Det är bara att vänja sig
I min stressade vecka finns det dock lite tid att kommentera lite. Sveriges väg mot förfallet lunkar på. Att inte kunna planera för en anständig vård för de svårast sjuka tyder på att ledarskapet inom nationen, både politiskt och i arbetslivet, är på en nivå värdig rumpnissar (även om det nog är en förolämpling mot rumpnissarna).
Men det är klart, klarar man inte av i arbetslivet att tillse att sexdömda inte tar jobb i skola och barnomsorg så klarar man så klart inte att organisera någonting.
I grunden är det enkelt: in med chefer som både kan chefa och leda; väck med klåfingriga politiker vars kompetens inom ledarskap och organisation är under noll; minimera militanta fackföreningar vars kompetens lyser helt med sin frånvaro och prioritera efter verkliga behov, inte efter principen — högst röstläge vinner.
Och som vanligt — inse att pengarna inte räcker till hur mycket man än slår knut på sig. Det finns för få som bidrager med stålar och för många som vill ha alla behov tillfredställda.
Nu kommer så klart detta inte att belysas av vare sig politiker eller medierna — det är snart val.
Kommentarer
Trackback
