Ipse Cogita!

 

Självfallet kan det som hände alltid hända. Att en sköterska föredrar att var på kanelen i stället för att ta hand om en döende är tragiskt och skall så klart inte kunna ske.

 

Men det ställer frågor, som ytterst handlar om prioriteringar av ekonomisk natur. Det sparas hej vilt och fartblindheten tycks total. Man sparar helt enkelt inte på viktiga ting vilket för vissa kan vara svårt att fatta.

 

Sen måste jag påpeka att allt i grunden handlar om hur man organiserar saker och ting. Det skall så klart vara så att teamet som handhar dessa frågor ständigt skall ställa sig frågan: görs nu rätt sak, på rätt plats, i rätt tid, i rätt ordning med rätt resursinsats och med rätt kvalitet (lean light)?

 

Med en så enkel lite formel för ögonen så kan även idioter se att det brast på de flesta av punkterna.

 

Så går det när man inte fattar vad arbetslivet handlar om.

 

Om det är någon gång man skall ha koll på läget så är det i situationer "when the going get’s tough". Här missade man på grund av brist på rutiner och brist på sunt förnuft och inte fattade man att man i lägen som denna så gäller inte ensamarbete.

 

Skamligt är det och gör om och rätt för tusan hakar. Ansvarig någon? Förlåt, vi är i Sverige!