Ipse Cogita!

 

Den här mannen ägnar en hel krönika åt att tala om SD:s olika "reklamkampanjer". Om dessa kan man så klart tycka lite vad man vill. Han förminskar dock alla som tycker att vi faktiskt har ett antal problem i landet. Han verkar vara så pass dum i roten att han vill få vettigt folk att tro att dagens problem har att göra med SD:s annonsering på olika ställen.

 

Nu sitter han förmodligen och skriver på en plats där livet ramlar på i en lugn takt, inga handgranater far genom luften och han kan säkert sippa lite rosé till lunchen. Nykter kan han inte vara eftersom han konstant missar vad som händer i landet. Han varken ser eller hör.

 

Han vill ha sans i debatten. Han vill skruva ner samtalstonen till en anständig nivå. Han har inte fattat, inte sett, inte hört, inte tagit in.

 

Självfallet skulle alla tjäna på om vi kunde ha en debatt i ett samtalsklimat kännetecknat av saklighet och lugn och sans. Men den här manlige nippertippan har inte förstått att han och hans rosésippande polare gör precis allt, allt, för att det som måste diskuteras inte skall diskuteras. Det är då man gör som Wolodarski — talar om något annat. I detta fallet en så ointressant sak som reklamkampanjer.

 

Jag vill inte, kan inte, får inte kalla honom för en idiot. Låt mig dock få påstå att han framstår som en sådan.