Tänk om ...
... vi i detta land kunde diskutera viktiga frågor med fakta, gärna parat med mänskligt beteende, och inte enbart förlita oss på gapande horder av "goda" människor som uppenbarligen vill att alla skall gå under.
Det krävs egentligen inte så mycket. Det måste dock till att fakta läggs på bordet innan godhetsapostlarna börjar fara ut i halvt vansinniga tirader. Varför inte lägga fram de fakta som finns inom olika områden. Det finns numera gott om områden att tala om, diskutera kring (nej, inte tala högst utan vettigast).
Hur skall min sonson få utbildning, jobb, bostad, sjukvård, tandvård, beskydd med mera när det mesta av detta redan är ett problem?
Varför går det inte att samtala om dessa frågor utifrån hur det faktiskt är, och kommer att bli, om vi inte gör något. Politiker och gammelmediernas representanter verkar tro att allt ordnar sig men jag vill helst höra hur det skall gå till, detta lilla uttryck — ordnar sig.
Men det är här debatten omedelbart kantrar. Man hinner knappt uttala frågan förrän alla neandertalarargument skriks ut som antingen placerar den som frågar i facken: islamofob (vad det nu är); rasist (de flesta numera); nazist eller fascist; kvinnohatare eller något annat nedsättande eller nedlåtande. Kommunist blir man konstigt nog sällan beskylld för; det är lite finare att vara totalitär från vänster.
Att godhetens folk själva är totalitära människor tycks fladdra förbi deras grumliga hjärnor. Men låter man renodlade fakta svepa förbi tankeapparaten så står man där med enbart ett tyckande utifrån någon form av missriktad godhet.
Att vara god kräver ansvar, inte för vissa utan för alla. Just nu offras alltför många på godhetens altare.
Det kunde vara en nåd att stilla bedja om att godhetens folk kunde komma med en lösning på olika problem i stället för att till hundra procent undvika problemen; låtsas som om de inte finns. Men det skulle väl vara att utkräva ansvar av dem och det passar nog inte. Det är inte deras cup of tea.
Just saying ...
Kommentarer
Trackback
