Ipse Cogita!

Jag roar mig att följa ceremonierna kring D-day. Intressantare än vårt taskiga nationaldagsfirande där det emellanåt verkar mera viktigt att tala om att Sverige inte riktigt finns, aldrig nog riktigt funnits och att "svenskhet" är något troligen påhittat.

 

I Frankrike just nu så handlar det om stolthet att ha uträttat viktiga ting. Allt sker med stor inlevels och respekt.

 

Enda smolken i denna bägare hittills är när fjönten Obama skulle anlända. Alla andra, inklusive den mycket självsäkre Putin, kom i tid och i en strid ström. Självfallet kom Obama tjugo minuter för sent och med sig hade han en veteran. Denne man fick också komma in, syntes det. Men si, så fort de kom innanför dörrarna och pressen inte riktigt såg så föstas han bort till vänster av säkerhetsfolket. Medierna hade fått sin bild av den "duktige" Obama men sen var det inte intressant längre.

 

Stackars USA just nu.

 

I Sverige: Fi-san tycker så här (Toklandet):