Gränsdragningsproblemen blir uppenbara
I tidningen Dagen skriver Tuve att man inte skall få hetsa mot religion. Sen mumlar han en massa om Tyskland på 1930-talet men den jämförelsen haltar betänkligt eftersom det inte bara handlade om hets — det var vidriga brottsliga handlingar — och för det finns redan idag ett skydd.
Han är noga med att säga: "Däremot har jag ingenting emot religionskritik.", vilket låter tryggt. Men falska tungar är falska tungor för han hänvisar också till Norge: "Där kan den som ”på ett kränkande och sårande sätt visar ringaktning för någon trosbekännelse” dömas till upp till sex månaders fängelse."
Jag ber att få meddela herr Skånberg att det ligger i min rätt att uttala mig om vad som helst på vilket sätt som helst. Att tro att man kan inrätta lagar som de i Norge och samtidigt tro att jag, som icke-religiös, inte skulle bli kränkt eller förolämpad är en synpunkt som inte håller måttet.
Jag är en tolerant människa och skulle på intet sätt tala nedlåtande om min vän prästen, hon är salig i sin tro och tillika en underbar person. Men att tysta mig som medmänniska och göra det med religiösa förtecken leder fel.
Redan nu får vi stå ut med klockringningar och böneutrop, någonting jag sannerligen inte bett om utan blir påtvingad.
Kränkt blir jag inte men visst skulle min icke-tro kunna få samma respekt som jag tvingas visa alla troenden. Men det är väl en helt annan sak.
Yttrandefriheten skall vara total.
Kommentarer
Trackback