Mobbning? Nä, moraliska trakasserier!
Så var det då dags för del tre av alldeles särdeles utmärkta artiklar av Maciej Zaremba på DN. Han lattjar inte runt den mannen, han går på djupet. I sin tredje artikel kollar han hur Frankrike ser på det här med mobbing. Att det är en "måsteläsning" står klart och än en gång ser vi hur olika vi ser på förnedring av människor i olika länder. Sverige är faktiskt inget föredöme i den frågan. Vi är snarare flata.
I Frankrike kör man inte längre med mobbing. Man kallar det Harcèlement moral, moraliska trakasserier och:
"Till synes samma sak, men inte helt och hållet. I Sverige är mobbning på arbetsplatsen en förseelse mot arbetsmiljön. I Frankrike och Belgien är den ett brott mot den personliga integriteten, som räknas som en grundläggande medborgerlig rättighet."
Det är skillnad det och inledningen på artikeln anger tonen och vad det handlar om:
Alltså bryr man sig inte om skälen till det taskiga beteendet, man straffar att man beter sig. Jag kan tänka mig att man resonerar ungefär som så: detta är en arbetsplats, det gör inte att får bete dig som ett svin, gör du trots det det så åker du dit. Dessutom, står du och tittar på utan att ingripa så får du hänga med på samma straffresa.
Det är nog något liknande som behövs även i detta land. Här skall allt ursäktas ända in i kaklet och ingen verkar intresserad av det enkla faktum att svinaktiga beteenden är svinaktiga och ingen är ett dugg intresserad av orsaken till det. Här kommer man undan sitt ansvar, alla värdegrundskurser till trots, och begrepp som allmän hyfs och vet hut skall förklaras med taskig uppväxttid, press uppifrån, och en massa annan mambojambo.
Det är i grunden enkelt — vårt ansvar som personer på arbetsplatser, i föreningslivet eller som varande medmänniskor kräver att vi alla står upp mot alla människor med översittarfasoner.
Att tiga still när vi ser dessa dårar, kollegor eller chefer, är inte försvarbart — någonsin!
Läs, begrunda och förundras.
Kommentarer
Trackback
