Vilken åkomma lider svensken av?
Svensk heter väl på engelska swedish. Emellanåt påstås det att man kan säga swede i stället, en sak jag inte riktigt vet om man kan. Kan man tycker jag det är trevligt eftersom swede betyder kålrot och det är just likt en kålrot svensken använder hjärnsubstansen — inte alls.
Det svenska samhället måste sägas stå inför utmaningar långt över det vanliga. Listan är lång men låt mig ta de viktigaste. Hur skall alla få jobb?; var skall folk bo?; hur skall alla garanteras ha tillgång till alla samhällets funktioner med den höga kvalitet vi skall ha och kräver?; hur skall landet försvaras (för det skall det väl?)?; hur skall vi få in stålar till alltihop?
Det finns säkert mer men det där lär väl räcka ett tag.
Att greja fram 600.000 bostäder på 11 år går så klart inte men det är det som behövs. Att alla skall kunna få jobb som inte enbart skattefinansieras går så klart inte heller. Att skola, sjukvård, lagmyndigheter m.m. skall klara av sina jobb kommer inte heller att gå.
Då knallar våra makthavare in och säger — no problemas. De säger inte varför problemen inte finns, de säger att det ordnar sig, utan att säga hur. Kålrötterna i full sving.
Jag har skummat tio svenska tidningar dagligen i många år. Det som jag lätt kan konstatera, speciellt på senare år, är att ovannämnda frågor förvisso tas upp men inte seriösare än Let’s dance eller något annat skit.
Att problemen finns smygs liksom in bakvägen. Just nu sker det genom att skatter skall höjas på de mest vidunderliga ting. Ibland sker det dessutom på ett sätt som jag tror inte många hängt med i (det gäller bensin):
"Det ger dramatiska effekter. Om man räknar med en årlig uppräkning på fyra procent ökar skatten med 48 procent på tio år. Efter 20 år är skattehöjningen 119 procent och efter 30 år 224 procent. [...] På presskonferensen förklarade finansmarknadsminister Per Bolund att det gick att motivera en höjning av bensinskatten, eftersom det var så länge sedan det skedde:
"Senast bensinskatten höjdes var 2008, så det är mer än sju år sedan", sa Bolund.
Men då är hans minne kort. Senast bensinskatten höjdes var faktiskt 1 januari 2015, för tre månader sedan, då med 22 öre – något som gav 1,5 miljarder till statskassan.
Bensinskatten höjdes också 2009 (23 öre) och 2012 (15 öre). I samtliga dessa fall handlade det just om ett tidigare beslut, från 2008, om indexuppräkning av bensinskatten."
"Senast bensinskatten höjdes var 2008, så det är mer än sju år sedan", sa Bolund.
Men då är hans minne kort. Senast bensinskatten höjdes var faktiskt 1 januari 2015, för tre månader sedan, då med 22 öre – något som gav 1,5 miljarder till statskassan.
Bensinskatten höjdes också 2009 (23 öre) och 2012 (15 öre). I samtliga dessa fall handlade det just om ett tidigare beslut, från 2008, om indexuppräkning av bensinskatten."
Det intressanta är att alla partier (utom SD skulle jag tro) är fullständigt överens om blufftaktiken. Hur fan är det möjligt? Kålrötter är vi allihop.
Men det blir så här när man har folk som denna i ansvarig ställning:
Att behandla vår tids viktigaste frågor, på så många områden, på ett i grunden så nonchalant sätt är direkt oanständigt, omoraliskt och de som är ansvariga —politiker och polarna inom pressen — måste vara helt utan etiska och moraliska kompasser.
Likt kålrötter.
Kommentarer
Trackback
