Lär av andra för tusan!
Vården, som hanterar våra skraltiga kroppar, lyckas gång på gång att misslyckas med sina kvalitets- och säkerhetsrutiner och det helt i onödan. Man kan verkligen fråga sig varför. Speciellt när det finns så utmärkta system att ta efter, i princip kopiera, och jag tänker på flyget och deras sätt att hantera liknande frågor.
Sånt här skulle kunna vara skrattretande om det inte vore så allvarligt:
"För cirka hundra vårdhändelser tog det längre tid än ett år att anmäla."
Min son är pilot. När askmolnet drev in som värst över Europa så satt jag hemma hos honom och drack en kopp kaffe och kollade livet i allmänhet. Tänkte jag skulle sätta honom på prov så jag frågade vad man skulle hitta på i cockpit om man fick besked om att man hamnat i ett askmoln, synligt eller osynligt. Ett ögonblick sa sonen, dök ner i portföljen, fram med manualen och vips, där stod det svart på vitt vad som skulle göras. Han la till: vi får i morgon en uppdaterad version av denna på grund av vad som nu hänt. I morgon alltså!
När det gäller Lex Maria lyckas man misslyckas att lämna in anmälningarna i tid i 69% av fallen, och då har man två månader på sig (!). Sen vet vi ju inte hur det ser ut i andra viktiga kvalitets- och säkerhetsfrågor inom vården, men eftersom jag har god insyn i dessa verksamheter så vågar jag påstå att det inte är mycket bättre där.
Den stora skillnaden mellan verksamheterna vård och flyg är att i den förra så finns en "angiverimentalitet" något som flyget är totalt befriat från. Inom flyget satsar man på att rätta till fel — that’s it!
Allt för kunden inom flyget alltså och så borde det vara inom vården också även om kunden där oftast kallas patient. Men kanske det ligger ett problem i det här med att man är patient mer än kund. Begreppen blandas ihop ibland helt i onödan. Men så här ser jag på’t: jag är självklart patient när jag kommer till vården; jag är sjuk och jag behöver hjälp av proffs och det är därför jag går till dessa specialister. Men jag är också kund, och definitionen på en kund är enkel — kund är alla som betalar, och de som betalar skall bemötas som kunder, i hela vårdprocessen. Och inom vården är alla kunder!
Lär av de som kan och rappa på!
Expressen DN
Visst är det ett problem att anmälningarna ibland görs för sent. Värre är dock, tycker jag, att de flesta anmälningar som borde göras inte görs. 100 000 varje år drabbas av vårdskador, 3000 dör helt i onödan i den somatiska vården, och 1100 självmord inträffar, där de flesta anses kunna förhindras. Detta skador och dödsfall resulterar i ynka 2000 lex Marior. Här är någonting väldigt fel.
Och hur ser då anmälningarna ut? Jag har tyvärr fått insyn i ett sådant fall. Socialstyrelsen har instruktioner för hur den sk. händelseanalys som skall bifogas anmälan skall göras. Viktigt är enligt SoS att den leds externt och att den inblandade vårdpersonalen inte gör analysarbetet själva. I vårt fall var det precis tvärt om: ingen extern inblandning alls och den inblandade personalen gjorde själva analysen. Vad kom de fram till? Kliniken naturligtvis helt utan klander. Utredningen ligger sedan till grund för Socialstyrelsens bedömning.
