Rätt tänkt men ändå fel
Det tycks som om vissa kloka människor insett att svensk utbildning måste spetsas till. Det är glädjande men ändå verkar det vara som om man körde på enligt den formel som heter — mer av detsamma.
Utbildningssystemet som finns idag bygger på dåtidens behov, industrialismens. Nu stundar nya tider och det kunde ju var trevligt med lite nytänk på djupet. Det är en stor uppgift som kräver stora män och kvinnor för att hitta det nya, kreativa, sättet att få människor att gå framåt i livet.
Företagare har idag inga problem med att få fatt på faktafolk. De har däremot svårt att få tag på kreativa människor.
Bara själva strukturen på skolan och förskolan borgar för att det är fel från början. Det ringer in, precis som inom industrin, man packar ihop alla i åldersgrupper oavsett andra kriterier, undervisningen paketeras i ämnesområden, nationella prov står som spön i backen, ungarna sorteras och värderas utifrån ytterst tveksamma kriterier etcetera.
Skolan måste successivt gå från att vara ett pliktverk till en lustgård. Det blir det inte med de tankar som redovisas i dagens artikel.
Med en blick på undertecknarnas olika professioner (inte många beteendevetare där inte!) så ser vi att det är de gamla hjulspårens som gäller och det kommer möjligen att reformera skolan men inte skapar det framtidens skola. För det krävs nog en revolution.
Plikt i tråkiga former måste per automatik vara en sämre pedagogisk metod än lust under glädjefyllda former.
Det vet åtminstone kidsen!
DN
Kommentarer
Trackback
