verktyg för att visa var skåpet skall stå. Flathet i den situationen är inge’ bra.
Kommentarer
Trackback