Det där med grupper

 
Jag har jobbat med grupper hela mitt liv. Ledningsgrupper, team av alla slag. Det är en krånglig värld minst sagt.
 
Men det ger lite svar på dagens problem i samhället. Lite kort: grupper är en samling människor som av olika anledningar samlas. Det kan vara familjen, grannarna, föreningar, en by, ett landskap, ett land. Man kan tveka om de stora grupperna är grupper men häng med för sakens skull.
 
En av gruppens egenskaper är att den kan vara överens om allt eller inte alls överens. Eller något mitt emellan. Det kan var lågt i tak eller högt. Men, och det är viktigt, gruppen håller ihop. Om någon kommer utifrån gruppen och har synpunkter, gärna av kritisk natur, så går gruppen samman mot den yttre "fienden".
 
Jag tror att här ligger förklaringen till varför vi har den situation vi har nu. Exempel: de som älskar öppna gränser talar som en grupp likasinnade med varandra. De kan ha olika uppfattning om vad man menar och var eventuella gränser skall dras. Men, kommer det någon utifrån med frågor eller kritik då samlas den där gränslösa gruppen som en man; man kämpar emot alla som tränger sig in.
 
Detta för så klart med sig att man inte hör vad de utifrån kommande säger. Man vill inte ens lyssna än mindre höra.
 
Så tro jag vi har det nu. Tyvärr. Grupper, eller bubblor, svävar runt och ingen vill lyssna på någon utanför den egna gruppbubblan.
 
Den omogna gruppen kallas den när jag jobbbar. Den hindrar nämligen framåtskridande.
 

Försiktighet, försiktighet

 
Britta Svensson på Expressen för ett resonemang om dådet i Bjärred. Hon gör det i allmänna termer utan att veta vad som låg bakom att hela familjen är död.
 
Med lite insyn i vad det handlar om kan jag säga — ge f...n i det.
 

Vi kommer att bli fattiga och leva farligt

 
Folk kommer hit. Tveksamma åldrar; ej flyktingar; kommer aldrig i jobb; åker hem på semester; gratis sjuk- och tandvård och så vidare i all oändlighet. Detta kommer så klart att göra oss fattigare. Krasst ekonomiskt.
 
Det farliga kommer in när svensken upptäcker att de som aldrig bidragit med en spänn får mer ut av välfärdssystemen än de som betalat hälften i skatt hela livet. Egentligen är det konstigt att det inte är större liv än det är. Redan nu.
 
Men det kan bero på att de närande inte riktigt har drabbats hårt än. Men det kommer. Det jäser i omgivningarna mina. Även vänstervänner börjar gny.
 
Vår framtid? Fattigare och farligare.
 
Vilka rackarns nötter som lyckats dra ett helt land dit på rekordtid. Och utan att svensken dragit fram hagelbössan och börjat röja.
 
Tror inte Sverige är mycket att ha om, låt säga, fem år.
 

Nu har det kantrat rejält

 
Nu kanske ni tror att det är något med tafs och så. Tja, han försökte kyssa henne efter en biltur hem till henne. Och föreslog att han kunde komma tillbaka med en pava vin. Det var i somras. 
 
 
Sen kom den här häxkampanjen igång. Den som började vettigt och nu har blivit någon form av vänsterfolkets egen lilla domstol. Åklagare, domare och bödel i ett svep. Folk får kicken. Förnedras och bevis saknas. Mågot är fel.
 
Sen undrar jag ju vad den där polisen är för en. Vaddå "abslout". Som vanligt i de här senaste sakerna så är kvinnorna anonyma. De vill att man skall tro på dem ändå. Det är så nedturen börjar. Rättssamhället krakelerar.
 
Så ni som är ute i svängen — armlängs avstånd gäller. Skit i brudarna, leta rätt på polare och pimpla wisky och rök cigarr. 
 
 
 
 

Vi klarar inte det här

Inte med dagens politiker och andra makthavare i alla fall. Samhället rasar på område efter område och ingenting görs. 
 
 
Polisen tror uppenbarligen att de kriminella sitter och glor på SVT. Eller läser tidningarna. Att som företrädare för maktmonopolet vädja till de kriminella att de måste "sansa sig" är väl lite av all time high när det gäller renodlad dumhet.
 
