Mitt liv som hund...
När man läser Aftonbladet denna dag och tar del av Alfs synpunkter om hur äldre skall behandlas så är det svårt att inte hålla med vad den gamle räven säger. Jag har på olika sätt jobbat med äldreomsorger lite varstans i landet och intrycket av hur det fungerar måste betraktas som blandat.
Det finns verksamheter som bedrivs med ett under av anständighet och tillika effektivitet (konstigt nog är det också dessa verksamheter som inte behöver "gå kurs" i tramsigheter som "värdegrund", de fattar ändå att vett och hyfs är basen för verksamheten).
Sen finns det otaliga exempel på motsatsen, där personal och ledning måste betraktas som havande fel jobb, fel inställning och i många fall — fel i huv’et.
Det är bättre att vara jycke. Där finns det regler minsann. Det kan du läsa här:
Semikolon?!
Ett litet, men talande exempel, på hur väl reglerat det är för vovvarna, till skillnad hur det är för gamla stötar, får du här:
Så var det med det! Själv tänker jag se till att aldrig, och då menar jag aldrig, kommer i en situation där jag blir beroende av andra för att leva mitt liv. Jag duschar dagligen, jag rör mig fritt, jag äter gott, jag bestämmer över min dag och det gör de flesta av oss när vi är mitt i blomman av vår ålder. Att vi, när åldern tar ut sin rätt, hamna i händerna på främmande folk som ofta har bristande insikt i hur liv skall levas är inte ens ett alternativ.
Konstigt nog pratas det inte mycket om denna diskriminering men det är väl inte "inne".
Kommentarer
Trackback
