Ipse Cogita!

Att politiker har en konstig verklighetsuppfattning vet sedan länge. De är liksom inte riktigt på banan. Ingela har tydligen gett maken en hyfsad löneökning och det verkar klokt; det är alltid vettigt att fylla på familjens kassakista. Men vid en lite snurr på nätet så kan man läsa att Ingela också har stora intressen i friskolor (där maken tydligen också är VD) och dessa friskolor går med bra vinst (som hon och maken plockar ut).

Familjen klarar sig nog men den som har vill ha mer.

Nu skulle inte den här posten handla om detta utan om det här med ansvar. En annan politiker i Täby (Gripestam M) säger så här (han försvarar höjningen): "En riksdagsledamot har inte ett personligt ansvar för en budget på 2,5 miljarder och en personal på över 2 000 personer, säger Gripestam." Personligt ansvar? Vet han vad ansvar är över huvud taget? Vi andra vet att om det går åt pipsvängen så försvinner politikerna möjligen från sitt uppdrag men, och det är här det slirar, ingen kommer någonsin att ställa till svars mer än så. De som åker ut på ändan om det skiter sig är såklart tjänstemännen som liasom får ta det riktiga ansvaret.


Politikers uppfattning om att ta ansvar hör hemma i Kafkas värld, inte i verkligheten. Med denna ordning skulle jag gladeligen ta ansvar för hundratals miljarder och miljoner anställda.

För ordningens skull, jag talar om alla politiker och inte enbart moderater som i det aktuella fallet.

Ansvar, speciellt personligt, vet dessa människor inte vad det är — så är det bara!

AB