Jag stöttar polisen, har alltid gjort. Men nu måste man undra. Vad är det jag stöttar? En samling sillmjölkar som enbart visar kraft gentemot vanligt folk och kröker rygg likt de undersåtar de blivit när det kommer till tuffa tag.
 
Kaffe med dopp och korv med bröd och vädjan likt kan-ni-inte-vara-lite-snälla-buset får mig att begripa att Sverige inte klarar krisen i ens fem år till.
 
Oavsett vilka som styr.
 

Vissa kan man "skämta" om

 
Vissa saker kan man numera inte alls skämta om. Vid närmare eftertanke det mesta. Man knallar runt på extremt tunn is. Vissa är de facto så rädda att de tystnar. För vem vill utsättas för hån och kicken från jobbet. 
 
Men Trump kan man "skämta" om hur mycket som helst. Till och med professorer kan ställa diagnoser från andra sidan jordklotet. 
 
Märkligt land. Knepig människa.
 

Trump — mannen som väcker känslor

 
Mina vänner gillar mig inte emellanåt. Det är när jag ställer den enkla frågan: vad har Trump gjort för att du känner sådan avsky för honom? Svaret blir allmänt hållet — han Twittrar bisarra saker, han är kaxig, han vill bygga murar, han vill förbjuda invandring, han bråkar med FN och lite sådant.
  Mest handlar det om att man tycker att han är en idiot, så där rent allmänt. Det är lite av minerad mark så fort man talar  om Trump. Vänner säger till mig, varför gillar du honom? Och svaret är — det gör jag inte på det sätt som ni påstår. Eller tror.
 
Så här är det i frågan. 
 
Reagan var den president jag de facto gillade. Dels för hans politik i många stycken, dels för att han kunde framföra vad han ville säga utan att man nickade till. Dessutom hade han humor. En egenskap som sedan dess lyst med sin frånvaro. Han genomförde också saker av vikt.
  Bush sade mig ingenting vare sig i handling eller framförande. Obama var en katastrof av olika anledningar. Hans miljökunnande baserades på klimatstollar och han var allmänt svag i genomförandet av diverse ting. Hillary Clinton är och var en vandrande katastrof varför jag såg henne som eventuell president som en fullständig nedtur. Krigisk, lögnaktig och falsk. Vilket nu också visar sig med all önskvärd tydlighet. Varför hon var och är så älskad hos oss är en gåta.
 
Nåväl, nu var det Trump jag skulle förklara för vännerna. Jag gillar inte Trump speciellt. Vad jag försöker förstå är varför han blir så hårt attackerad. Twittrandet är inget jag hyllar speciellt i vissa fall. Ibland gör han det bra, ibland tramsar han. Men han använder Twitter som ett verktyg att komma runt MSM. Han vill ha ut sitt budskap utan filtrering. Med det har jag inga problem.
 
Sedan har vi allt annat han gör — FN, invandring, murar, skatter, ekonomi etcetera som är helt i linje med vad han lovade i valet. Och han vann på det han lovade. Vad man tycker om dessa saker kan man så klart ha olika uppfattning om, men han gör det han sa han skulle göra. 
 
Så kontentan blir för min del — jag varken gillar eller ogillar karln. Vad jag försöker förstå är varför alla hackar på honom för att han gör det han sa han skulle göra. Härhemma hoppar man på Trump i alla lägen. Men jag ser nästintill aldrig något om politiken och löftena till väljarna; men jag ser däremot en allmän avsky mot mannen. 
  Är det inte för att han inte håller hustrun i handen så är det något annat trams. Den nivån är alldeles för låg till och med för lilla mig.
 
Dessutom röstade man inte alls enbart på Trump och hans program. Man röstade för att han ville försöka tämja medierna som gjorde och gör ett uruselt jobb. Speciellt från vänsterhåll. Han vill också göra upp med deep state (myndigheter) som mer och mer lever ett eget fult liv. Bara det är värt en applåd.
 
Mannen är således både ointressant och intressant. Men jag försöker hålla mig till det han gör i politiken, inte hur han kammar håret. 
 
Just saying ...
 
