Ipse Cogita!

Debatten om vem som gör vad i livet lullar på. Kvinno- och mansgöra ni vet. Själv har jag inga problem med den saken men gudarna skall veta att hustrun gör mer av matlagning än jag. Jag tror det är tur. Men jag gillar att stå vid grytorna.

Samtidigt slår det mig hur det var när min bäste vän levde (han dog för tidigt i den där dj...la kräftan). Han var gift ett otal gånger, hade gott om kids med lite olika kvinnor men när jag kände honom var han för det mesta ensamboende eller emellanåt någon form av särboendevariant.

Vi talade lite då och då om män och kvinnor och livet inom den sfären. Jag erinrar mig vid ett tillfälle då frågan kom upp mellan oss och den löd — "vad retar sig kvinnorna i ditt liv mest på vad gäller dig och ditt liv?".

Svaret var lite speciellt tyckte jag redan då och så här svarade han: "ingen av de kvinnor jag haft, som ensamstående och med barn, har riktigt gillat att jag har allt i mitt hem och att jag kan allt som hör hemmet till. Jag har durkslag, jag har vackra servietter med matchande ljus och dukar, jag har strykjärn av senaste mode, jag har badrummet fullt av goda dofter och reservtandborstar för övernattande vänner, jag har alltid färska blommor i mitt hem, jag har till och med gästhanddukar i olika färger och det mesta annat nödvändigt. För övrigt har jag alla dj...la borrmaskiner du kan tänka dig".

Han hade för övrigt den sällsynta egenskapen att vara vän med alla sina kvinnor även efter att de gått skilda vägar, vilket i början kunde kännas lite kymigt när vi satt där och drog i oss en pilsner och en hop av dessa dög upp för ett snack — och gott glas vin!

AB