Jag tror henne inte
Hon skriver så. Hatiska blickar? Jag tror henne helt enkelt inte. Om hon skulle få det så blir det till att byta umgänge. För det kan ju inte vara så att hon får hatiska blickar på stan; det måste vara från bekanta.
Jag känner 4-5st kvinnor i ålder från 20-40 som inte heller vill ha barn och har aldrig velat ha det och troligen aldrig kommer vilja ha det (som jag).
Vi har diskuterat detta lite då o då både mellan oss själva och andra.
Och jag håller med i att det mestadels inte är okända personer som inte gillar våran ståndpunkt MEN det har hänt att dom har råkat ut för nån som dom inte ens vet namnet på kommenterar nåt om detta (och oftas ej positivt) på tex nån fest för att ryktet (som är sant) har spridit sig.
Jag själv (man 40år) har hört av släkt/vänner otaliga gånger att det är klart att du ska ha unge lite senare i livet/när du blir äldre komemr du ändra åsikt(osv/osv.
Men för kvinnorna är det betydligt vanligare.
Tex en av dom runt 30år gick ut med att hon ej ville ha barn under tonåren och har sen haft samma åsikt och säger det till dom som frågar.
I stort sett hela hennes släkt (50+ personer) frågar minst en gång per person varje gång dom träffas (även många av männen) när hon ska skaffa barn några frågar även över telefon/sms/email/facebook/etc(inte så lätt att byta ut dom!).
Hon har en 3år yngre syster som inte heller vill ha barn men har aldrig sagt det till mer än några stycken (och ingen i släkten) hon får knappt denna fråga nån gång (kan hända 1-2 gånger om året TOTALT) och svrara bara att det kommer blir nog snart.
Det vill säga otroligt många tar illa upp när folk och speciellt en kvinna inte vill ha barn.
Våra fall är inget undantag heller har läst en hel del på forum runt om på nätet under åren där folk har frågat efter tips på att få familj/vänner att sluta tjata om detta hela tiden.
Det är dock ganska ovanligt då det inte är så många som inte vill ha barn heller i alla fall är öppna/talar om det och därmed triggar detta beteende hos övriga.
Har haft tre förhållanden där jag (som jag gör med alla) i ett väldigt tidig stadie talar om detta och i ALLA dessa fall så får man kommentaren att ja men du ändrar dig nog om nåt/några få år och jag säger att det en otroligt liten chans för det.
Och att OM dom vill ha barn framöver då högst troligen får lämna mig för att skaffa barn.
Och sen efter 1-4år så börjar det komma med lite pikar och till slut frågor när vill du ha barn och jag svarar att jag talade om i början att jag inte vill ha barn och att jag högst troligen inte kommer att ändra mig och detsamma gäller nu med.
Efter det har det blivit tyst ett tag och sen börjar det bubbla igen och till slut frågan och svarar samma sak igen.
Efter 1-3 gånger så säger jag att vill du verkligen ha barn så skaffa det men det blir inte med mig och jag förstår att du behöver lämna mig och visst jag kommer inte gilla det men jag vill inte stå ivägen för din lycka/önskan.
Efter 1-3 veckor har dom beslutat att lämna mig vilket har gått smidigt alla gånger faktiskt och är vän med mina ex idag och umgås (och nej inte det umgänge ni tänker på era snuskpellar :) ) lite då o då (då alla hört til ett och samma kompis gäng sen skoltiden).
Grizzly:
Tack så hemskt mycket för inblicken i den här världen. Att folk gitter lägga sig i hur folk lever sina liv. Det är väl den berömda svenska toleransen som kommer fram (ironi!).
Kul att du verkar ha koll på läget och lever på — som du vill.
