Djävla bragd?
Det haver spelats fotboll; kvinnlig sådan. Sverige knep en bronsmedalj vilket är klart bättre än silver enär silver innebär att man är bäst av förlorarna och den "guldmedaljen" vill ingen ha.
Men visst blir det lite patetiskt när SvD:s Ola Billger utbrister:
"Tack för rysaren, tack för bronset och tack för bragden."
Rysaren? Vem rös? Bronset=ok, Bragden??? Vilken dj...la bragd? Men Ola rullar på i den numera allt vanligare devalveringen av ords betydelse. En bragd måste väl för tusan hakar var mer än att spela en högst ordinär match i ett VM och tillika spela lika ordinärt och dessutom bli trea.
Sen har jag de senaste dagarna observerat att vid varje intervju med dessa fotbollsspelare så har ordförrådet inskränkts sig till ett ständigt, och utan variation, upprepande av ordet "djävla". Det har varit så djävla härligt, så djävla bra och så vidare i all oändlighet så jag börjar inse att svenska skolan har ett problem med det svenska språket.
Själv hade jag förväntat mig ett elegantare språkbruk av kvinnor men detta ständiga upprepandet av "djävla" har säkert med något genusstuk att göra.
Men okey då, grattis till bronset!
Expressen AB SvD DN
Kommentarer
Trackback
