Foppatofflor och estetiskt förfall
Har varit och överlämnat hustrun till en middag för "kvinnor only". Det unnar jag henne verkligen och själv kan jag ju trilla runt lite som jag vill. Middagen för det täcka könet avhålls i Höllviken och som den gentleman jag är så levererade jag hustrun i tid och i gott skick.
Det var ett tag sedan jag var i Höllviken så jag tänkte mig en liten måltid innan återfärden till Malmö – my town! Sagt och genomfört. Efter ett kort strosande på orten hittade jag så småningom ett trevligt hak med massor av människor och alla var glada. Så långt allt väl.
Sen inser jag med skrämmande tydlighet att svensken på sommaren är en analfabet när det kommer till att klä sig. Foppatofflor i färger som gör att man spyr innan man vare sig ätit eller druckit, varvas med shorts med benfickor så fulla med prylar att gången på bäraren blir lätt vobblande; och att ha ett linne eller t-shirt som antingen är av en storlek för valar eller så trångt att alla fettvalkarna syns, är tydligen inne.
Lägg därtill ett antal bara, finniga överkroppar, fötter som vårdades i samband med jultvagningen och ett allmänt skränande röstläge och du förstår att jag flydde fältet.
Nu sitter jag här i huset vårt och försöker hämta mig och lirar runt lite på laptopen och har man sett:
"Foppatoffeln på väg att gå i graven" allt i Dagens Industri.
Det är skönt när goda nyheter kommer liksom på beställning.
Det var ett tag sedan jag var i Höllviken så jag tänkte mig en liten måltid innan återfärden till Malmö – my town! Sagt och genomfört. Efter ett kort strosande på orten hittade jag så småningom ett trevligt hak med massor av människor och alla var glada. Så långt allt väl.
Sen inser jag med skrämmande tydlighet att svensken på sommaren är en analfabet när det kommer till att klä sig. Foppatofflor i färger som gör att man spyr innan man vare sig ätit eller druckit, varvas med shorts med benfickor så fulla med prylar att gången på bäraren blir lätt vobblande; och att ha ett linne eller t-shirt som antingen är av en storlek för valar eller så trångt att alla fettvalkarna syns, är tydligen inne.
Lägg därtill ett antal bara, finniga överkroppar, fötter som vårdades i samband med jultvagningen och ett allmänt skränande röstläge och du förstår att jag flydde fältet.
Nu sitter jag här i huset vårt och försöker hämta mig och lirar runt lite på laptopen och har man sett:
"Foppatoffeln på väg att gå i graven" allt i Dagens Industri.
Det är skönt när goda nyheter kommer liksom på beställning.
Kommentarer
Trackback
