Feltänkt — igen!

I den ständigt pågående debatten om skolan så kretsar alltid diskussionen om två, förvisso viktiga, men ändå minst viktiga delar av vad som krävs för att få hög kvalitet på skolan och dess intressenter.


De två punkterna är dels vilket innehåll skolan skall ha, dels på vilket sätt uppföljning och utvärdering skall ske. Förvisso viktigt, men punkterna handlar bara om att tala om vad man skall lära och hur man kan kontrollera att man lyckats.

Det som gör att man lyckas, själva arbetet i skolan med elever och lärare, diskuteras sällan eller aldrig och det är just där arbetet sker. Så sätt fart och diskutera: under vilka villkor arbetar lärarna, vilka resurser finns (lärarlösa lektioner är till exempel en styggelse och borde inte få förekomma, handledare skall alltid finnas), har lärarna möjligheter att jobba på ett annat sätt, har lärarna och eleverna tid att hitta nya arbetsmetoder, hinner lärarna med att förkovra sig inom såväl hjärnforskning som pedagogik etcetera.

Det vore en nåd att stilla bedja om att den diskussionen kom i fokus, inte huruvida eleverna skall sätta betyg på läraren, om det skall vara MVG, A eller en 5:a.

Om jag skulle vara lite drastisk så skulle jag vilja påstå följande:

1) Besluta om innehållet = en veckas jobb för lite kompetent folk.
2) Beslut om värderingsskala, förslag 1-10, = klart!
3) Vidareutveckla hur lärarna skall kunna genomföra punkt 1 = låt lärarna göra det, sluta aldrig jobba med frågan och tillsätt de resurser som behövs.

Lärarna var förr någonting man såg upp till, ett yrke med tyngd. Låt oss komma tillbaka dit och då krävs det att lärarna börjar slåss om rätt grejer. Politiker skall hålla tassarna borta och bara ge det stöd som krävs.

Sluta att tjafsa som betyg hitan och ditan; det är vår framtid vi pratar om och all vår framtid skapas i skolan och då skall det ta mig tusan finnas resurser. Att som nu från politiskt håll snacka om fel saker ger oss inte bättre lärare, inte bättre betyg, inte bättre innehåll, men väl sämre resultat hos eleverna.

Kraven på skolan skall vara höga, och är höga, och om man menar allvar med att vi skall ha världens bästa skola så räcker inte ord, det krävs handling!

Sen tycker jag nog att lärarna skulle vara folk med lite mer djävlar-anamma inbyggt i kroppen!

SvD


Kommentarer
Postat av: JSC

1. Instämmer!



2. Här skulle jag gärna se ett system som sätter maximal press på lärarna att lyckas. Kan man tänka sig ett system där lärarna själva inte kan ge en elev godkänt och istället lägga detta helt och hållet på centrala prov? D.v.s. innan ett betyg högre än "godkänt", oavsett skala, kan delas ut måste eleven först klara ett centralt prov som säkerställer grundkraven. När det är avklarat skulle läraren kunna höja betyget ytterligare i, låt säga, 3-4 steg - men, som sagt, först efter att man konstaterat från centralt hålla att grundkunskaperna är på plats. Lärarens lön baserar sig sedan på hur många procent som klarar det centrala provet - minikrav t.ex. 97%, sedan blir det löneavdrag :-))



3. Detta är, ur ett företagsperspektiv, att jämföra med förebyggande underhåll och investesting och den som inte inser att det är A & O är dömd att misslyckas på sikt.



Tanken på att elever betygsätter lärare är inte ens dum den är urbota korkad och kan bara ha seglat upp i skallen på ngn som själv var underpresterande i skolan och lider av ngn slags komplex för detta.

2010-02-14 @ 09:30:41
URL: http://grubbelzon.wordpress.com/
Postat av: Ipse Cogita!

JSC:

Tack, och egentligen är det nog smart att lärarna inte sätter betyg. Det sker via "oberoende instans". God tanke och följer tanken om att inte utvärdera sitt eget jobb.



Sen är det 3:an som gäller och full sula.

2010-02-14 @ 09:52:02
URL: http://store.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0