Ipse Cogita!

Inte mycket i blaskorna nu så här i sommartider. Men lite diskriminering kan folk säkert påstå sig vara utsatta för och visst är det så. Arbetsköparen säger  — långbyxa på ity det är vår klädkod, arbetssäljaren säger — vill inte, DISKRIMINERING!

Det är direkt sjukt att man över huvud taget kan ta ordet diskriminering i sin mun i ett fall som detta. Tyvärr kan dåren få rätt också eftersom diskriminering numera tycks vara ett normaltillstånd likaså att alla nuförtiden verkar vara kränkta av allt och alla.

Bananasland börjar det likna.

Men det är tillåtet att klä sig hur f...n som helst i detta land, speciellt på sommaren. En kille med alltför tajta nylonshorts, bar överkropp, slappt hängande mage, svettig och tillika finnig rygg tillåts stå före mig i systembolagskön vilket jag finner, om inte direkt kränkande, så i alla fall djupt osmakligt. Det är för övrigt inte könsbundet det här.


Jag bor i stan och då gäller långbyxor, skjorta eller pikétröja, strumpor och skor av sommarlätt slag. Att ranta runt i shorts med blottat överkropp tillhör stranden och de som inte fattat det skall ut på vischan. T-shirt kan godkännas om det är lite stil på den och utan en massa tramsig text.


Sen kan ju svensken börja uppföra sig lite hyggligt. Det tillhör god ton att haspla ur sig ett litet "ursäkta" när man tacklar mig av misstag. Men den svenska ursäkten numera är en elak blick eller på sin höjd ett litet löjligt "hoppsan".

Va´f..n då hoppsan!?

Var och käkade lunch idag med lite folk. Inte en, inte en, bemödade sig med att ge servitrisen ett snabbt tack, vare sig vid serveringen eller avplockningen. Vischan gott folk, vischan!

Vi frukosten på hotellet häromdagen när jag glatt vandrar in för att inmundiga min kopp kaffe och en liten rostat sak, tittar jag mig runt, framför mitt "morning" och som vanligt undrar svenskarna vad tusan problemet är med mig allt medans utlänningarna lika glatt ler mot mig och återgäldar mitt "morning".

Alltför många svenskar kan numera helt enkelt inte föra sig. Sommaren är värst. Förr var det korrekta ordet — tölp — på varelser vars hyfs ligger i linje med en speedad hockeyspelare.

SvD DN