Ipse Cogita!

Det var väl trevligt att någon går emot pudelströmmen. Ibland verkar det som om svensken bara kan göra en sak i taget. Nu kör alla drev och när de drevat på ett tag så kräver alla att det pudlas. Egentligen är det ju sanslöst. Dels skall det faktiskt inte alls pudlas för saker och ting som de facto är fel (reglerna om bostäders beboende var inte alls solklara), dels ger allt pudlande att vi framstår som ett folk utan motståndskraft och djävlar anamma.

Dagens artikel i DN är därför ett friskhetstecken i en mediavärld där journalister (deras förtroende hos folk är ju högt!) tycks styra och ställa efter deras taskiga agenda.

Grundreglerna är enkla: när du gjort fel (av någorlunda dignitet) rätta till och tala om att det blev fel och vilka åtgärder du vidtagit för att det inte skall hända igen; om du inte gjort fel utan är i händerna på andra (till exempel journalister!) som sätter dig på pottkanten säg det då! Skuld skola alltid fördelas men allt skall ske inom rimlighetens gränser, och straffet för "skulden" skall vara rimligt.

Sen kan man ju alltid undra varför det inte finns tjänstemän inom den politiska sfären som tillser att alla regler (och de är många) följs. Det är väl självklart att politiker skall ägna sig åt politik, inte sitta och läsa en massa regelsystem. Vem jagar tjänstemän som verkar ha huvudet under armen? Själva är de tysta som de förskrämda möss de är.

För övrigt ser pudlar löjliga ut vilket ingen klok politiker vill associeras med!


Med nuvarande pudelordning drivs vi långsamt in i ett samhälle där allt bra som görs aldrig uppmärksammas; däremot letas det fel och f...n ta den som gör fel! Att göra fel är inte bra i dagens Sverige och det är direkt farligt. Det börjar för övrigt redan i skolan. Där jagas det fel så det stänker om’et!

Att göra fel ingår i vår livsfärd och är inget farligt, inget man skall straffas för hela tiden. Att göra fel är för övrigt en alldeles utmärkt inlärningsmetod.

Folk som jagar fel, hos andra så klart, är farliga för de gör oss till ett folk som inte vågar någonting. Jag säger som Churchill: mod är den viktigaste dygden!

Lär människor redan från början att man kommer att begå miljoner fel under sin livstid och det får man leva med och skit för det skall man inte ta!