Åldersfixering
Jag känner en del folk med lite olika nationaliteter. Det är engelsmän, irländare, tyskar, italienare, ett antal "danskdjävlar" och några till. Jag följer också debatten i dessa länder via dels personliga besök, dels ett otal medier.
Jag vill nog – tyvärr – säga att ingenstans är fixeringen vid åldern så stor som i gamla svedala. Det är omodernt, oartigt, oansvarigt... och alla andra ord på "o" som du kan komma på. Det är en skam för vår kultur – och det gör oss faktiskt kulturlösa. Det är för f...n 2009!
Vid mitt förra besök på Irland till exempel, så besöktes pubar och privata hem och även vissa affärslokaler; på alla ställen umgicks alla, oavsett ålder med samma goda humör och med största respekt och ingen vare sig tjafsade om ålder eller – än viktigare – försökte anpassa sitt sätt, sitt språkbruk till någon ålderskategori.
Man är sig själv. En hel människa vare sig du talar med en lady på 80 eller en glad garcon på 17. Det är liksom det som är grejen!
Vid en intervju för många år sedan svarade Inga-Britt Ahlenius, chef för FN:s internrevision, på en fråga från en journalist (svensk!) om hennes ålder inte varit något hinder: – sånt talar man inte om därute, där ser man till kompetens.
Hon innehar ett av de högsta ämbeten man kan ha inom FN och var – och nu må jag vara förlåten – pensionär vid tillträdet.
Så en skärpning – inte minst från media – vore på sin plats.
Jag vill nog – tyvärr – säga att ingenstans är fixeringen vid åldern så stor som i gamla svedala. Det är omodernt, oartigt, oansvarigt... och alla andra ord på "o" som du kan komma på. Det är en skam för vår kultur – och det gör oss faktiskt kulturlösa. Det är för f...n 2009!
Vid mitt förra besök på Irland till exempel, så besöktes pubar och privata hem och även vissa affärslokaler; på alla ställen umgicks alla, oavsett ålder med samma goda humör och med största respekt och ingen vare sig tjafsade om ålder eller – än viktigare – försökte anpassa sitt sätt, sitt språkbruk till någon ålderskategori.
Man är sig själv. En hel människa vare sig du talar med en lady på 80 eller en glad garcon på 17. Det är liksom det som är grejen!
Vid en intervju för många år sedan svarade Inga-Britt Ahlenius, chef för FN:s internrevision, på en fråga från en journalist (svensk!) om hennes ålder inte varit något hinder: – sånt talar man inte om därute, där ser man till kompetens.
Hon innehar ett av de högsta ämbeten man kan ha inom FN och var – och nu må jag vara förlåten – pensionär vid tillträdet.
Så en skärpning – inte minst från media – vore på sin plats.
Kommentarer
Trackback
