En liten reflektion

 
Det är säkert många skadeglada människoliknande varelser därute som nu gläds över att Jimmy Åkesson är sjuk. Gladast hittills verkar Özz Nujen vara som inte drar sig för att håna folk med problem. Nu är han en liten plutt så hans flinande nuna kan vi leva med, om än med kräkreflexer när man ser eländet.
 
Att det kommer att komma fler liknande kommentarer från andra människor utan anständighet i kroppen kan vi så klart vara säkra på.
 
Man kan dock ganska snabbt konstatera att mycket av kommentarerna är direkt förolämpande så som "rasist" och "paranoid". Men det betyder inte så mycket heller numera eftersom de orden har mist sin styrka på grund av överutnyttjande.
 
Man kanske för anständighetens skull skall klargöra att "utbrändhet" drabbar folk med stora ambitioner och stark vilja hårdast; likaväl som det finns anledning att tydliggöra att tillståndet gränsar till depression vilket kan vara en dödlig sjukdom. Skoja på du Özz-as!
 
Självklart skall vill jag önska Jimmy all lycka och välgång, som alla i denna tunga sits. Eftersom jag har sett tillståndet på nära håll ett antal gånger (inklusive självmord) så har jag stor respekt för alla som drabbas.
 
Sen kan ingen ta ifrån Jimmys överlägsna meritlista när det gäller att lotsa fram sitt parti. Han, och hans ledning, har fört partiet i en framåttakt som inget annat parti i modern tid. Att han sen är en retoriker av rang kan enbart träskallar förneka. Han formligen krossar de andra. Det är nog hans förtjänst att "kampen" mellan SD och MP slutade i antiklimax — MP gick bakåt och SD fördubblade sitt väljartal.
 
Tacken för det? Den svenska linjen vann — förlorarna fick gå till köttgrytorna och smörja kråset, vinnarna hånas vidare.
 
Sakfrågan, hur skall vi klara Sverige ekonomiskt framöver med alla stora kostnader för nyanlända, är så klart en bisak.
 
Som sagt Jimmy — krya dig!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0