Ipse Cogita!

Så dansar de stora elefanterna igen och det gläder mig och gör mig sorgsen – allt på en gång. Hillary Clinton har tydligen liknat Nordkorea vid: "småbarn och oregerliga tonåringar och människor som kräver uppmärksamhet" (AB). Det får hon gärna göra men jag blir inte imponerad.

Att sen Nordkorea liknar Hillary vid "en lustig tant" och vevar på med: "Ibland ser hon ut som en förstaklassare och ibland som en pensionär som är ute och shoppar" och spär på det hela med att påstå att hon är "långt ifrån intelligent", gör ju inte det hela mycket bättre.

Så visst kan man påstå att debatten ligger på en sandlådenivå men det finns en skillnad; ungarna i sandlådan brukar lösa sina konflikter, det gör tydligen inte människor med världens öde i sina händer.

Jag tycker nog att man kunde förvänta sig lite mer av dessa politiker, men det är klart, det visar att även i dessa fina salonger så finns det brister, vilket kan vara trösterikt för oss vanliga, dödliga.

Jag håller dock på kidsen!