Carlgren förtydligar — jag suckar!
Att ha tillgång till rent vatten skall vara en mänsklig rättighet säger FN. Jag inser svårigheten med ett sådant beslut. Det skulle ju innebära att man var tvungen att göra något för de stackare som inte har vatten. Och om jag förstått vitsen med FN-resolutioner så var det det som var själva grundtanken; tvinga människor till handling.
Men jag fattar att jag levt i den värld där naiva lever och frodas. Carlgren säger det rent ut:
"Vad vi har vänt oss emot är själva principen, att man formulerar det som en mänsklig rättighet. . . Då ska det också ha en full juridisk verkan."
Han gillar alltså inte att det skall vara en mänsklig rättighet av den anledningen att då måste man, rent juridiskt, de facto göra något. Hur skall jag tolka det? Jag tolkar det som så: han tycker att alla skall ha rent vatten, men inte om det måste sättas in tvingande åtgärder. Det vill till att glida runt i gräddfilen!
Jag har sagt det förr och jag säger det igen: för ett års klimatpengar, Koyto, så kan alla människor få rent vatten. Men Carlgren vill inte det. Han vill nog ha vindmöllor i Sverige i stället: dyra, verkningslösa, ineffektiva och förfulande. De utan vatten får klara sig bäst de kan.
Han är en katastrof den mannen och de som stöttar liknande politik.
DN
Kommentarer
Trackback