Det finns hopp!
Det är urtidig lördagsmorgon, åtminstone för mig, snön tinar och rinner bort och lika bra är det.
Jag är en man närmare slutet än början av livet utan att var lastgammal vare sig till kropp eller själ.
Men visst, ju längre du lever desto mer lär du dig och, tyvärr, det är lätt att bli cynisk.
Men jag kämpar emot.
Jag tror på enkla ting. Jag tror att man kommer bäst genom livet genom att hålla fast vid vissa "regler" och de skall var enkla.
Mina regler är: var vänlig (men du får aldrig vara en mes), uppträd som om du hade kärlek i ryggsäcken och, för tusan hakar, ha humorn som ledstjärna i allt du gör. Barn skall alltid försvaras!
Meningen med livet? Fråga aldrig mig, jag är bara på genomresa.
I en värld där jag nog tycker att mycket är både konstigt och förvånande, där orättvisor stor som spön i backen, där anständigheten tenderar att var satt på undantag och där självgodheten sitter i högsätet, gäller det att tänka till så det knakar.
Finns det då hopp i en värld där: Idol, Hollywoodfruar av alla nationaliteter, förnedringsprogram av alla de slag, verkar vara dagens melodi?
Det är lätt att svara nej.
Men, då dyker det upp ting på mitt älskade nät! Här får jag kraft, här tåras mina ögon och haver man sett — min dag är räddad!
Titta, lyssna och njuuuut. Han är femton år och han ger mig kraft och hopp:
Jag är en man närmare slutet än början av livet utan att var lastgammal vare sig till kropp eller själ.
Men visst, ju längre du lever desto mer lär du dig och, tyvärr, det är lätt att bli cynisk.
Men jag kämpar emot.
Jag tror på enkla ting. Jag tror att man kommer bäst genom livet genom att hålla fast vid vissa "regler" och de skall var enkla.
Mina regler är: var vänlig (men du får aldrig vara en mes), uppträd som om du hade kärlek i ryggsäcken och, för tusan hakar, ha humorn som ledstjärna i allt du gör. Barn skall alltid försvaras!
Meningen med livet? Fråga aldrig mig, jag är bara på genomresa.
I en värld där jag nog tycker att mycket är både konstigt och förvånande, där orättvisor stor som spön i backen, där anständigheten tenderar att var satt på undantag och där självgodheten sitter i högsätet, gäller det att tänka till så det knakar.
Finns det då hopp i en värld där: Idol, Hollywoodfruar av alla nationaliteter, förnedringsprogram av alla de slag, verkar vara dagens melodi?
Det är lätt att svara nej.
Men, då dyker det upp ting på mitt älskade nät! Här får jag kraft, här tåras mina ögon och haver man sett — min dag är räddad!
Titta, lyssna och njuuuut. Han är femton år och han ger mig kraft och hopp:
Vid tredje genomlyssningen fick jag med allt. Här kommer en ung man med en råsop mot samhället. Här sammanfattar han på kort tid viktiga ting. Stå upp, rak i ryggen med ett långt finger i luften. Inte med svordomar, inte med hat, inte oförskämt bara klart och koncist — vi finns som människor och det är vi som räknas.
Jag har barn som står upp för viktiga saker. Jag har barn som fostrar sina telingar i samma riktning. De kommer att få mycket skit kastat på sig genom livet; men de kommer att bli rikeligen belönade i sitt inre.
Jag är mycket stolt över mina barn och barnbarn. De står upp mot dumheter på alla plan och själv älskar jag när tioåringen står upp och hävdar rättvisa när lärarinnan hävdar att Pluto är en planet. Jag vet bäst säger kärringen, men si, Pluto är inte längre en planet och det hävdar mitt, delvis, kött och blod med emfas!
Dagens tubklick ger mig kraft och jag inser att det finns hopp. Inte på grund av vissa maktmänniskors insatser för mänskligheten — utan trots dessa!
Det här blir en bra dag.
Kommentarer
Trackback
