Dags att se upp!




I en artikel i DN så kan vi läsa om att ADHD och liknande diagnoser ökar. Alltfler utreds och då får säkert alltfler också en diagnos och troligen en behandling. Utvecklingen är direkt skrämmande för vi har ingen som helst kontroll på att det inte går över styr. Snart har väl alla med lite annorlunda beteende en diagnos vilket torde ha till följd att många kommer snett i livet redan från början.

Hur vet vi att vi gör rätt när vi till exempel medicinerar bort kreativitet och andra viktiga intelligenser? Bilden ovan visar hur tillståndet är i USA. Ju längre västerut desto färre diagnoser som föranlett medicinering. Och det i samma land med samma regler. Bara det tyder på att här föreligger en mycket negativ epidemi i att klassa in folk. Och när fjönteritester likt denna sprids på nätet av amatörerna så torde halva befolkningen riskera diagnos:


Sen mörkas det radikalt i skolornas olika resursenheter. Jag har själv sett och hört hur man säger: "varför vill du inte låta BUP titta på detta?". Svaret var enkelt, ni har fel kära skola. Och sen kommer det: "det kan aldrig skada att göra en utredning", vilket är en ren lögn. Det de flesta tydligen inte vet är att när du fått diagnos av något slag så uppstår det omedelbart en massa problem. Bland dem är att du inte kan få vissa försäkringar, svårigheter vid körkortstillstånd med mera.

Skolan och dess resursenhet hade fel; problemen berodde på att man inte kunde hantera vissa situationer och då tog man den lätta vägen.

Ett samhälle som gång på gång vill fösa in folk i main-stream-fåran har så klart förlorat kontrollen och även sin mänsklighet. Anständigheten har sedan länge förpassats till soptippen.

Att det finns ADHD, eller vad man nu vill kalla det, betvivlar jag inte en sekund. Vad jag protesterar emot är omfattningen. Men "låt dem bara gå på", vid 51% med en diagnos så övergår avvikelsen till ett normaltillstånd.

I grunden finns så klart ett systemfel. De som begär utredning, om vi talar om unga, är skolan och föräldrar i någon form av symbios; med andra ord amatörer. Störiga kids och kids med spring i benen kvittar lika. Att 75% av de av dessa amatörer "anmälda" kids skulle ha en diagnos faller på sin egen orimlighet.

Någon borde ta en titt på den här farsoten och det med ungarnas bästa för ögonen, inte lärarnas och föräldrarnas vilja att få ett ord på ett beteende.

Här ligger helt enkelt en "gravad hund"!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0