Sist på bollen

 
Sent skola syndaren vakna. Peter skriver om hur illa det är i Ukraina, med all rätt, men han glömmer, som vanligt, att dra ut linjen och se vilka konsekvenser detta har på Sverige. Sveriges makthavare har alla sett till att det svenska försvaret helt enkelt inte finns. Möjligen kan vi försvara Stockholm en vecka.
 
Värsta syndarna är så klart miljöpartiet som helst vill avveckla försvaret helt. Dessa dårar verkar komma undan vad tusan som helst. Men det är klart, har man stöd av 62 % (mp och v) av svenska journalistkåren då blir det fel hela vägen. Samtidigt ojar man sig över hur världen där ute ser ut. Man kunde kanske begära att man intresserade sig för vår svenska säkerhet också. Men nix.
 
Ett litet exempel är på sin plats. Vi har i realiteten 42 stridsvagnar. Jo du läste rätt:
 
 
Jag har förtvivlat svårt att förstå varför allt svenskt successivt har hamnat på soptippen. Vi är rasister (vilket så klart är nys), vi vet bäst (lika mycket nys), vi har synpunkter på alla utanför vårt land samtidigt som svenskhet, fosterland och liknande ord ses som något negativt, något som vi bör sky som pesten.
 
Arma land som har sådana makthavare, sådana journalister, som alla tycks vilja att vi vore något annat än ett land likt Sverige. Zlatan kan sjunga nationalsången och vissa tycker att till och med det var att gå för långt. Jag vågar knappt tänka vad som hänt om sd spelat in en liknade video.
 
Jag får ibland för mig att det finns en dold agenda, en plan att steg för steg osynliggöra allt svenskt. Och man kanske inte skall glömma att EU ville ersätta nationalhymnerna med EU:s lilla musikstycke. Det vill de säkert fortfarande så — se upp.
 
Jag trivs inte längre.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0