 
 
 

Yttrandefriheten ett minne blott

 
Lille Nappe Macron kör på med sin stil som blev tydlig tidigt — bort med de som vill yttra sig. I en riktning som de makthavande inte gillar. Nu är det väl bara USA som, hitintills, har free speech. Att jakten på yttrandefriheten är hård just nu beror så klart på att de styrande känner sig hotade. Då tar de till alla trix i boken de kan finna.
 
Tyskland har redan börjat och Sverige kommer så klart att följa efter som den lilla knähund vi blivit. Tyskarna har redan dömt folk. För bland annat denna bild.
 
 
 
De totalitära flyttar således fram positionerna. Tro nu inte att detta är slutet. Det är bara början och det kommer att bli många munkavlar framöver. Sverige ligger så klart på framkanten med public service i spetsen som jag skrev om tidigare:
 
Och samarbetar gör de inom inte minst EU:
 
 
Sorgelikt förfall på gång således. Historielöst så det stänker om det. Att kväva röster är alla totalitäras våta dröm. Men någon dröm är det inte. Full sving på eländet gäller och tystas skola röster. Nazisterna, kommunisterna och islamisterna jublar. Stöveltrampandet hörs tydligt och folk hukar sig i bänkarna. Här står stora värden på spel. Och de som skulle kunna höja rösten är inte bara tysta — de leder införandet av censuren.
 
Ack människa, vart är vi på väg.
 
 
 
 
 
 
 

Så börjar då resan mot censur

 
Det är tidningen Journalisten som för fram budskapet. Obehagliga tendenser kan skönjas.
 
 
Ansvaret för att SVT och public service (PS) sköter sig lämnas därhän. 2017 var året det åtminstone jag lätt kunde se hur just PS vinklade, dolde och mörkade hej vilt. Lätt att se om man följer utländska medier. Man behöver bara som jag parallell-se SVT och dansk tv varje dag för att begripa. "Börja agera därefter" undrar jag verkligen vad hon menar med.
 
Hon fläskar på utan vara sig tanke eller omtanke:
 
 
Detta gäller alltså alla andra utom hennes SVT. Och som hon säger "andra seriösa" aktörer. Det är ytterst oroande att vi nu går in i tystarfasen. De verkar inte dra sig för något.
 
Förvånad är jag dock inte.
 
 
 

Var det lugnt i min stad i nyår?

Allt är relativt. Men låt mig säga att bara för några år sen var det lugnare. Nu har avtrubbningen satt in så man rapporterar inte som förr. Tur man inte har små kids. Inte på något ställe vill jag ha dessa små goingar i vårt land längre. Speciellt inte i vissa skolor. Där de skall växa upp.
 

Snart börjar vi på ny kula

 

Vissa kör diagnoser via nätet

 
Att den där Back uttalar sig skrämmande som kommunist bryr jag mig inte om ett dugg. De är sådana. Totalitära och ser ner på andra människor. Ligger i blodet.
 
Men jag blir mörkrädd när hon som legitimerad psyksjuksköterska kör diagnoser via nätet. På personer hon inte träffat och således inte vet ett skit om.
 
Ponera att någon från SD gjort precis samma sak med samma bakgrund. Kicken hade hon då redan fått.
 
Nu verkar inget hända. 
 
Nästa år är det val.
 
 

Fyra grova våldtäkter och hur gör vi?

 
Gängvåldtäkterna fortsätter. I mitt Malmö. Som jag inte besöker numera eftersom jag bor i Limhamn, ett lugnare område ännu så länge.
 
Om vi sen lägger till allt annat skit som händer dagligen så kan vi konstatera att 2017 inte på något sätt gjort livet lättare och roligare att leva i stan. Det bara är så.
 
Att politikerna under valåret 2018 skulle t krafttag mot våldet finner jag osannolikt. De är alltför rädda att stöta sig med våra nyss anlända. Som står för det mesta av härjningarna. 
 
Våra politiker borde snacka med de gamla invandrarna. Som jag gör. "Ali", som klipper mig, är från Irak. Han är skitförbannad. Han försöker sköta sig och jobbar som en galärsvar (likt hans fru). Han begriper inte alls svenskens "tolerans" för samhällsförstörarna (han kallar dem det). Han likt många fler tycker att hans liv är på väg att bli sämre än det han flydde från.
 
