För lite, för sent
I dessa tider av ständig uppkoppling och närvaro så ligger vi pyrt till. Våra journalister gillar när det bränner till. Inte riktigt på riktigt men så där lite grann och främst lite ofarligt.
Att journalister skulle komma på tanken att de stör går inte fram i deras blockerade hjärnor. Ryssen behöver numera knappast anstränga sig över hövan för att snoka via spioner, mänskliga eller tekniska. Svenska pressen serverar det mesta snyggt och prydligt för alla att läsa.
Att ha en massa reportrar snurrande omkring i sjön måste för övrigt påverka kvaliteten på det man får ut av allt lyssnande i havets djup.
Men med tanke på att större delen av mediernas folk är vridna åt vänster så kanske de tycker det är ganska trevligt att bidrag med information till idolen i öster.
En svensk journalist tiger inte.
Tyvärr.
För övrigt verkar försvarets folk gör sitt bästa med det lilla som finns kvar.
Sen blir det tydligt att vi verkligen slarvat med vårt försvar, civilt som militärt. Brinner det — inga helikoptrar, kommer ryssen — inga helikoptrar. Avvaktar med spänning när såväl polis- som ambulanssnurrorna också tas ur bruk.
Arma land.
Kommentarer
Trackback