Så är det bara.
 

Det blir nog inget gott nytt år

Express
 
EU:s rabiata och i visst fall fulla medarbetare fortsätter sin resa att sabba Europa. I stället för att på ett någorlunda vuxet sätt förhandla om Brexit så fortsätter de sina sandlådefasoner. Just de här två herrarna är direkt skamliga i sitt uppträdande och i sin tankeverkstad. 
 
Man kan lugnt säga att de är totalitära. I ordets mest sanna mening. 
 
Men det kan straffa sig långt tidigare än dessa herrar tror. Det rör sig inom EU och utanför i en takt som de verkar ha missat helt. Och det är inga dåliga krafter vi talar om. Det är helt enkelt som så att medborgarna lite överallt börjar fatta. 
 
De som fattat mest är Centraleuropa. Med Polen och Ungern som mest tydliga och framfusiga. Polen har dessutom tätt samarbete med USA. 
 
Så Juncker och hans polare kan ta sig en konjagare till och lalla runt i dimman.
 

Sakta tillbaka

Det har varit en skön jul. Lugn, möed mad och goan mad. Och läsning av böcker. Och installation av julklappar (Philips Hue). Fjärrstyrning av lampor m.m..
 
 
Senaste boken jag läst heter:
 
 
Och visst tusan kommer den svenska feminismen fram även där. Den svenska bilden, den numera inte så vackra, fortsätter spridas.
 
 
Ja, var tog alla upprörda feminister vägen när det verkligen gäller. De omfamnar islams lära hellre än att protestera. Om inte det är underligt så vet jag inte vad som är.
 
 
 

Bernie Sanders skatteplaner visar sig vara Trumps

I denna korta video (3 minuter) så frågar man folk vad de tycker om Sanders skatteplan. I ett hipsterområde. Alla hyllar den. Fantastisk och "jag röstade på Bernie, snyft, snyft". Men det var en sådan där hoax. Alla planer som de gillade var Trumps planer. Ridå.
 

Nu börjar USA också kolla läget

Det handlar om alldeles ny statistik på sakernas tillstånd. Vem begår brott och hur skall vi se på det. Det där brukar man vara försiktig med i USA. Men det verkar ändra sig.
 
Det är mycket lätt att se stora likheter med Sverige. Både rapporteringen och siffrorna.
 

Polen med flera alltmer i centrum

 
Theresa May, UK, är i Polen. För att knyta band. Bland annat inom försvaret. Det blir tydligare och tydligare att EU börjar spela andra fiolen. V4-länderna klarar de inte av. Guy Verhofstadt skäller som en bandhund. Ingen bryr sig för tänderna är slitna eller borta. 
 
Att EU lever i en bubbla av egna politiker och maktfullkomliga byråkrater är tydligt. Det som händer nu i det lilla Europa som är kvar händer överallt utom under EU:s kontroll. UK kör sitt (förvisso med en massa sabotörer i lasten), Centraleuropa kör sitt lopp alldeles efter eget huvud. USA lär för övrigt inte överge vare sig UK eller Centraleuropa. 
 
Så soppan går från grumlig till klarare. Europa ritas om. En del, där tyvärr vi ingår, som gör för lite åt de stora problem som finns. En del som kämpar på för västs värden. 
 
Nu gäller det att vara vaken. Inte för min skull, inte för sonens (han är vuxen och vet redan vad han skall göra) men för sonsonen (som dock redan verkar mycket klar över situationen).
 
 
 

Sverige — landet där döva, blinda och stumma frodas

Det är en film från mars 2017. Det är Mark Steyn som talar klartext. Från 13.00 in i programmet handlar det om Sverige. Den bilden som ges är långt värre nu. Det går åt fel håll. Det går dessutom med rasande fart. Tycker du skall se det hela. Är rädd att vi landar i stort våld framöver.
 

Jag är omärkt ...

... men visst är sånt här ganska fantastiskt. Tar tatueringarna till en högre höjd. Jag tänker dock inte smycka mig trots att jag tycker att tatueringskonsten nått nya höjder. Kolla och njut. Eller inte.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0